Tranås kommun

Tranås kommun
Kommun
SloganVattenstaden Tranås / Vi möts i Tranås
Kommunens vapen.
Tranås kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortTranås
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd18 755 ()[2]
Areal437,73 kvadratkilometer ()[3]
- därav land402,57 kvadratkilometer[3]
- därav vatten35,16 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet46,59 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°02′00″N 14°58′00″Ö / 58.033333333333°N 14.966666666667°Ö / 58.033333333333; 14.966666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsEksjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0597[4]
Anställda1 975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0687[6]
GeoNames2667625
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tranås kommun är en kommun i Jönköpings län. Tranås är kommunens centralort.

Kommunen hittas på norra delen av Sydsvenska höglandet och dess landskap är mycket omväxlande. Tranås var under många år känt för sin skinn- och pälsindustri som började etablera sig redan på 1800-talet, men denna bransch har sedermera kommit att ersättas av ett differentierat näringsliv.

Sedan kommunen bildades och fram till 2000 var befolkningstrenden negativ men vände därefter uppåt. Sedan 1998 har kommunen styrts av allianspartierna, mandatperioden 2010–2014 med stöd av Miljöpartiet.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Adelöv, Linderås och Säby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1881 bildades Tranås köping genom en utbrytning ur Säby landskommun. I denna landskommun inrättades 17 juni 1903 Tranås Kvarns municipalsamhälle. Detta upplöstes när Tranås stad bildades 1919 av Tranås köping och ytterligare delar ur landskommunen. 1951 införlivades resterande delar av landskommunen i stadskommunen.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Adelövs landskommun i Linderås landskommun.

1967 införlivades Linderås landskommun i Tranås stad. Tranås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranås stad.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar i söder till Aneby kommun och i sydväst till Jönköpings kommun i Jönköpings län. I Östergötlands län finns i nordlig riktning Ödeshögs kommun, i öster Boxholms kommun och i sydöst Ydre kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hittas på norra delen av Sydsvenska höglandet och dess landskap är mycket omväxlande. Granit och porfyr dominerar berggrunden vilken till största del är täckt med morän och bevuxen med barrskog. Det finns ett flertal större isälvsavlagringar, främst i de lägre terrängavsnitten. Exempelvis är en nordväst–sydöstlig dalgång vid Adelöv i västra Tranås utfylld av isälvsmaterial i form av terrasser, slukåsar, dödisgropar och deltan. Uppodlade sedimentjordar eller myrmarker utgör öppna områden, framför allt i anslutning till Svartån.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Tranås kommun Hela riket






  Bebyggelse (5,6 %)
  Skog (70,2 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (19,8 %)
  Övrig mark (3,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns sju naturreservat i Tranås kommun.[11]

Vid Stensjön hittas naturreservatet Huluskogen, ett 40 hektar stort barrskogsområde där större vattensalamander trivs.[12] Älmås askskog är ett kommunalt reservat som bildades 2000. Reservatet beskrivs som "Lövskog med mulmträd och hamlade askar (och) gammal ängsmark". Området är sedan länge ett välbesökt strövområde.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i de tre församlingarna Adelöv, Linderås och Säby.

Distrikt (socknar) inom Tranås kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14] Adelöv, Linderås och Säby.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 86,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var något lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Tranås kommun:[16]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[17][redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 M C KD FP
2002-2006 M C KD FP
2006-2010 M C KD FP
2010-2014 M C KD FP MP
2014-2018 M C KD L
2018-2022 M C KD L
2022- M KD L

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2022
Ordförande M Gunnel Lind
Förste vice ordförande S Veronica Holmstedt
Andre vice ordförande SD Björn Forsell

Källa: [18]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Per Ulfsbo 2010 2018 Folkpartiet
  Jennie Saxfeldt 2018 2019 Moderaterna
  Gunnel Lind 2019 Moderaterna

