Tromsø

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tromsö)
Hoppa till: navigering, sök
Tromsø
"Stad"/Tätortskomplex
Tromsø view.jpg
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Kommun Tromsø kommun
Koordinater 69°39′7″N 18°57′12″Ö / 69.65194°N 18.95333°Ö / 69.65194; 18.95333
Area
 - tätort 21,23 km²[1][2]
 - kommun 2 520,59 km²[3]
Folkmängd
 - tätort 62 632 (2015-01-01)[4][5]
 - kommun 73 480 (2016-01-01)[6]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 950 invånare/km²
 - kommun 29 invånare/km²
Ortkod 8011 (Tromsø),
8020 (Hamna),
8261 (Tromsdalen),
8262 (Kvaløysletta)
GeoNames 3133895
Tromsøs läge i Troms fylke, Norge.
Red pog.svg
Tromsøs läge i Troms fylke, Norge.
Troms fylke i Norge.
Troms fylke i Norge.

Tromsø[7] (samiska Romsa) är en stad i norra Norge. På svenska kan ortens namn även skrivas Tromsö. Tromsø är centralort i Tromsø kommun, residensstad i Troms fylke samt säte för biskopen i Nord-Hålogalands stift. Sedan 1968, då Universitetet i Tromsø[8] öppnades är Tromsø också universitetsstad.

Tromsø är huvudsäte för Arktiska rådet. Tromsø är också ett kommersielt centrum, med avdeling av Norges Bank och en rad affärsbanker och sparbanker. Tromsø hör till Troms politidistrikt, Nord-Troms tingrett och Hålogaland Lagmannsrett.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tromsø ligger vid Norges nordkust omkring 300 km norr om norra polcirkeln och cirka 2100 km söder om geografiska Nordpolen."Værvarslinga" för Nord-Norge ligger på toppen av Tromsøya och strax utanför Tromsdalen ligger EISCAT`s radaranläggningar.[9]

Staden ligger till större delen på ön Tromsøya. Till staden brukar förutom själva tätorten Tromsø på ön även inräknas tätorten Tromsdalen, mittemot på fastlandet, (som också inkluderar stadsdelarna Kroken, Lunheim, Tomasjord och Solligården), tätorten Hamna som ligger på norra delen av ön och tätorten Kvaløysletta som ligger på ön Kvaløya, väster om Tromsø. I dessa tätorter fanns 1 januari 2016 cirka 63 400 invånare vilka utgör huvuddelen av kommunens invånare som samma tidpunkt var cirka 73 500.

Stark växt

Tromsøya är en avlång, låg ö, som sträcker sig i nord/sydlig riktning, med den högsta delen av ön liggande på cirka 160 meters höjd bara. Stadens centrum ligger på östsidan av ön. Från början var bebyggelsen koncentrerad till detta område. De andra delarna av ön användes då bland annat till sommarstugor (hytter) till stadens invånare. Staden har växt fort och nu är i stort sett hela ön bebyggd med hus, bostadsområden och handel/industriområden.

Några kilometer norr om centrum ligger Universitetet Nord-Norge och Universitetssjukhuset Nord-Norge. Universitet Nord-Norge hade i 2016 16 000 studenter och cirka 3 400 anställda och är därmed Norges 4;e största Universitet.[10] [11] Universitetssjukhuset Nord-Norge har cirka 6300 anställda (2017) och är Nord-Norges största arbetsplats.[12]

På västra sidan av ön ligger Tromsø flygplats, Tromsø Lufthavn Langnes. Flygplatsen fick en ny terminal 1977, som var formad som en halvcirkel. 1998 gjordes igen en omfattande ombyggnad och terminalen blev betydligt större. Man fick då också, för första gången, gångbroar direkt mellan flygplanen och terminalbyggnaden. Flygplatsen hade i 2014 cirka 2 miljoner resande. Man planlägger också vidare utbyggnad.[13]

Bara några hundra meter från flygplatsen har det de senaste åren etablerat sig stora köpcentrum. Området, som heter Langnes Handelspark, innehåller bland annat de 2 stora köpcentrumen K1 och Jekta. I detta område skal också IKEA öppna nytt varuhus runt 2020.[14]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bosättningen i området runt Tromsø dateras till cirka 11 000 år sedan. Den första kyrkan byggdes kring 1250 av Håkon Håkonsson. En ny kyrka byggdes 1708-1710.[15] Tromsø var från 1700-talet ett viktigt centrum för Pomorhandeln och blev stad år 1794.

