Trefaldighetskälla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den porlande Trefaldighetskällan i Sätra brunn.

En trefaldighetskälla är enligt gammal folktro en vattenkälla med läkande kraft. Trefaldighetskällorna har ofta medeltida, katolskt ursprung, men kan dessutom från början ha varit forntida offer- eller kultplatser.

Största möjliga effekt hade källvattnet om det dracks på trefaldighetsaftonen, vilken infaller sju dagar efter pingstafton, som i sin tur infaller sju veckor efter påsk. Trefaldighetsafton infaller även alltid vid fullmåne, vilket understryker firandets förkristna karaktär.

Det var även viktigt att vattnet från källan rann mot norr. Norr uppfattades som det ondas hemvist och dit kunde sjukdomen återförpassas. Föremål av metall, som mynt och nålar har offrats vid källorna ända in på 1900-talet.

Ofta var källan tillägnat något helgon, exempelvis Sankt Erik eller Sankt Olof (Sankt Olofs källa), många av Sveriges trefaldighetskällor bär deras namn. Lämplig vattenmängd för bästa läkande effekt lär ha varit sju klunkar av vattnet. Det förekom även att man tvättade sig i källorna.

Trefaldighetskällor i urval[redigera | redigera wikitext]

I alfabetisk ordning:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]