Torskkrigen

Andra torskriget.
	Del av Torskkrigen
Ägde rum	1 september 1972 till 8 november 1973
Plats	Nordatlanten runt Island
Utfall	Isländsk seger Storbritannien drar tillbaka.; Amerikanska flygbasen Keflavik får vara kvar.;
Stridande
Island	Storbritannien ; Västtyskland ; Belgien
Befälhavare och ledare
Kristján Eldjárn ; Ólafur Jóhannesson ; P. Sigurðsson ; G. Kjærnested	Edward Heath ; Michael Pollock ; Willy Brandt ; Baudouin
Förluster
1 död maskinist.	Inga.

	Torskkrigen
	Islands territorialvattengränser[förtydliga]
Plats	Nordatlanten runt Island
Datum	1948–1976
Karaktär	Fiskekonflikt
Part I	Island
Part II	Storbritannien
Syfte	Att få Island att återgå till tidigare territoriella vattenanspråk.
Resultat	Storbritannien lovade att från 1 december 1976 sluta fiska i omtvistade områden
Döda	1 Isländsk maskinist.
Skadade	1 Britt

Torskkrigen (is: Þorskastríðin) var en serie konflikter åren 1948–1976 mellan Island och huvudsakligen Storbritannien gällande rätten att fiska torsk utanför den isländska kusten.

Andra torskkriget[redigera | redigera wikitext]

Det andra torskkriget mellan Island och Storbritannien hade sin bakgrund i Islands utsträckning av sin fiskegräns 1972 från 12 till 50 sjömil utanför kusten. Detta ledde till en konflikt om vilken ekonomisk zon ett land kunde ha men också om vilka fångstmetoder som var acceptabla vid djuphavsfiske. Brittiska trålare som tog sig in i zonen skyddades av den brittiska flottan. Konflikten löstes 1973 när den isländska regeringen tillät ett begränsat antal brittiska trålare att fiska inne i zonen.

Tredje torskkriget[redigera | redigera wikitext]

År 1975 utsträckte Island sin ekonomiska zon till 200 sjömil utanför kusten, vilket gjorde att konflikten blossade upp igen 1975–1976. Den isländska kustbevakningen ingrep mot brittiska trålare och klippte med hjälp av specialbyggda båtar helt sonika av trålarna för dem. Mot den isländska kustbevakningen ställde den brittiska flottan upp 22 fregatter. Det förekom incidenter mellan isländska kustbevakningsfartyg och brittiska fregatter. Konflikten löstes när den isländska regeringen hotade med att stänga den amerikanska flygbasen i Keflavík. Storbritannien gick med på att efter den 1 december 1976 inte fiska inom det tidigare omtvistade området.^[1]

Förluster[redigera | redigera wikitext]

Att endast en person dog under torskkrigen berodde mest på tur för båda parter då det förekom både eldgivning med kanoner och rena ramningar av båtar.