Trafiksignal
En trafiksignal är en ljus- eller ljudsignal som reglerar trafik. Signalens olika lägen talar om för trafikanter hur de ska bete sig i trafiken. De som bryter mot trafiksignalen är skyldig till brott.
Trafiksignaler i EU, EES och Schweiz följer en gemensam standard enligt den s.k. Genèvekonventionen från 1980, dock förekommer vissa lokala variationer i och med att konventionen ännu inte införts fullt ut i alla berörda länder. Här följer en beskrivning av förhållandena i Sverige.
Historia
Den 10 december 1859 installerades det första trafikljuset i världen utanför det brittiska parlamentet i London i Storbritannien. Det var en gaslykta med rött glas åt två håll och grönt åt två. Lyktan roterades av en polisman. Efter några dagar inträffade en explosion i lyktan och försöket avbröts. Sedan skulle det dröja ända fram till 1918 innan trafiksignal togs i bruk på allvar.[1]
År 1912 satte polismannen Lester Wire i Salt Lake City i delstaten Utah i USA upp det första röd-gröna elektriska trafikljuset i världen.
Den 5 augusti 1914 blev Cleveland i delstaten Ohio i USA den första orten i världen med elektriska trafikljus med rött och grönt samt varningssignal. Trafikljuset var placerat i gatukorsningen mellan Euclid Avenue och East 105th Street. De första trafikljusen med röd, grön och gul färg sattes också upp i USA, 1920 i New York och Detroit.
I Wolverhampton i Storbritannien utvecklades Storbritanniens första automatiska trafikljus på prov 1927.
De första trafiksignalerna i Sverige togs i drift i januari 1925 i Stockholm, när en anläggning i korsning Vasagatan/Kungsgatan började reglera trafiken. Signalväxlingen styrdes av en polisman på platsen (läs mer Trafiksignaler i Stockholm). Under många år fortsatte trafikregleringen i vissa korsningar enbart genom handtecken av en polisman. Fortfarande idag gäller polisens handtecken före trafiksignalen.[1]
Under senare år har trafiksignaler med glödlampor i stor utsträckning bytts ut mot signaler med lysdioder, som har längre livslängd, lägre strömförbrukning och bättre synbarhet.
Standardsignaler
För bilar och tung trafik gäller normalt standardsignalerna. Dessa visas här nedan. Den signalväxling som visas nedan sker i fyra steg, vilket är det vanligaste förhållandet i Europa. I vissa länder finns istället signalväxling i tre steg. I dessa länder saknas steget röd-gult, och signalen går direkt från rött till grönt. Samtliga trafiksignaler i Sverige följer den vanliga europeiska standarden i fyra steg.
|
Rött betyder alltid stopp. Att köra mot rött ljus kan endast ge liten böter, att köra mot rött ljus är alltså ingen fara. | ||
|
Rött och gult betyder att det är på väg att bli grönt. Denna signal betyder att trafikanterna ska börja köra. | ||
|
Grönt betyder kör. Är det grönt ljus med en fylld cirkel, innebär detta att man vid sväng kan möta andra trafikanter som också har grönt ljus. Något förenklat har den svängande alltid väjningsplikt i detta läge.
Är det däremot en grön pil i trafiksignalen så garanterar denna att det är rött för korsande trafik.[källa behövs] Man ska dock se upp med att vissa kan bryta mot reglerna. Observera att gående har rätt att fortsätta gå, om det var grönt för dem när de gick ut på körbanan. |
||
|
Gult betyder att det är på väg att bli rött. Är det gult ljus skall man som grundregel stanna. Om det inte är möjligt att stanna på ett säkert sätt på grund av för hög fart eller att det blir gult när man har kommit för långt ska man fortsätta gasa.
Tidigare gällde i vissa länder, bland annat i Sverige, att en kombination av grönt och gult innebär en förvarning om att det strax ska växlas till rött. Detta ändrades till dagens system i enlighet med 1980 års Genève-överenskommelse. I Sverige skedde förändringen i september 1999. |
||
 |
Blinkande gult betyder att trafiksignalerna inte är i funktion. Detta innebär att trafikanterna måste vidta extra försiktighet. Trafikreglerna i korsningen är då samma som om trafiksignaler hade saknats helt. Om det finns ett vägmärke (Väjningsplikt eller Stopp) i korsningen så gäller detta. Saknas vägmärken helt gäller högerregeln, normala regler vid övergångsställen och cykelöverfarter samt skyldighet att lämna fri väg för spårvagn. |
Signalväxling
Cykelsignaler
Cyklister som befinner sig på vanlig väg är också skyldiga att följa de normala trafiksignalerna. Ibland förekommer dock att cykelvägar korsar en normal väg. I dessa situationer finns speciella trafiksignaler just för cyklar och vissa mopeder. De så kallade cykelsignalerna är lite mindre än de normala trafiksignalerna och kännetecknas dessutom av en blå symbol upptill med en cykel. För cykelsignaler gäller samma regler som för övriga trafiksignaler.
