Trattkantarell
| Trattkantarell | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Cantharellales |
| Familj | Cantharellaceae |
| Släkte | Craterellus |
| Art | Trattkantarell C. tubaeformis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Craterellus tubaeformis | |
| Auktor | (Bull.), Fr. |
|
Den mykologiska karaktären hos trattkantarell: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Trattkantarell (Craterellus tubaeformis[1]) är en vanlig matsvamp[2][3] i Europa, Sibirien och Nordamerika. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.[4]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.[5] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.[4] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.[förtydliga]
Kännetecken:[2]
- Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart.
- Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.
- Fot ihålig, brungul till gul.
Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza vilket innebär att svampen lever i symbios med skogsträd.
Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Den växer i liknande miljö och kan förväxlas genom slarv.[2]
Svampar som mer liknar trattkantarellen är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.[4] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig[6] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.
Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.[7]
Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.[8]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]- Bilder på trattkantarell
- Förväxlingssvampar
Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens), ätlig
Grå kantarell (Cantharellus cinereus), ätlig
Slemmurkling (Leotia lubrica), smaklös
Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus), dödlig
_Quél_100703.jpg)
Torkning
[redigera | redigera wikitext]Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”trattkantarell – Craterellus tubaeformis – (Fr.) Quél.”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/3217/taxonomi?children=true. Läst 13 september 2024.
- 1 2 3 ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis.
- ↑ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1
- 1 2 3 ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014.
- ↑ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. https://archive.org/details/sim_fungal-biology_mycological-research_2000-04_104_4/page/388.
- ↑ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9
- ↑ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. sid. 26. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 13 september 2012.
- ↑ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. https://archive.org/details/sim_fungal-biology_mycological-research_2000-04_104_4/page/388.. Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
- J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Trattkantarell.- Se recept på Trattkantarell i Wikibooks kokbok.
|