Transpod

Från Wikipedia
Transpod
TypAktiebolag
HuvudkontorKanada Toronto, Kanada
NyckelpersonerSebastien Gendron
Verkställande direktör
Ryan Janzen
Teknikchef
BranschSnabbtåg, Miljöteknik
Historik
Grundat2015
Övrigt
Webbplatstranspod.com

Transpod Inc. är ett kanadensiskt bolag som designar och tillverkar teknik och farkoster för ultrahöghastighetstransport.[1]

Transpods farkoster designas för att med 100% elektrisk framdrift transportera passagerare och gods mellan städer i över 1000 km/h.[2] Det föreslagna systemet förutspås bli ett snabbare och koldioxidfritt alternativ till flyg och vägfordon.[3] Farkosterna är utformade för att färdas genom en rörledningsbana, liknande ett hyperloop system men med vissa förändringar baserat på magnetisk levitation snarare än luftlager, för att främja fordonets stabilitet.[2]

I november 2016 fick Transpod 15 miljoner dollar i startkapital från Angelo Investments, ett italienskt high-tech holdingbolag som specialiserat sig på avancerad teknik inom rymd-, flyg- och järnvägsindustri.[4] Företaget har sedan dess expanderat från Toronto i Kanada, för att öppna nya kontor i Toulouse i Frankrike och Bari i Italien.[5][6]

I september 2017 blev ett konferensbidrag av Transpod publicerat i den vetenskapliga tidskriften Procedia Engineering.[7] Konferensbidraget visades vid European Association for Structural Dynamics konferens EURODYN 2017[8] och presenterade grundläggande designelement i Transpods transportsystem.[2]

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Transpods rörsystem utvecklas för att transportera farkoster i hastigheter över 1000 km/h. År 2016 tillkännagavs Transpods system innehållandes aerodynamiska system och framdrivningssystem för att minska friktionen jämfört med tåg, bilar och flyg, och transportera passagerare i än högre hastigheter.[2] Transpods teknik är utformad för att vara kompatibel med förnybara energikällor såsom solenergi, kompletterat med el från regionala nätanslutningar. Transpod anger att syftet med detta är för att minska koldioxidutsläpp.[9]

För att uppnå fossilfri framdrift utnyttjar Transpods farkoster elektrisk linjärmotor med aktiv realtidskontroll [2] och sensorsystem för rumsuppfattning.[10]

Transpods rörsystem skiljer sig från det hyperloop koncept som Elon Musk föreslog genom sitt Hyperloop Alpha White Paper.[a] Till skillnad från hyperloop, använder Transpods system rörliga elektromagnetiska fält för framdrift av farkosten stabilt svävandes ovanför bottenytan, istället för med tryckluft.[2]

Farkoster för passagerare innehåller säten, medan farkoster för gods har en lastningsanpassad interiör. Varje farkost innefattar en flygplansliknande flygkroppmed tryckkabin för atmosfärisk luftcirkulation och kontroll och framdrivnings, styr- och reglersystem för att fungera vid hastigheter över 1000 km/h inneslutet i en skyddad rörledningsbana.[3] Rören är placerade i par för att tillåta dubbelriktade resor.[2]

Transpods farkoster för gods är utformade för att bära 10-15 ton nyttolast och är kompatibla med europapall och flygcontainrar såsom LD3 och AAA.[11]

På farkostens front sitter en axialkompressor för att minska luftmotståndet vid framdrift genom rörledningsbanan.[2] Även i lågt lufttryck existerar en liten mängd luft i rörledningen som annars skulle orsaka luftmotstånd vid hög hastighet.[3] Kompressorn avleder med hög hastighet luftflödet genom kanaler i farkosten ut genom ett munstycke längst bak, vilket således reducerar luftmotståndets effekt.[2]

De dynamiska krafter som vid hög hastighet påverkar fordonet övervakas av ett internt ledningssystem. Avvikelser i farkostens kurs avkänns och spåras genom en kombination av tröghetssensorer och optiska sensorer.[2] Transpods system använder sense-space processering[10] och realtidssystem med algoritmer för datorseende.[12]

På Innotrans tågmässa i Berlin 2016 premiärvisade Transpod sitt farkostkoncept, tillsammans med implementeringen av Coelux-teknik - ett konstgjort takfönster för att efterlikna naturligt solljus i passagerarinteriören.[13][14]

