Trädgårdsgatan, Göteborg

Trädgårdsgatan
Trädgårdsgatan sedd från Östra Larmgatan och Harry Hjörnes plats.
Namn efterTrädgårdsföreningen
Namngiven1852
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningÖstra Larmgatan
Bastionsplatsen
Längd80 meter
Betydelse
ByggnaderKontoristföreningens hus

Trädgårdsgatan är en cirka 80 meter lång[1] gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1852 efter närheten till Trädgårdsföreningens park på andra sidan vallgraven, cirka 75 meter österut. Gatan sträcker sig mellan Östra Larmgatan och Bastionsplatsen samt är numrerad från 1 till 8. Gatans vänstra sida, med jämna nummer, heter Kvarteret 4 Manegen efter av den manege som uppfördes 1824 ungefär på nuvarande tomt nr 2 (Östra Larmgatan 16). Åren 1853-1856 uppfördes bostadshus i kvarterets övriga delar. Mot Trädgårdsgatan låg samtidigt två mindre hus med små gårdar. Kvarteret 5 Bastionen upptar gatans sida med ojämna nummer. Kvarteret är uppfört på resterna av bastionen Gustavus Magnus och byggdes ut 1850-1856.

Trädgårdsgatan var även namnet på nuvarande Mellangatan i stadsdelen Haga i Göteborg, 1798-1852.[2]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Trädgårdsgatan 1-Östra Larmgatan 20. Två trevåningshus med kringbyggd gård. Hörnhuset kom troligen till före 1850, och huset mot Trädgårdsgatan byggdes för snickaremästare A. Bark år 1850. På 1970-talet revs gårdsbyggnaden.
  • Trädgårdsgatan 2-Östra Larmgatan 18. Uppfört 1856 som bostadshus för byggmästare A Krüger. I början av 1920-talet skapades en restaurang i bottenvåningen och en trappa upp, men även en festsal på tredje våningen. Lokalerna användes bland annat av The Royal Bachelors Club som klubblokaler. Här finns sedan många år Restaurang Gamle Port.
  • Trädgårdsgatan 4. Ett trevånings bostadshus uppfördes 1855 samt verkstad i ett plan för smedmästare A.J. Adamsson. År 1897 tillkom ett fyravånings gårdshus, vilket revs 1963 då också gården överbyggdes.
  • Trädgårdsgatan 6. Trevåningshus med överbyggd gård, uppfört 1853 för stadsbyggmästare Hans Jakob Strömberg. Vid sekelskiftet 1900 ombyggt för kontor och lager i de två nedre våningarna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lindstam, Carl Sigfrid: Göteborgs gatunamn, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986, ISBN 91-7810-577-3 s. 290
  • Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 294
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 101ff
  1. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  2. ^ Göteborgs gatunamn, [II:a upplagan], red. Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs gatunamnsberedning 1962, s. 230