Mandatfördelning i Tranås kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDTBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701188725
188725
4189,5
356
19732169635
2169635
4191,5
356
19762169527
2169527
4191,9
329
19792166638
2166638
4190,1
2912
19821195349
195349
4191,3
2615
19851184639
184639
4189,7
3110
198811815448
185448
4186,4
3011
199111724359
1724359
4186,1
2912
19942124239
2124239
4186,2
2417
1998171132611
1732611
4180,03
2615
200217234510
17234510
4179,68
2318
2006115214459
1524459
4180,58
2615
20101162233311
162233311
4182,89
2120
2014214263239
214263239
4185,44
2120
2018212283239
212283239
4185,39
2516
2022114283139
1428339
4182,04
2714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2020–2022
Ordförande M Mats Holmstedt
Förste vice ordförande S Mikael Stenquist
Andre vice ordförande C Karin Wallin

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingegerd Ekberg[19] 1979 1994 Moderaterna
  Kjell Åke Trygg 1994 1998 Socialdemokraterna
  Hans Rocén 1998 2006 Moderaterna
  Anders Wilander 2006 2020 Moderaterna
  Mats Holmstedt 2020 Moderaterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnder 2019-2022 Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Magnus Nordgren S Bengt E. Carlsson
Barn- och utbildningsnämnden L Erik Nygårds S Veronica Holmstedt
Bygg- och miljönämnden M Mats Holmstedt S Anders Karlsson
Teknik- och griftegårdsnämnden KD Mats Antonsson S Björn Thiele
Kultur- och fritidsnämnden L Kurre Carlson S Carina Bergman
Valnämnden L Kurre Carlson S Agnetha Lantz
Revisionen S Roland Ström C Christina Gustafsson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Tranås har ett differentierat näringsliv, men den traditionellt starka möbelindustrin med företag som EFG-koncernen, Carpenter Sweden AB, Mitab Produktion AB och Tranås Skolmöbler AB dominerar fortfarande. Även plastindustrin har vuxit sig stark; bland företag inom denna bransch märks AB Euroform och Sonoform AB. Större företag utanför möbel- och plastindustrin inkluderar OEM-koncernen (agenturföretag), Pastejköket AB (livsmedelsföretag), GGP Sweden AB (före detta Stiga AB) och IVT industrier AB (Värmepumpar). Det sistnämnda företaget har under senare år expanderat kraftigt och ingår numera i Robert Bosch GmbH.

Tranås även kallad pälsstaden var under många år känt för sin skinn- och pälsindustri som började etablera sig redan på 1800-talet. De goda jaktmarkerna och närheten till vattnet gjorde Tranås till ett ypperlig plats för skinntillverkning. Industrin hade sin storhetstid på 1960-talet då den sysselsatte cirka 2500 personer i drygt 125 företag,[20] vilket motsvarade 70% av marknaden i Sverige.[21] Det anordnades modeparader på lördagarna och folk vallfärdade till staden för att köpa päls vilket även gynnade övriga näringsgrenar i staden såsom hotell och restauranger. Även The Beatles beställde vargpälsar som tillverkades i Tranås.[21] Men av denna näring finns det i stort sett inget kvar av idag.[20] Det finns dock ett pälsmuseum, som är en del av Eriksbergs museum, som sammanfattar denna viktiga del av Tranås industrihistoria.[22]

Tranås United AB är Tranås samägda näringslivsbolag som arbetar för att stadens näringsliv ska växa och utvecklas.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 32 genomkorsar kommunen från söder till norr. Länsväg 133 sammanstrålar med riksväg 32 i närheten av Säbysjön. Kommunen genomkorsas även av Södra stambanan som går mellan Stockholm och Malmö.[9]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns nio grundskolor i kommunen varav en var fristående, Adelövs friskola.[23] Det fanns en gymnasieskola, den kommunala Holavedsgymnasiet, som har upptagningsområde från området mellan Linköping i norr och Aneby i söder. På Holavedsgymnasiet finns bland annat nationella idrottsutbildningen (NIU) med inriktning bandy.[24]

Tranås utbildningscentrum invigdes 1989 och erbjöd då enstaka högskolekurser på distans via Internationella handelshögskolan i Jönköping.[25] Sedan slutet på 1990-talet har skolan även erbjudit yrkesutbildningar.[26] År 2010 byttes verksamheten ägare från Tranås kommun till privata ägare. I samband med detta byttes också namnet till TUC Sweden.[25]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 18 755 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 128:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tranås kommun 1970–2020[27]
ÅrFolkmängd
1970
  