Testbana i Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Transpod har meddelat planer för en testbana som ska byggas i staden Droux nära Limoges[15] i samarbete med det franska departementet Haute-Vienne. Den föreslagna provbanan blir strax över 3 km lång och fungerar som ett halvskalsystem med 2 meter i diameter.[16][17][18] I februari 2018 meddelade Vincent Leonie, vice ordförande i Limoges Métropole och vice borgmästare i Limoges[19] att avtal om organisationen "hyperloop Limoges" har tecknats för att främja och påskynda tekniken.[16]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Finansiering och partnerskap[redigera | redigera wikitext]

I november 2016 säkrade Transpod $15 miljoner dollar i såddfinansiering från Angelo Investments.[4] Som en del av samarbetet kommer Angelo Investments medlemsföretag SITAEL, Mer Mec och Blackshape Aircraft bli viktiga industriella partners med Transpod och samarbeta med utveckling och testning av Transpods rörsystem.[20][21]

Transpods kontor i Toronto ligger i MaRS Centre,[22] hem för MaRS Discovery District.

Transpods italienska kontor i Bari, Italien är hem för kommersiella och industriella partners från Angelo Investments. Transpod arbetar där med SITAEL, Blackshape och MERMEC för testning och utveckling.[21]

Transpods franska kontor ligger i Toulouse, ett nav för den europeiska flygindustrin. Transpod samarbetar dessutom med ingenjörskonsultföretaget IKOS,[23] och arkitektfirman REC Architecture som också båda är centrerade i området kring Toulouse.[22][6]

I juni 2017 meddelade Transpod ett samarbete med Liebherr-Aerospace för att stödja forskning, utveckling och produktion av termodynamiska system för farkosten och dess kabin.[24]

Styrning[redigera | redigera wikitext]

Sebastien Gendron är VD och grundare av Transpod.

Ryan Janzenär CTO och medgrundare av Transpod. Janzen är också kompositör av orkestermusik, och var den första kompositören att skapa musik för instrumentet hydraulophone.[25]

Planerade transportsträckor[redigera | redigera wikitext]

Transpod har planer på att utveckla sträckor världen över, och utforma sträckor mellan internationella städer. I exempelvis Kanada designar Transpod sträckor för korridorer mellan Toronto-Montreal,[26][27] Toronto-Windsor,[28] och Toronto-Waterloo i Ontario och Quebec, liksom korridoren mellan Calgary-Edmonton i Alberta.[29] Transpod förbereder sig för att bygga en testbana i Kanada.[30] Denna teststräcka ska ha möjlighet att förlängas och är tänkt att, med hjälp av en kombination av privata och offentliga medel, kunna bli en del av en fullständig korridor.[29]

I juni 2017 avtäcktes de första koncepten för en stationsbyggnad,[31] baserat på ett framtida knutpunkt i Toronto i distriktet Port Lands. I juni 2017 meddelade regeringarna i Toronto, Ontario och Kanada en gemensam finansieringsplan på $1185 miljoner för att återuppliva detta område med ny utveckling och infrastruktur.[32] Transpods stationsdesign utvecklas i samarbete med REC Architecture.[31]

Toronto-Windsor Corridor[redigera | redigera wikitext]

