Trattkantarell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trattkantarell
Cantharellus tubaeformis 1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Cantharellales
Familj Cantharellaceae
Släkte Craterellus
Art Trattkantarell
C. tubaeformis
Vetenskapligt namn
§ Craterellus tubaeformis
Auktor (Bull.), Fr.

Den mykologiska karaktären hos trattkantarell:

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gräddfärgad

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en vanlig matsvamp.[1][2] Den kallas ibland för höstkantarell. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.[4] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.[3] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.[förtydliga]

Kännetecken:[1] • Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart. • Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten. • Fot ihålig, brungul till gul.

Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza vilket innebär att svampen lever i symbios med skogsträd.

Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Den växer i liknande miljö och kan förväxlas genom slarv.[1]

Svampar som mer liknar trattkantarellen är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.[3] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig[5] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.

Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.

Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.[6]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Torkning[redigera | redigera wikitext]

Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis. 
  2. ^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1 
  3. ^ [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014. 
  4. ^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. 
  5. ^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9 
  6. ^ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.
  • M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. . Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
  • J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]