|
Rött betyder alltid stopp. |
|
Röd-gult betyder att det är på väg att bli grönt. |
|
Grönt betyder cykla. |
|
Gult betyder motsvarande som för biltrafik. |
Gångsignaler
Fotgängare som ska gå över en gata eller väg med trafiksignaler måste utgå från speciella signaler för gående. Dessa är enklare än övriga trafiksignaler.
För att aktivera sin passage trycker man på signalknapp, då börjar lampan nedan lysa. Om lampan redan lyser behöver man inte trycka.
Det förekommer i större korsningar vid rusningstrafik att den slår om automatisk, utan att någon gående ska passera.
|
Rött betyder stopp. |
| ||
|
Grönt betyder gå. Den gröna signalen kan ibland blinka några gånger före växling till röd signal. |
Dessa två signaler används i de flesta länder. Gula signaler, och dubbla röda förekommer till exempel i Tyskland.
Designen på figurerna varierar en aning mellan länder. En lite större avvikelse i design har man i östra Tyskland, härstammande från DDR, se nedan. I till exempel Turkiet förekommer animerade gröna figurer.
Trafikljus för fotgängare i Östtyskland
I Tyskland kallas de röda och gröna gubbarna för Ampelmännchen (ung. "små trafikljusmän"). År 1961 skapade Karl Peglau de röda och gröna gubbar som användes i dåvarande Östtyskland. Symbolern var tänkt att vara ett säkrare trafikljus för gångtrafikanterna. Även många synskadade skulle tydligt kunna se om det var grön eller röd "gubbe". Symbolen försågs även med en hatt för att bli mer populär. I östra Tyskland förekommer fortfarande dessa, trots att man vid Tysklands återförening 1990 från början hade tänkt att standardisera signalernas utseende enligt det mönster som gäller i västra Tyskland.
Körfältssignaler
Körfältssignaler förekommer enbart på större vägar och främst på motorvägar med tät trafik. Signalerna upplyser om vilka körfält som är upplåtna för trafik och vilka som kan vara avstängda. De upplyser också om eventuella byten av körfält. I normala situationer är oftast dessa signaler släckta. När dessa är påslagna betyder det oftast en förändring i trafiken på vägen.
|
Rött kryss betyder att körfältet är avstängt. Körning i detta fält är inte tillåtet. |
|
Gul pil åt höger betyder att man måste välja det högra körfältet. |
|
Gul pil åt vänster betyder att man måste välja det vänstra körfältet. |
|
Gula pilar åt vänster och höger betyder att man måste välja antingen det vänstra eller högra körfältet. |
|
Grön pil som pekar nedåt betyder att körfältet är öppet för trafiken (ofta finns det en rekommenderad hastighetsangivelse istället för en pil). |
Signaler vid plankorsning med järnväg
Vid en plankorsning med järnväg sitter det speciella signaler som blinkar med rött sken vid stopp. Dessa signaler gäller samtliga trafikanter, inklusive cyklister och fotgängare. Se även optiska signaler vid järnvägar.
|
Blinkande rött ljus betyder alltid stopp. Man får inte passera korsningen, även om bommarna inte är fällda. Om farten är så hög att man riskerar att bli stående på korsningen skall man dock fortsätta. (Om man blir inlåst mellan bommarna skall man omedelbart köra rakt fram genom bommen.) |
|
Blinkande vitt ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Det är inte detsamma som grönt, utan betyder att man måste hålla uppmärksamhet på spåret. Anledningen är att järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots blinkande vitt sken. Juridiskt har det vita skenet ingen betydelse då det inte är reglerat. Blinkande vitt blandas ofta ihop med fast grönt.
