Trogir

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trogir
Ort
Trogir3.jpg
Flag Trogir.png
Flagga
CoA Trogir.png
Vapen
Land Kroatien Kroatien
Landskap Dalmatien
Län Split-Dalmatiens län
Koordinater 43°31′0.85″N 16°15′04.91″Ö / 43.5169028°N 16.2513639°Ö / 43.5169028; 16.2513639
Folkmängd 13 192[1] (2011)
Borgmästare Ante Stipčić (HDZ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 21220
Riktnummer 021
GeoNames 3188762
Trogir i Kroatien.
Red pog.svg
Trogir i Kroatien.
Webbplats: www.trogir.hr

Trogir (italienska: Traù, tyska: Trau) är en stad i Kroatien. Staden hade 13 192[1] invånare i folkräkningen år 2011 och är belägen vid Adriatiska havet i Split-Dalmatiens län i landskapet Dalmatien. Dess historiska stadskärna belägen på en ö mellan fastlandet och Čiovo är sedan år 1997 upptagen på Unescos världsarvslista.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Trogir grundades på 200-talet f.Kr. av grekiska kolonister från Issa. De kallade bosättningen Tragurion som härstammar från det grekiska ordet "tragos" (getbock). Romarna intog senare området och Trogir utvecklades till en viktig hamnstad i den romerska provinsen Dalmatia. Under romartiden kallades bosättningen Tragurium. Det närliggande Salonas utveckling och ökande välstånd berövade dock med tiden Trogirs betydelse. Efter det Västromerska rikets sammanbrott år 476 och det Gotiska kriget (535–554) fick Bysantiska riket kontroll över området. Staden Trogir fann sig därefter att betala tribut till Bysans. Under folkvandringstiden skedde en gradvis inflyttning av slaver (kroater) i området vilket skulle komma att prägla dess etniska och kulturella struktur.

På 700-talet upprättade kroaterna ett furstendöme vid den östra adriatiska kusten. På 900-talet grundades kungariket Kroatien genom en föreningen av två kroatiska furstendömen, av eftervärlden kallade furstendömet Kroatien och pannoniska Kroatien. År 1102 ingick det medeltida Kroatien i personalunionen med kungariket Ungern. Den ungersk-kroatiske kungen Kolomans kröning samma år i Biograd na Moru innebar att hans förvaltningsområde utökades till att omfatta hela södra Dalmatien.[3] Genom att betala skatt till den ungersk-kroatiske kungen kunde de dalmatiska kuststäderna (inklusive Trogir) behålla viss politisk autonomi.[3] Av ett bevarat kungligt fribrev från den 25 maj 1107 framgår att kungen lovade Trogirs invånare en "fast fred" och kungligt beskydd.[3] Trogir befriades från att avlägga tribut för denna fred under förutsättning att staden betalade två tredjedelar av de inkomster som sjöhandeln inbringade till kungen.[3] Fribrevet fastslog också att en tredjedel av inkomsterna skulle betalas till stadens hertig och att det stod stadsinvånarna fritt att välja sin egen biskop och hertig.[3]

På 1000-talet grundandes Trogirs stift (upplöst år 1828 och ingår numera i Split-Makarskas ärkestift). Under samma årtusende ledde den utökande handeln med Apenninska halvön till ökat välstånd. År 1123 intogs Trogir av saracenerna som i det närmaste ödelade staden som dock återhämtade sig senare. I samband med mongolernas invasion av Europa sökte den ungersk-kroatiske kungen Béla IV och hans hov år 1242 skydd i Trogir. På 1200–1300-talet kom stadens valda hertigar nästan uteslutande från den kroatiska Šubić-ätten. En av de mest framstående av dessa var Mladen III. Enligt en inskription på en gravhäll i Trogirs katedral kallas han "kroaternas sköld".

År 1420 tillföll Trogir republiken Venedig och det venetianska styret skulle därefter vara fram till republikens upplösning år 1797. Under det flera århundraden långa venetianska styret tillkom flera av Trogirs mest framstående byggnadsverk. Efter en kort fransk ockupation tillföll Trogir och Dalmatien efter Wienkongressen år 1815 kejsardömet Österrike och sedermera dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den österrikiska administrationen varade till första världskrigets slut år 1918 och Österrike-Ungerns upplösning samma år. Efter kriget uppgick staden i Slovenernas, kroaternas och serbernas stat och därefter kungariket Jugoslavien. Fram till år 1918 hade Trogir liksom flera andra dalmatiska kuststäder styrts av en italiensktalande elit. Under mellankrigstiden förändrades den demografiska sammansättningen i staden då en majoritet av den italiensktalande befolkningen lämnade Trogir för Italien. Under andra världskriget ockuperades Trogir av det då fascistiska Italien och staden ingick därefter i Dalmatiska guvernementet. År 1944 intogs staden av Titos jugoslaviska partisaner och staden tillföll därefter åter Jugoslavien. Sedan år 1991 tillhör Trogir det självständiga Kroatien.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Staden Trogir består sedan år 2006 av åtta bosättningar/samhällen inklusive tätorten Trogir. Dessa är: Arbanija, Divulje, Drvenik Mali, Drvenik Veliki, Mastrinka, Plano, Trogir och Žedno.

Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Världsarv
Trogirs historiska stadskärna
Trogirs historiska stadskärna
Geografiskt läge
Plats Trogir
Land Kroatien Kroatien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier ii, iv,
Referens 810
Historik
Världsarv sedan 1997  (21:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Trogirs historiska stadskärna är belägen på en liten ö mellan fastlandet och den större ön Čiovo. Den moderna staden breder ut sig både norr och söder om den kulturminnesskyddade stadskärnan som via vägbroar är förbunden med fastlandet i norr och Čiovo i söder. Sydväst om stadskärnan, på ön Čiovo, ligger skeppsvarvet Brodotrogir som med sina flytdockor och kranar bidrar till stadssiluetten och samtidigt vittnar om stadens skeppsbyggartradition.

Trogirs historiska stadskärna[redigera | redigera wikitext]

Enligt Unescos beskrivning utgör Trogirs bilfria historiska stadskärna ett utmärkt exempel på urban kontinuitet.[2] Dess ortogonala gatuplan härstammar från den hellenistiska[2] perioden och under århundradena har offentliga byggnader, bostadshus och befästningar tillkommit. Stadsbilden karaktäriseras av äldre stenhus med tegelröda tak och i stadskärnan finns romanska kyrkor och byggnader med stildrag från renässansen och barocken. Flera av dessa byggnader tillkom under den venetianska administrationen och tillskrivs italienska och lokala mästare, däribland Giovanni Dalmata (Ivan Duknović), Niccolò di Giovanni Fiorentino (Nikola Ferentinac), mäster Radovan och Bonino da Milano. Till stadskärnans mest framstående byggnader räknas bland annat Ćipikopalatset, Kamerlengoborgen, Landsporten, Sankt Laurentius katedral, Sankt Markus torn och Stadshuset.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Enligt Köppens klimatklassifikation ligger Trogir i zonen för medelhavsklimat. Generellt är sommarmånaderna måttligt torra och vintermånaderna milda och fuktiga. Att det snöar under vintermånaderna är ovanligt men förekommer.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 12 13 15 18 22 26 30 30 25 22 16 13
 Lägsta medeltemp. 3 4 6 9 13 17 20 20 15 12 8 5
 Nederbörd 15,4 27,4 40,7 56,1 39,5 31,5 8,4 28,4 27,1 86,4 59,5 86,4

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Trogir ligger drygt sex kilometer väster om Splits internationella flygplats och 28 kilometer väster om Kroatiens näst största stad Split. De båda städerna är förbundna med varandra via riksväg D8 som är en del av Adriamagistralen. Framtida planer för finns för att ansluta Trogir till Splits stadsjärnväg. I Prgomet drygt 18 kilometer norr om Trogir finns en vägkorsning som ansluter till motorvägen A1 som i nordlig riktning leder mot huvudstaden Zagreb och i södergående riktning mot Dubrovnik.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Turism och skeppsvarvsindustrin är Trogirs främsta näringsgrenar. Därtill utgör fiskeindustrin och jordbruk viktiga verksamhetsgrenar. Skeppsvarvet Brodotrogir är ett sett till antalet anställda ett av Kroatiens mindre skeppsvarv. Lokalt är det dock en viktig arbetsgivare.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Vän- och systerorter[redigera | redigera wikitext]

Trogir i fiktion[redigera | redigera wikitext]

Trogir har använts som inspelningsplats för två episoder av den brittiska TV-serien Doctor Who. Avsnitten The Vampires Of Venice[7] och Vincent and the Doctor (säsong 31, serie 5) från år 2010 med Matt Smith som huvudrollsinnehavare är delvis inspelade i Trogirs historiska stadskärna.

Panoramavy[redigera | redigera wikitext]

Panoramavy över Trogir från år 2014. På avstånd till vänster i bild skymtar Split.
Panoramavy över Trogir från år 2014. På avstånd till vänster i bild skymtar Split.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen år 2011 (engelska)
  2. ^ [a b c] Unesco (engelska)
  3. ^ [a b c d e] Enciklopedija.hr (kroatiska)
  4. ^ ”МЕЖДУНАРОДНО СЪТРУДНИЧЕСТВО НА ОБЩИНА РУСЕ – Побратимени градове” (på bulgariska). Община Русе [Municipality Ruse]. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2013. http://web.archive.org/web/20130805182628/http://www.ruse-bg.eu/bg/pages/200/index.html. Läst 12 augusti 2013. 
  5. ^ ”Újbuda története” (på ungerska). Rafia.hu. Arkiverad från originalet den 21 maj 2013. http://web.archive.org/web/20130521042441/http://rafia.hu/node/252. Läst 11 augusti 2013. 
  6. ^ ”Partnerschaft mit Trogir e.V.” (på tyska). partnerschaft-vaterstetten-trogir.de. http://www.partnerschaft-vaterstetten-trogir.de/. Läst 1 augusti 2015. 
  7. ^ Imdb.com (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]