Transuraner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Transuraner kallas de grundämnen som har atomnummer högre än uran, det vill säga från 93 och uppåt. Det tyngsta bekräftade grundämnet ununoktium är ytterst instabilt och hade 2007 endast lyckats bekräfta tre atomer av isotopen 294Uuo.[1] Några ämnen med atomnummer 119 och däröver är inte kända, men upptäckarna har påbörjat liknande experiment i hopp om att kunna skapa grundämne 120 (unbinilium) från 58Fe och 244Pu[2] Isotoper av unbinilium förutspås en halveringstid på någon mikrosekund.

Det enda transuran som förekommer naturligt på jorden är plutonium, om än i ytterst små mängder. Övriga transuraner har bara hittats i kärnreaktorer och laboratorier och kallas därför för "syntetiska" grundämnen. Man har dock sett dem på andra ställen i universum, framför allt i supernovor.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Alla kända transuraner är radioaktiva och måste hanteras därefter.

Somliga transuraner är ytterst kortlivade, och därför svåra att skaffa sig detaljkunskap om. De sönderfaller dock så fort att det inte finns några hälso- och miljöeffekter utanför laboratoriemiljö. I vissa fall har man lyckats framställa bara några få atomer, vilket försvårar möjligheten att undersöka ämnets egenskaper. Genom teoretiska beräkningar och slutsatser av ämnets placering i det periodiska systemet har man dock gissat sig till vissa egenskaper.

Andra transuraner är så stabila att de kan framställas i sådana mängder att det går att använda dem till något. Dessa ämnens fysiska och kemiska egenskaperna är också bättre utforskade. De kan bli miljöproblem genom att ämnena själva eller deras sönderfallsprodukter är långlivade.

Namngivning[redigera | redigera wikitext]

De ämnen vars egenskaper har kunnat kartläggas har efter internationell överenskommelse givits ett latiniserat namn som hedrar någon betydelsefull kärnforskare eller den plats, där ämnet första gången framställdes.

De ämnen där få fysiska och kemiska egenskaper är fastställda tilldelas ett provisoriskt, latiniserat namn för atomnumret, siffra för siffra. Den provisoriska kemiska beteckningen blir initialerna i räkneorden. För närvarande gäller detta alla grundämnen med atomnummer 113 och uppåt. I tabellen skrivs de provisoriska namnen och beteckningarna i kursiv stil.

Lista över transuraner[redigera | redigera wikitext]

Atomnr Namn Beteckning Upptäcktsår Upptäckare
93 Neptunium Np 1940 Edwin McMillan
94 Plutonium Pu 1940 Glenn T. Seaborg
95 Americium Am 1945 Glenn T. Seaborg
96 Curium Cm 1944 Glenn T. Seaborg
97 Berkelium Bk 1949 Glenn T. Seaborg
98 Californium[3] Cf 1950 Glenn T. Seaborg
99 Einsteinium Es 1952 Albert Ghiorso
100 Fermium Fm 1952 Albert Ghiorso
101 Mendelevium Md 1955 Glenn T. Seaborg
102 Nobelium No 1957 Manne Siegbahnlaboratoriet
(f d Nobelinstitutet för fysik)
103 Lawrencium Lr 1961 Albert Ghiorso
104 Rutherfordium Rf 1966 Joint Institute for Nuclear Research (Dubna, Sovjetunionen)
105 Dubnium Db 1970 Albert Ghiorso
106 Seaborgium Sg 1974 Albert Ghiorso
107 Bohrium Bh 1976 Peter Armbruster +
Gottfried Munzenber
108 Hassium Hs 1984 Peter Armbruster +
Gottfried Munzenber
109 Meitnerium Mt 1982 Gesellschaft für Schwerionenforschung
110 Darmstadtium Ds 1970 Albert Ghiorso
111 Röntgenium Rg 1994 Sigurd Hofmann
112 Copernicium Cn 1996 Sigurd Hofmann +
Victor Ninov +
F P Hessbuger
113 Ununtrium Uut 2003 Joint Institute for Nuclear Research
(Dubna, Ryssland) +
Lawrence Livermore National Laboratory
(Kalifornien, USA)
114 Flerovium Fl 1999 Joint Institute for Nuclear Research
(Dubna, Ryssland) +
Lawrence Livermore National Laboratory
(Kalifornien, USA)
115 Ununpentium Uup 2003 Joint Institute for Nuclear Research
(Dubna, Ryssland) +
Lawrence Livermore National Laboratory
(Kalifornien, USA)
116 Livermorium Lv 2000 Joint Institute for Nuclear Research och Lawrence Livermore National Laboratory
117 Ununseptium Uus 2009-2010 Joint Institute for Nuclear Research
118 Ununoktium Uuo 2002, 2006 Lawrence Berkeley National Laboratory

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Top 6 Physics Stories of 2006”. Discover Magazine. 2007-01-07. http://discovermagazine.com/2007/jan/physics/article_view?b_start:int=1&-C=. Läst 2014-01-19. 
  2. ^ ”A New Block on the Periodic Table”. Lawrence Livermore National Laboratory. april 2007. https://www.llnl.gov/str/April07/pdfs/04_07.4.pdf. Läst 2014-01-19. 
  3. ^ 2009 hade man inte lyckats renframställa grundämnet, då det kunde framställas endast som en förening med andra atomslag. Föreningen trotsade länge alla försök till spjälkning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Periodic Table, publicerad av Lenntech (Delft, Nederländerna) [1]