Tredje platsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En frisersalong (fotot är från Brasilien) är ett exempel på en tredje plats; i många länder har detta varit en traditionell plats, där särskilt män samlas utanför arbetet eller hemmet.

Den tredje platsen syftar på en plats där människor vistas och som varken är hem eller arbetsplats. Den är ett ställe där människor umgås och lär sig nya saker under informella former. Begreppet är myntat av den amerikanske sociologen Ray Oldenburg och har fått spridning inom modern sociologi.

Första, andra och tredje platsen[redigera | redigera wikitext]

De två vanligaste platserna för socialt umgänge är hemmet (den första platsen) och arbetsplatsen (den andra platsen). Därutöver finns den tredje platsen, som exempelvis bibliotek, caféer, klubbar, kontorskollektiv, kyrkor och parker. I sin bok The Great Good Place hävdar den amerikanske sociologen Ray Oldenburg (1989, 1991) vikten av tredje platser för civilsamhället, demokratin och människors samhällsengagemang.

Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam skriver om frågor med anknytning till tredje platser i sin bok Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (i svensk översättning av Margareta Eklöf 2001).

Oldenburgs definitioner[redigera | redigera wikitext]

Enligt Oldenburg är hemmet vår första plats, och dem vi bor med. Den andra platsen är arbetsplatsen, den plats där vi ofta tillbringar det mesta av vår tid. Den tredje platsen är "ankare" för samhällslivet och främjar en större, mer kreativ interaktion.[1]

Oldenburg föreslår följande kriterier på en tredje plats:

  • Gratis eller billig
  • Mat och dryck är viktigt, men inte nödvändigt
  • Lättåtkomlig: nära för många (gångavstånd)
  • Många återkommande besökare; de som vanligtvis samlas där
  • Inbjudande och bekvämt
  • Där kan både nya och gamla vänner hittas

Andra forskare har sammanfattat Oldenbergs definitioner av en tredje plats med liknande kännetecken:[1][2]

  • En neutral plats
    De som besöker tredje platser gör det frivilligt. De har varken ekonomiska, politiska, juridiska eller andra band till platsen och kan komma och gå som de vill.
  • En jämställd plats
    Tredje platser fäster inget avseende vid besökarnas individuella status i samhället. Besökarnas ekonomiska eller sociala status spelar ingen roll på den tredje platsen, vilket ger en gemensamhetskänsla. Det finns inget som förhindrar acceptans eller deltagande på en tredje plats.
  • Den huvudsakliga aktiviteten är samtal
    Spontana och trevliga samtal är i fokus på en tredje plats, men det är inte nödvändigtvis den enda aktiviteten. Samtalstonen är vanligtvis hjärtligt och humoristisk; kvickhet och lekfullhet uppskattas.
  • Tillgängliga och anpassade
    Tredje platser måste vara öppna och lättillgängliga för besökarna. De måste även vara tillmötesgående genom att tillgodose besökarnas önskemål, och alla besökare känner att deras behov uppfylls.
  • Stamgäster
    Tredje platser har ett antal stamgäster som anger platsens tonläge, atmosfär och särprägel. Stamgästerna på tredje platser lockar även till sig nykomlingar, och finns där för att hjälpa nykomlingarna att känna sig välkomna och bekväma.
  • En låg profil
    Tredje platser är funktionella. Interiören är inte extravagant eller storstilad, och den känns hemtrevlig. Tredje platser är aldrig snobbiga eller pretentiösa, och de accepterar alla individer oavsett bakgrund.
  • En avspänd stämningen
    Samtalstonen på tredje platser är aldrig ansträngd eller fientlig. Den är lekfull, där kvickheter och skämt är vanligt förekommande och uppskattade.
  • Ett hem utanför det egna hemmet
    Besökare på tredje platser har ofta samma känslor av värme, ägande och behörighet, som i sina egna hem. De känner sig hemma där och får andlig förnyelse genom att vara där.

Olika varianter av tredje platser[redigera | redigera wikitext]

Jeffres et al. (2009) listade i sin forskning följande varianter som möjliga tredje platser: medborgarhus, seniorcentrum, caféer, barer och pubar, restauranger, köpcentrum, affärer, marknader, frisersalonger, skönhetssalonger, rekreationscenter, simbassänger, biografer, kyrkor, skolor, högskolor och universitet, klubbar och organisationer, bibliotek, parker och andra platser för utomhusaktiviteter, gator, grannars trädgårdar, hus och lägenheter, och evenemang som gårdsfester, grillfester och picknick, möten, bingo, och olika medier (online, nyhetsbrev, tidningar, telefon, anslagstavlor).[3]

Konceptet med en tredje plats har blivit populärt bland mindre affärsidkare, som exempelvis caféägare och citeras ofta i stadsplaneringslitteraturen i frågan om samhällsorienterad affärsutveckling och offentliga platser.[4][5]

Många kontorskollektiv har anammat tredje platsens koncept för sin egen interiördesign.[6][7]

Virtuella tredje platser[redigera | redigera wikitext]