19 266
1975
  
18 717
1980
  
18 380
1985
  
17 900
1990
  
17 806
1995
  
18 040
2000
  
17 686
2005
  
17 765
2010
  
18 119
2015
  
18 546
2020
  
18 903

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har ett stort antal historiska platser. Vid sjön Sommen finns exempelvis Gammelbyn Hultet med ett 20-tal kulturhistoriskt intressanta byggnader med historiska interiörer.[28] I Sommen finns Ångbåten S/S Boxholm II, ett av Sveriges äldsta och sista vedeldade ångfartyg. Fartyget användes först som timmerdragare, och har sedermera kommit att användas som passagerarfartyg.[29]

Bland slott hittas exempelvis Gripenbergs slott, Sveriges äldsta och största bevarade träslott. Slottet byggdes på 1660-talet och är ett lagskyddat byggnadsminne.[28] Brahälla ett gammalt jaktslott som byggdes 1680 av Per Brahe d.y. Byggnaden har över tid raserat och är numer en slottsruin.

Andra kulturarv är exempelvis Romanäs sanatorium, Göberga herrgård[28] och 1100-tals kyrkan Säby kyrka.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av guld med en trana i naturlig färg stående på ett grönt berg.

Vapnet, ett typexempel på ett talande vapen (en trana på en ås), fastställdes för Tranås stad år 1919. Det registrerades 1974 för kommunen hos Patent- och registreringsverket.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Tranås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tran%C3%A5s. Läst 2 oktober 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/sok.html. Läst 3 oktober 2022. 
  12. ^ ”Huluskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/huluskogen.html. Läst 3 oktober 2022. 
  13. ^ ”Älmås askskog”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/almas-askskog.html. Läst 3 oktober 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0687&id2=null. Läst 2 oktober 2022. 
  16. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022. 
  17. ^ ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914061323/https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 16 oktober 2018. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige Tranås kommun”. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226232511/https://www.tranas.se/kommunpolitik/saharstyrstranas/kommunfullmaktige.6906.html. Läst 13 december 2018. 
  19. ^ Moderatkvinnornas historia: "Ingegerd Ekberg i Tranås" Hämtad 2020-03-16
  20. ^ [a b] ”Körsnär – ett yrke på väg att dö ut”. dagen.se. 25 januari 2006. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715002903/http://www.dagen.se/vardag/tema/korsnar-ett-yrke-pa-vag-att-do-ut/. Läst 15 juli 2014. 
  21. ^ [a b] ”Täckjackorna förändrade livet i Tranås”. dn.se. 12 december 2002. http://www.dn.se/ekonomi/tackjackorna-forandrade-livet-i-tranas/. Läst 15 juli 2014. 
  22. ^ ”Eriksbergs museum - Tranås”. www.tranas.se. https://www.tranas.se/tranas-kommun/kultur-och-fritid/konst-och-kultur/eriksbergs-museum. Läst 2 oktober 2022. 
  23. ^ ”Grundskolor - Tranås”. www.tranas.se. https://www.tranas.se/tranas-kommun/forskola-och-skola/grundskola-och-fritidshem/grundskolor. Läst 2 oktober 2022. 
  24. ^ ”Gymnasium - Tranås”. www.tranas.se. https://www.tranas.se/tranas-kommun/forskola-och-skola/gymnasium. Läst 2 oktober 2022. 
  25. ^ [a b] ”Vår resa”. TUC. https://www.tucsweden.se/om-tuc/var-resa/. Läst 2 oktober 2022. 
  26. ^ ”Tranås Utbildningscentrum sätter Tranås på kartan!”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/tranas_kommun/pressreleases/tranaas-utbildningscentrum-saetter-tranaas-paa-kartan-399064. Läst 2 oktober 2022. 
  27. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  28. ^ [a b c] ”Historiska platser - Tranås”. www.tranas.se. https://www.tranas.se/besok-och-upplev/se-och-gora/kultur-konst-och-historia/historiska-platser. Läst 2 oktober 2022. 
  29. ^ ”Ångbåten Boxholm II - Tranås”. www.tranas.se. https://www.tranas.se/besok-och-upplev/se-och-gora/batliv-och-vattensport/angbaten-boxholm-ii. Läst 2 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]