Torpor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Torpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av dvala sträcker sig över veckor och månader.[1]

Fysiologin kring torpor[redigera | redigera wikitext]

Vid torpor sänks djurets kroppstemperatur och ämnesomsättning. Mekanismen är liknande som vid hibernation och estivation, men dessa omfattar längre perioder. Den långvariga dvalan ses ibland som en ”multipel torpor”. Det råder inte konsensus kring begreppen och vissa forskare hävdar att torpor och dvala är samma mekanism och därför inte borde benämnas olika.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempel på djur som går ner i torpor är fladdermöss i områden med midnattssol, där jaktperioderna blir för korta. Fladdermössen behöver då gå ner i korta perioder av dvala, för att hushålla med energin.

Fåglar inom kladen Cypselomorphae, som omfattar Caprimulgidae, Nyctibiidae, Apodiformes och Aegotheliformes är ett annat exempel på arter som drar nytta av torpor.[2][3] och bland däggdjuren många arter bland pungdjuren[4] gnagare.[5]

Konstnärens bild av ett kommande NASA-projekt till planeten Mars.

Torpor inom rymdfart[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2014 kungjorde den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA att de undersökte möjligheterna att underlätta en expedition till planeten Mars genom att försätta besättningen i förlängd torpor, i 90–180 dygn. Terapeutisk torpor har i teorin varit känd sedan 1980-talet. I praktiken har torpor praktiserats för traumapatienter sedan 2003. Hittills har patienter dock inte hållits i torpor längre tid än ungefär en vecka.[6]

Äldre betydelse av ordet[redigera | redigera wikitext]

En äldre betydelse av ordet är ‘känslolöshet’ eller ’bedövning’, och har använts medicinskt.[7] Betydelsen har fallit ur bruk när begreppet kommit att användas kring framför allt däggdjurs kortvariga perioder av dvala.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Torpor”. Nationalencyklopedin på nätet. http://www.ne.se/kroppstemperatur?i_h_word=torpor. Läst 15 oktober 2014. 
  2. ^ Hainsworth, F.R. och Wolf, L.L. (1970). ”Regulation of oxygen consumption and body temperature during torpor in a hummingbird, Eulampis jugularis”. Science 168 (3929): sid. 368–369. doi:10.1126/science.168.3929.368. 
  3. ^ ”Hummingbirds”. Migratory Bird Center, Smithsonian National Zoological Park. Arkiverad från originalet den 14 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080214224153/http://nationalzoo.si.edu/conservationandscience/migratorybirds/webcam/hummingbirds.cfm. Läst 15 oktober 2014. 
  4. ^ Geiser, Fritz (1994). ”Hibernation and Daily Torpor in Marsupials – a Review”. Australian Journal of Zoology 42 (1): sid. 1–16. doi:10.1071/zo9940001. 
  5. ^ W. Bartels, B. S. Law, F. Geiser (1998). ”Daily torpor and energetics in a tropical mammal, the northern blossom-bat Macroglossus minimus (Megachiroptera)”. Journal of Comparative Physiology B 168 (3): sid. 233–239. doi:10.1007/s003600050141. 
  6. ^ Irene Klotz (3 oktober 2014). ”NASA Eyes Crew Deep Sleep Option for Mars Mission”. D News. http://news.discovery.com/space/nasa-eyes-crew-deep-sleep-option-for-mission-to-mars-141003.htm. Läst 15 oktober 2014. 
  7. ^ Svensk Uppslagsbok Band 29 - Torpor. Förlagshuset Norden AB, Malmö. 1954