Personer i dator- och internetindustrin menar att tredje platser även finns i den virtuella världen, som virtuella tredje platser.[8] Exempelvis de virtuella gemenskaper som uppstått genom de populära online-spelen där människor över hela världen är uppkopplade mot varandra i allt högre utsträckning.[9] Det har också vuxit fram ytterligare en sorts tredje platser på nätet, exempelvis Youtube, Facebook, Instagram och Flickr.[10]

Internet och tredje platser[redigera | redigera wikitext]

En ökande andel av arbetarna i USA använder hellre internet från en tredje plats än hemifrån.[11] En bidragande orsak till ökningen är tillgången till wifi eller trådlöst nätverk på tredje platser som caféer, men även att det upplevs som roligare att kommunicera på en tredje plats än hemifrån.[12]

På en tredje plats med internettillgång kan besökarna vara fysiskt närvarande, men vara helt absorberade av sin egen nätkommunikation utan att kommunicerar med varandra, För att underlätta direktkommunikationen mellan besökarna på den tredje platsen arrangeras ibland program, som jazzkonserter och spelkvällar.[13] [14]

Mot en fjärde plats[redigera | redigera wikitext]

Morrisson (2018) menar att platserna i kunskapsekonomin håller på att utvecklas så att den konventionella uppdelningen mellan den första platsen (hemmet), den andra platsen (arbetet) och den tredje platsen kommer att suddas ut.[15] De nya sociala miljöerna i kunskapsstaden kombinerar delar från den första och andra platsen (coliving eller cohousing); från den andra och den tredje platsen (coworking); och från den första och den tredje platsen (comingling). Dessutom kommer en kombination av delar från den första, andra och tredje platsen, enligt Morrisson, att leda till uppkomsten av en ny plats, den fjärde platsen.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2018.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Pete Myers. Going Home: Essays, Articles, and Stories in Honour of the Andersons. Lulu.com. sid. 37. ISBN 978-1-291-12167-4. https://books.google.com/books?id=ja_1AwAAQBAJ&pg=PA37 
  2. ^ Thorsten Quandt; Sonja Kröger (30 October 2013). Multiplayer: The Social Aspects of Digital Gaming. Routledge. sid. 114. ISBN 978-1-134-09219-2. https://books.google.com/books?id=zd_eAQAAQBAJ&pg=PA114 
  3. ^ The Impact of Third Places on Community Quality of Life
  4. ^ Diaz, Stuart M Butler and Carmen (14 september 2016). ”"Third places" as community builders” (på en-US). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/up-front/2016/09/14/third-places-as-community-builders/. Läst 28 mars 2018. 
  5. ^ ”Hey…Leave my third place alone! - Urban Planning and Design - architecture and design” (på en). Hey…Leave my third place alone! - Urban Planning and Design - architecture and design. http://www.gensleron.com/cities/2012/7/25/heyleave-my-third-place-alone.html. 
  6. ^ ”Third Space Coworking” (på en-US). Third Space Coworking. https://thirdspacecoworking.com/. 
  7. ^ Merging Third Places to Create a Positive Work Environment - Steelcase” (på en-US). Steelcase. 5 januari 2015. https://www.steelcase.com/research/articles/topics/employee-engagement/real-work/. Läst 28 mars 2018. 
  8. ^ Charles Soukup, Computer-mediated communication as a virtual third place: building Oldenburg’s great good places on the world wide web
  9. ^ Steinkuehler, Constance; Dmitri Williams (2006). ”Where Everybody Knows Your (Screen) Name: Online Games as ‘‘Third Places’’”. Computer-Mediated Communication 11: sid. 885–909. doi:10.1111/j.1083-6101.2006.00300.x. 
  10. ^ Önskas: plats för samtal” (på sv-SE). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-05-03/onskas-plats-for-samtal. Läst 23 juni 2018. 
  11. ^ Third place office space”. USA Today. 5 oktober 2006. https://www.usatoday.com/life/2006-10-04-third-space_x.htm. Läst 23 juni 2018. 
  12. ^ Starbucks, "The Third Place", and Creating the Ultimate Customer Experience” (på en-US). Fast Company. 11 juni 2008. https://www.fastcompany.com/887990/starbucks-third-place-and-creating-ultimate-customer-experience. Läst 28 mars 2018. 
  13. ^ ”The Third Place”. The Third Place. 2014. http://thethird.place/. Läst 23 juni 2018. 
  14. ^ The new oases, The Economist, April 10, 2008, http://www.economist.com/specialreports/displaystory.cfm?story_id=10950463 
  15. ^ [a b] https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3056754

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Oldenburg, Ray (1989). The Great Good Place: Cafes, Coffee Shops, Community Centers, Beauty Parlors, General Stores, Bars, Hangouts, and How They Get You Through the Day. New York: Paragon House. ISBN 978-1-55778-110-9  (Hardback)
  • Oldenburg, Ray (1991). The Great Good Place. New York: Marlowe & Company. ISBN 978-1-56924-681-8  (Paperback)
  • Oldenburg, Ray (2000). Celebrating the Third Place: Inspiring Stories about the "Great Good Places" at the Heart of Our Communities. New York: Marlowe & Company. ISBN 978-1-56924-612-2 
  • Morisson, Arnault (2018). ”A Typology of Places in the Knowledge Economy: Towards the Fourth Place”. Smart Innovation, System and Technologies, Forthcoming.