I juli 2017 släppte Transpod en initial kostnadstudie[33] som i stora drag redovisar genomförbarheten av att bygga en hyperlooplinje i sydvästra Ontario mellan städerna Windsor och Toronto.[34] Regeringen i Ontario tillkännagav en miljöbedömning för en höghastighetsjärnväg för denna sträcka i maj 2017 längs samma transportkorridor.[35] Kostnadsstudien påvisar att TransPods rörsystem antas kosta hälften så mycket som de beräknade kostnaderna för en höghastighetsbana längs samma korridor, men samtidigt ha en toppfart över 4 gånger snabbare än höghastighetståg.[33]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”About TransPod”. TransPod. TransPod Inc. Arkiverad från originalet den 5 October 2017. https://web.archive.org/web/20171005050639/https://transpodhyperloop.com/about-transpod/. Läst 4 oktober 2017.  Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050639/https://transpodhyperloop.com/about-transpod/. Läst 9 augusti 2018. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Janzen, Ryan (2017). ”TransPod Ultra-High-Speed Tube Transportation: Dynamics of Vehicles and Infrastructure”. Procedia Engineering 199: sid. 8-17. http://transpodresearch.org/files/docs/TransPod_ProcediaEngineering2017_Janzen.pdf. Läst 4 oktober 2017.  Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050731/http://transpodresearch.org/files/docs/TransPod_ProcediaEngineering2017_Janzen.pdf. Läst 9 augusti 2018. 
  3. ^ [a b c] Janzen, Ryan. ”The future of transportation”. YouTube. TEDx Toronto. https://www.youtube.com/watch?v=ta9HuJbV-hQ. Läst 4 oktober 2017. 
  4. ^ [a b] ”TransPod Raises $15 Million Seed Round to Commercialize Hyperloop Travel”. TechVibes. 23 november 2016. https://techvibes.com/2016/11/23/transpod-raises-15-million-seed-hyperloop. Läst 4 oktober 2017. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Blackshape Aircraft. 15 mars 2017. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050753/http://www.blackshapeaircraft.com/en/news/transpod-accelerates-growth-opening-three-global-offices/. Läst 4 oktober 2017. 
  6. ^ [a b] Brown, Mike (15 mars 2017). ”TransPod Wants to Develop a Hyperloop for Canada by 2020”. Inverse. https://www.inverse.com/article/29088-transpod-hyperloop-system-canada-italy-france-offices. Läst 4 oktober 2017. 
  7. ^ ”TransPod Ultra-High-Speed Tube Transportation: Dynamics of Vehicles and Infrastructure”. Science Direct. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S187770581733583X. Läst 4 oktober 2017. 
  8. ^ ”Keynote Lectures - Eurodyn”. Eurodyn 2017. https://www.eurodyn2017.it/keynote-lectures/. Läst 4 oktober 2017.  Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005072339/https://www.eurodyn2017.it/keynote-lectures/. Läst 9 augusti 2018. 
  9. ^ ”TransPod Releases Initial Cost Study for Hyperloop System in Europe”. MERMEC. MERMEC. http://www.mermecgroup.com/press-room/news/1127/transpod-releases-initial-cost-study-for-hyperloop-system-in-europe-.php. Läst 4 oktober 2017. 
  10. ^ [a b] Janzen, R; Mann, S (2016). ”The Physical-Fourier-Amplitude Domain, and Application to Sensing Sensors”. Proc. IEEE International Symposium on Multimedia. 
  11. ^ ”PARIS AIR FORUM – Intervention de Sebastien Gendron – TransPod Hyperloop”. YouTube. TVLaTribune. https://www.youtube.com/watch?v=Zfw5h9e1b0Q. Läst 4 oktober 2017. 
  12. ^ ”TransPod Research”. TransPod Research. TransPod. http://transpodresearch.org/. Läst 4 oktober 2017.  Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050639/http://transpodresearch.org/. Läst 9 augusti 2018. 
  13. ^ ”This Canadian Hyperloop Concept Features a Faux Sunroof”. WIRED. WIRED. https://www.wired.com/2016/10/hyperloop-transpod-concept-canada/. Läst 4 oktober 2017. 
  14. ^ Wood, Eric. ”Toronto startup’s hyperloop technology makes a splash at Berlin trade show”. itbusiness.ca. itbusiness.ca. http://www.itbusiness.ca/news/toronto-startups-hyperloop-technology-making-a-splash-at-berlin-trade-show/79876. 
  15. ^ ”Une piste pour l'Hyperloop à l'étude au nord de la Haute-Vienne”. Le Populaire. 25 januari 2017. https://www.lepopulaire.fr/droux/transport/2018/01/25/une-piste-pour-l-hyperloop-a-l-etude-au-nord-de-la-haute-vienne_12713616.html. Läst 28 februari 2018. 
  16. ^ [a b] Chapperon, Olivier (20 februari 2018). ”Première esquisse pour la piste d’essai de l’hyperloop en Haute-Vienne”. Le Populaire. https://www.lepopulaire.fr/chateauponsac/economie/innovation/2018/02/20/premiere-esquisse-pour-la-piste-dessai-de-lhyperloop-en-haute-vienne_12746484.html. Läst 28 februari 2018. 
  17. ^ ”Limoges-Paris en 40 minutes”. 20 Heures. 25 januari 2018. https://www.youtube.com/watch?v=L4MJeiin7e4. 