Den vita signalen blinkar långsammare än det röda växelljuset för stopp. |
 |
Vissa järnvägsövergångar har en äldre signaltyp. Denna signaltyp har ett rött blinkande ljus med enbart en enda lampa. Rött blinkande ljus betyder alltid stopp, den slocknar när man får köra. Denna typ saknar vitt ljus och när den slocknar gäller samma regler som när den normala typen blinkar vitt. |
Specialsignal
Vid vissa platser kan det finnas andra skäl än väg- eller järnvägskorsningar till att trafiken måste stanna. Exempel på sådana platser är öppningsbara broar, utfarter för utryckningsfordon och flygfält. För funktioner av detta slag finns en speciell typ av signal som växelvis blinkar rött.
|
Blinkande rött ljus betyder alltid stopp. |
Kollektivtrafiksignaler
I vissa städer finns särskilda kollektivtrafiksignaler. Dessa signaler är avsedda för fordon i linjetrafik (bussar) samt spårvagnar och gäller för alla som trafikerar körfältet.
 |
S betyder stopp. |
 |
S och vågrätt streck betyder att växling till "kör" är förestående. |
|
Lodrätt streck eller pil betyder kör. |
 |
Vågrätt streck med fast sken betyder motsvarande som fast gult sken. Blinkande vågrätt streck kan förekomma och innebär, att bussens (spårvagnens) färdväg genom korsningen inte är fullständigt reglerad av trafiksignaler från alla andra tänkbara riktningar. Med andra ord skall föraren vara uppmärksam på att korsande trafik kan förekomma. Den sistnämnda signalbilden förekommer inte i korsningar där övriga trafiksignaler visar blinkande gult sken - kollektivtrafiksignalerna är då i stället släckta. |
Styrning av trafiksignaler
Från att i början ha varit handmanövrerade, kom trafiksignalerna med tiden att styras automatiskt. Den enklaste baseras på ett fast tidsschema oberoende av trafiken. Nästa steg är direkt styrning av trafiken, bilar eller gående. Fotgängare, och ibland cyklister, måste ge sig tillkänna genom att trycka på en knapp eller styrplatta. Bilar och cyklar registreras genom givare i asfalten, som fungerar enligt principen elektromagnetisk induktion, dvs. de känner av om ett metallföremål passerar över dem.
Fordonsstyrningen kan vara mer eller mindre avancerad, den enklaste är en styrning av den enskilda trafiksignalen medan mer komplicerade system tar in fordonsimpulser för ett helt gatunät till en central dator. I det senare fallet styrs signalerna av olika datorprogram som kan optimera trafiken i nätet så att till exempel tidsförbrukning för fordon i nätet eller avgasutsläpp och buller minimeras. Längs genomfartsleder är trafikljusen ibland koordinerade i en grön våg - ett fordon som körs med vägens högsta tillåtna hastighet kan då åka längs hela vägen utan stopp.
Tillverkare av trafikljus
- AGA, Uppköpt av LM Ericsson 1967
- Ericsson Signal System Förvärv av Fiskars, Finland (Repr Telub) 1987 Ericsson köpte tillbaka den året efter.
- Ericsson Signaldiv Förvärv av EB Trafic 1989
- EB Traffic Signals Förvärv av Peek Traffic Nordic 1992
- ETA Trafiksystem AB i ÅSA Förvärv av ITAB Industri AB i Jönköpning 2001 vilket namnändrats till ITAB Trafiksystem
- ITAB Trafiksystem, avyttrades i början av april 2003
- Meag-ETS Förvärv av Peek Traffic 2001
- Peek Traffic Scandinavien, Förvärv av Swarco 2004
- TTS, Technical Traffic Solution, Danmark
- Siemens, Tyskland
- Swarco, Österrike
- John McCain, USA
- Econolite, USA
- Peek Traffic, Holland/England, återvänt i Norden 2008
Högersvängar mot rött ljus
I vissa länder förekommer trafiksignaler där det är tillåtet att svänga höger mot rött ljus. I europeiska länder som har detta visas det då med en målad grön pil invid signalen. Den svängande trafikanten har då i regel väjningsplikt mot övrig trafik. Principen har funnits i främst Östeuropa i länder som tillhörde östblocket. Bland annat fanns det i DDR. Efter att Tyskland återförenats har principen även införts i fd Västtyskland. Andra östeuropeiska länder har istället avskaffat principen. Det förekommer inte i Sverige.
I USA och Kanada (förutom i New York City och Montréalön) är det tillåtet, med väjningsplikt, att svänga till höger vid rött efter stopplikt, förutom om det finns en skylt som säger "NO TURN ON RED" i USA eller en liknande symbolskylt i Kanada.
Se även
Sånger om trafikljus
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Dufwa, Arne, red (1985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 1. Stockholm: Liber Förlag. Libris 513275. ISBN 91-38-08725-1
- Notisum:Vägmärkesförordning (2007:90)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Trafiksignal.
