Torpsbruk
| Torpsbruk | |
| Tätort | |
 Ideal lokomobil från Torps Mekaniska Verkstads AB
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Alvesta kommun |
| Distrikt | Moheda distrikt |
| Koordinater | 57°1′57″N 14°34′11″Ö / 57.03250°N 14.56972°Ö |
| Area | 64 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 346 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1996[2] |
| Beb.områdeskod | 0764TB105 (1960–)[3] |
| Geonames | 2668005 |
  Ortens läge i Kronobergs län
| |
| Wikimedia Commons: Torpsbruk | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Torpsbruk, tidigare Pukaström, är en tätort i Moheda distrikt (Moheda socken) i Alvesta kommun i Kronobergs län.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Torpsbruk anlades vid Pukaån 1862 som en bruksort med masugn. Grundare till gruvbolaget Gustafsberg var Johannes Ericsson i Lycke och några andra ortsbor. Malmen var dock av låg kvalitet, varför ett gjuteri och en mekanisk verkstad anlades som komplettering. Under de första åren tillverkades bland annat köksspisar, strykjärn, plogar och våffeljärn. I slutet av 1870-talet startade tillverkning av lokomobiler och tröskverk, från 1875 organiserat som Torps Mekaniska Verkstads AB. Den patenterade lokomobilen "Fenix" blev framgångsrik. Företaget blev landets näst största tillverkare av lokomobiler och en av de fyra största tröskverksfabrikanterna. Mellan 1910 och 1940-talet tillverkades tändkulemotorer för fotogen och råolja av märket "Ideal".
Verkstaden köptes av Stal-Laval och lades ned. Verkstadslokalen köptes av Torsten Ullman AB, som 1961 flyttade all sin produktion till Moheda. Företaget köptes 1967 av Finnveden AB. Kvar finns kulturhistoriskt intressanta byggnader såsom en bruksherrgård och en kvarnbyggnad.[4]
Den 26 januari 2018 rasade masugnen[5].
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Företag i Torpsbruk är sängtillverkaren Vitanda Sängar.[6], medieföretaget Golem Film, kökstillverkaren Moheda Kök och Torpatoffeln. Det sistnämnda företaget grundades 1973 och är en av Sveriges största toffeltillverkare.[7]
Föreningar[redigera | redigera wikitext]
Torpsbruks Samhällsförening är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening. Föreningens ändamål är att vidta och samordna aktiviteter, avsedda att främja samhällets utveckling och invånarnas trevnad.
Föreningen bildades 8 juli 1953 under namnet Torpsbruks Fastighetsägareförening. Vid ett styrelsemöte 11 december 1974 bestämdes att föreningen skulle ombildas och byta namn till Torpsbruks Samhällsförening för att omfatta hela samhället och inte bara fastighetsägarna.
När IFK Torpsbruk la ned verksamheten tog samhällsföreningen över fotbollsplanen och klubbstugan från 2010. Samhällsföreningen samverkade med SVT när man gjorde en dokumentär om Torpsbruk som sändes 17 augusti 1976. Ett av föreningens större projekt var 2009 att bygga ett fibernät i egen regi för att hålla ned kostnaden och samhället skulle få tillgång till snabbt internet. Några av de årliga aktiviteter som samhällsföreningen genomför är bland annat:
- Julgran och julgransdans
- Majbål med fyrverkeri
- Pubafton
- Den gemensamma vårstädningen är också en gammal tradition
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Mellan 1952 och 2007 var fotbollslaget IFK Torpsbruk, som mestadels befann sig i Division 6, aktivt och spelade på Torpsbruks IP [8]
Mats Wilander kommer från bygden.[9] [10]
Torpsbruk i litteraturen[redigera | redigera wikitext]
Författaren Margareta Strömstedt flyttade till Torpsbruk som barn år 1942, och hur samhället då såg ut skildras i boken Majken flyttar till Paradiset.[11]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Torpsbruk 1960–2020[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 353 | |||
| 1965 | 435 | |||
| 1970 | 419 | |||
| 1975 | 462 | |||
| 1980 | 482 | |||
| 1990 | 462 | 67 | ||
| 1995 | 425 | 67 | ||
| 2000 | 357 | 66 | ||
| 2005 | 354 | 66 | ||
| 2010 | 334 | 65 | ||
| 2015 | 369 | 65 | ||
| 2020 | 346 | 64 | ||
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Tore Grahn (redaktör): Från Pukaström till Torpsbruk, H. Carlsson, Alvesta 2003, ISBN 91-631-3150-1
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ http://www.alvesta.se/contentassets/c43b5aa6f9ab4b4497d117fb13ddb542/antagande/fop-moheda-antagande-webb.pdf. Sida 10.
- ^ Tinggren, Per Jodenius, Oskar (26 januari 2018). ”Masugn rasade ihop - risk för ytterligare ras - Smålandsposten”. Smålandsposten. http://www.smp.se/alvesta/masugn-rasade-ihop-risk-for-ytterligare-ras/. Läst 11 april 2018.
- ^ http://www.vitanda.se/
- ^ http://www.torpatoffeln.se/
- ^ http://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=78
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150521104245/https://allbohus.se/torpsbruk. Läst 19 maj 2015.
- ^ http://www.fastighetsbyran.se/kontor/vaxjo/naromraden/torpsbruk/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923191821/http://www.blekingemuseum.se/lansbibl/forfattare/stroforf.asp. Läst 19 maj 2015.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
| ||||||||||||||||