  18. ^ Gradt, Jean Michel (27 februari 2018). ”Train supersonique : HyperloopTT prend de l'avance En savoir plus sur”. Les Echos. https://www.lesechos.fr/tech-medias/hightech/0301351679820-train-supersonique-hyperloop-prend-de-lavance-2156911.php#xtor=CS1-26. Läst 28 februari 2018. 
  19. ^ ”Les élus”. Limoges Metropole. Arkiverad från originalet den maj 9, 2018. https://web.archive.org/web/20180509235237/http://www.agglo-limoges.fr/fr/content/les-elus. Läst 28 februari 2018.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509235237/http://www.agglo-limoges.fr/fr/content/les-elus. Läst 9 augusti 2018. 
  20. ^ ”MERMEC joins Transpod Inc. in hyperloop system development”. MERMEC. http://www.mermecgroup.com/en/01/press-room/news/1099/mermec-joins-transpod-inc-in-hyperloop-system-development.php. Läst 4 oktober 2017. 
  21. ^ [a b] ”Sitael joins TransPod Inc. in hyperloop system development”. SITAEL. http://www.sitael.com/sitael-joins-transpod-in-hyperloop-system-development/. Läst 4 oktober 2017. 
  22. ^ [a b] ”TransPod Accelerates Global Growth with Opening of Three Offices in North America and Europe”. Mass Transit. http://www.masstransitmag.com/press_release/12315853/transpod-accelerates-global-growth-with-opening-of-three-offices-in-north-america-and-europe. Läst 4 oktober 2017. 
  23. ^ ”TransPod partners with IKOS on design of hyperloop pod”. Canadian Green Tech. Arkiverad från originalet den 2017-10-05. https://web.archive.org/web/20171005043558/http://www.canadiangreentech.ca/index.php/news/4803-transpod-partners-with-ikos-on-design-of-hyperloop-pod#. Läst 9 augusti 2018. 
  24. ^ Lewis, Rob. ”TransPod Partners with Liebherr-Aerospace to Develop Technology for Hyperloop”. Techvibes. https://techvibes.com/2017/06/20/transpod-liebherr-aerospace-to-develop-technology-hyperloop. Läst 4 oktober 2017. 
  25. ^ ”Orchestral Compositions, Film Music, Performance Art, and Live Productions”. Ryan Janzen. http://individual.utoronto.ca/janzen/composing/. 
  26. ^ ”Rapid Transit”. CBC. CBC. 18 september 2017. http://www.cbc.ca/news/business/rapid-transit-1.4296028. Läst 4 oktober 2017. 
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. The Morning Show. 18 september 2017. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050958/https://omny.fm/shows/am640-the-morning-show/toronto-montreal-hyperloop-plan-could-see-travel-t. Läst 4 oktober 2017. 
  28. ^ Aboelsaud, Yasmin (26 juli 2017). ”Toronto tech company proposes Toronto-Windsor hyperloop connection”. Daily Hive. http://dailyhive.com/toronto/transpod-hyperloop-study-toronto-windsor-2017. Läst 4 oktober 2017. 
  29. ^ [a b] ”Calgary to Edmonton in 30 minutes? Hyperloop could be the future of transportation in Alberta”. CBC. CBC. 7 april 2017. http://www.cbc.ca/beta/news/canada/calgary/transpod-hyperloop-calgary-edmonton-corridor-1.4060954. Läst 4 oktober 2017. 
  30. ^ Thomas, Brodie. ”Hyperloop startup TransPod scouting Alberta for test track options”. Metro News. Metro News. Arkiverad från originalet den 26 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180326115111/http://www.metronews.ca/news/calgary/2017/03/31/hyperloop-startup-transpod-scouts-alberta-test-track-options.html. Läst 4 oktober 2017. 
  31. ^ [a b] ”HYPERLOOP TRANSPOD”. REC Architecture. REC Architecture. http://www.recarchitecture.com/en/hyperloop-transpod/. Läst 4 oktober 2017. 
  32. ^ ”Governments of Canada, Ontario and Toronto announce funding to protect and transform Toronto's Port Lands”. Prime Minister of Canada. 28 juni 2017. http://pm.gc.ca/eng/news/2017/06/28/governments-canada-ontario-and-toronto-announce-funding-protect-and-transform. Läst 4 oktober 2017. 
  33. ^ [a b] ”INITIAL ORDER OF MAGNITUDE ANALYSIS FOR TRANSPOD HYPERLOOP SYSTEM INFRASTRUCTURE”. TransPod. TransPod. https://transpodhyperloop.com/wp-content/uploads/2017/07/TransPod-infrastructure_EN_July-17-update2.pdf. Läst 4 oktober 2017.  Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005050903/https://transpodhyperloop.com/wp-content/uploads/2017/07/TransPod-infrastructure_EN_July-17-update2.pdf. Läst 9 augusti 2018. 
  34. ^ Kowlton, Thomas (13 juli 2017). ”Hype for Hyperloop in Canada: Half the Cost, Quadruple the Speed of Proposed High-Speed Rail Plan”. Techvibes. https://techvibes.com/2017/07/13/hype-for-hyperloop-in-canada-half-the-cost-quadruple-the-speed-of-proposed-high-speed-rail-plan. Läst 4 oktober 2017. 
  35. ^ Benzie, Robert (19 maj 2017). ”Kathleen Wynne is all aboard $21B high-speed-rail Toronto-Windsor project”. Toronto Star. Toronto Star. https://www.thestar.com/news/queenspark/2017/05/19/wynne-is-all-aboard-21b-high-speed-rail-project.html. Läst 4 oktober 2017.