Trichinella spiralis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trichinella spiralis
Trichinella larv1 DPDx.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Rundmaskar
Nematoda
Klass Adenophorea
Ordning Trichurida
Familj Trichinellidae
Släkte Trikiner
Trichinella
Art Trichinella spiralis
Vetenskapligt namn
§ Trichinella spiralis
Auktor Owen, 1835
Hitta fler artiklar om djur med

Trichinella spiralis är en rundmask som utgör en intra-multi-cellulär parasit. Den huvudsakliga reservoaren för Trichinella spiralis är tama grisar. Man kan bli infekterad av Trichinella spiralis genom att äta infekterat kött, som innehåller cystor, som inte tillagats tillräckligt.[1]Trichinella spiralis är den huvudsakliga orsaken till sjukdomen trikinos. 1835 upptäcktes Trichinella spiralis för första gången av James Paget, men namngavs och beskrevs av Professor Richard Owen.[2]

Morfologi[redigera | redigera wikitext]

Adulta honor är 1,4–4 mm långa och 36 µm i diameter, hanar är 1,4–1,8 mm långa och 36 µm i diameter och larverna är omkring 1 mm långa. Larverna är 0,08 mm långa och 7 µm i diameter vid födsel.[3] Larvernas morfologi skiljer sig en aning från de adulta stadiernas, eftersom larverna har en svärdsliknande stilett som är belägen i dess munhåla. Denna använder den för att komma in i cellerna och även för att borra sig in i blodsystemet.[1]

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Larver släpps fria ifrån muskelvävnaden av nedbrytningsenzym i magsaften och penetrerar sedan tarmslemhinnan. Här utvecklas de inom 30 timmar till adulta. Efter att parning har ägt rum föder adulta honor levande avkomma inom 5 dagar efter infektionen. Honan föder under en till två månader 100 till 1500 larver. Detta fortlöper så länge som värdens immunsystem ej har aktiverats. De nyfödda larverna migrerar sedan ifrån tarmarna via blod och lymfvätska till övriga kroppen, och kan där invadera cellerna. De flesta celltyperna dör dock, som en följd av invasionen, förutom muskelcellerna.

Invasionen möjliggörs genom att larven har en svärdsliknande stilett för att kunna penetrera cellväggen till muskelcellen. Väl inuti muskelcellen inducerar larven en rad av händelser som leder till transformering av muskelcellen, till en så kallat nurse-cell, ett cell-larv komplex. Detta komplex kan sedan finnas kvar i värden så länge värden lever, dock kalcifieras den med tiden, efter flera månader.[1]

Nurse-Cell komplex[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta rundmaskar, har Trichinella spiralis förmågan att inta en värdcell utan att döda denna, vilket ger den möjligheten att finnas kvar länge i värden och därmed ökar chansen att spridas vidare. De mekanismer som möjliggör etableringen av detta cell-larv komplex är att larven utsöndrar en rad av protein inuti cellen som sedan aktiverar omorganiseringen av cellen.[4] Värdcellens kärna förstoras och delar sig flera gånger, vilket medför att värdens genom amplifieras, och sedan används av parasiten för fortsatt överlevnad. Denna omorganisering tros styras av larven själv.[1]

Cell-larv komplexet omges av en kollagenkapsel som syntetiseras av nurse-cellen. Larven påverkar också värdcellen att producera nya blodkärl, angiogenes. Detta för att tillgodose behovet av både näring till parasiten, men också bortforslingen av restprodukter. Dessa nya blodkärl bildas på ytan av kollagenkapseln, genom att parasiten orsakar syrebrist inuti cellen, hypoxi. De blodkärl som bildas är större än kapillärer vilket innebär att utbytet av näringsämnen och restprodukter är högt, dock är gasutbytet sämre.[4] Slutresultatet är därför att värdcellen går från en aerobisk till en anaerobisk metabolism.[1] Detta förklarar hur Trichinella spiralis kan vara infektiös i flera veckor efter att djuret har dött, de överlever mycket bra i en anaerob miljö.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Trichinella spiralis ingår i stammen rundmaskar (Nematoda) och vidare i klassen Adenophorea. Ordningen som Trichinella spiralis hör till är Trichurida och familjen är Trichinellidae. Det finns för närvarande 11 arter eller genotyper inom släktet Trichinella. De kan sedan delas in i ytterligare två klader beroende på deras beteende inuti värddjuret. Trichinella spiralis ingår i den första kladen, där arten påverkar värdmuskelcellen som invaderas att bilda en kollagenkapsel. Övriga arter i denna klad är Trichinella britovi, Trichinella murrelli, Trichinella nativa och Trichinella nelsoni samt tre övriga genotyper som ännu inte har artbestämts. Gemensamt för alla dessa är att de alla enbart parasiterar på däggdjur. Arter i den andra kladen, den grupp som inte inducerar produktionen av en kollagenkapsel, är Trichinella papuae, Trichinella pseudospiralis och Trichinella zimbabwensis.[3]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Den största värdgruppen utgörs av tama grisar samt vildsvin (Sus scrofa) men även rovdjur från skogen. Då Trichinella spiralis importerats passivt genom import av kött, så kan den ses som en väldigt vida spridd parasit i tempererade och ekvatoriella klimatzoner.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Despommier, D.D., Gwadz, R.G, Hotez, P., Knirsch, C (2002). Parasitic Diseases. 5th ed. New York: Apple Trees Pub.
  2. ^ Arcari, M., Baxendine, A., Bennet, C.E (2000). A-Z guide to Parasitology. Vol. 7. http://www.soton.ac.uk/~ceb/Diagnosis/Vol7.htm
  3. ^ [a b c] Mitreva, M. & Jasmer, D.P. Biology and genome of Trichinella spiralis (2006), WormBook, ed. The C. elegans Research Community, WormBook, doi/10.1895/wormbook.1.124.1, http://www.wormbook.org.
  4. ^ [a b c] Despommier, D.D (1998). How Does Trichinella spiralis Make Itself at Home? Parasitology Today, vol. 14, no. 8.