1800-talet

En ny kyrka invigdes 1803 och Tromsø blev biskopsdöme 1804, men biskopen bosatte sig inte där förrän 1834.[16] 1807 hade staden bara knappt 100 invånare. Så småningom fick Tromsø en del administrativa uppgifter. Staden växte på 1820-1830 talet bland annat på grund av ishavsfångst och blev ett centrum för Troms. 1830 hade Tromsø 1200 invånare. Kyrkan blev flyttad 1861[17] (nuvarande Elverhøy kyrka) och Tromsø domkyrka invigdes, som är en långhuskyrka i trä i nygotisk stil.[18] I Tromsø finns fortfarande kvar lite gammal trähusbebyggelse, från cirka 1820, i centrum av staden. 1867 startades fasta lokala båtlinjer mellan Tromsø och alla småplatser runt staden. Staden fick en starkare position som centrum i de mellersta delarna av Troms. Tromsø Museum öppnade 1872 och Macks Ølbryggeri startades 1877 och var fram till 2000 världens nordligaste bryggeri. Första Hurtigruten kom till Tromsø 5 juli 1893.[19]

1900-talet

1902 startade tidningen Nordlys. 1907 byggdes 2 vågbrytare för att skydda hamnen. 1918 kom "Værvarslinga" igång och Nordlysobservatoriet öppnade 1928.[20] Staden fick fast flygförbindelse 1938. Från 1 maj till 7 juni 1940 var Tromsø Norges huvudstad eftersom Oslo och södra Norge var ockuperat. Slagskeppet "Tirpitz" sänktes utanför Tromsø den 12 november 1944. Efter kriget hade Tromsø några svåra år men från 1960-talet har staden utvecklats raskt.1964 var året för den stora kommunsammanslagningen.[21]

Världens nordligaste universitet, Universitetet i Tromsø, öppnades 1968 och invigdes 1972 av kung Olav V. 1988 öppnades Nordlysplanetariet. Den 3 juni 1989 besöktes Tromsø av påve Johannes Paulus II som höll mässa. 1991 invigdes Universitetssjukhuset Nord-Norge (UNN) och 1998 öppnades Norsk Polarinstitutt efter det flyttats från Oslo.

2000-talet

2005 besökte Nelson Mandela staden för en 46664-konsert,[22] Hålogaland teater öppnade ny teater och Fokuskvarteret öppnades. Ett kvarter mitt i centrum med rådhus, bibliotek och bio.[23] Ärkebiskop Desmond Tutu, som är hedersdoktor vid Universitetet i Tromsø och varit i staden flera gånger, var på nytt i Tromsø i samband med en miljömarkering 2007.[24] Samma år var tidigare president i USA, Bill Clinton, på besök. Han var på besök i landsdelen för att hålla ett föredrag i Tromsø.[25] Dåvarande utrikesminister i USA, Hillary Clinton, var på besök i Tromsø 2012, i samband med nordområdediskussioner.[26]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ön har tre fasta förbindelser: från fastlandet går Tromsøbrua, som öppnades 1960, och är ett av stadens mest kända landmärken. Mellan fastlandet och ön går också Tromsøysundtunnelen, som invigdes 1994. Till ön Kvaløya väster om Tromsøya tar man sig via Sandnessundbrua, som öppnades 1973. Marken under staden är genomborrad av ett effektivt tunnelsystem för biltrafik mellan centrum, stadens södra och norra delar och flygplatsen. Tunneln genom Tromsøya samt undervattenstunneln från Futrikelv på Kvaløya till SkulgamRingvassøya invigdes 1988.[27] 2011 öppnades också tunneln mellan Larseng på Kvaløya och BalsnesMalangshalvøya.[28]

Europaväg E8 startar i Tromsø och möter Europavägen E6 strax utanför Tromsø vilket förbinder staden med andra städer i Norge och Europa. Cirka 5 km. från Tromsø centrum ligger Tromsø flygplats, som invigdes 1964, med många bolag och destinationer både inom Norge och utomlands. Hurtigruten anlöper Tromsø 2 gånger varje dygn. En gång från söder, och en gång från norr. Hurtigruten har fast kajplats mitt i centrum av Tromsø. Tromsø är också startplatsen för ett stort antal båt och bussförbindelser.[29]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Tromsø är för sin nordliga latitud en ganska varm tätort året runt tack vare Golfströmmen, men klimatet är ändå att betrakta som ett subarktiskt kustklimat med ganska långa vintrar och korta, relativt kyliga somrar.

Under juni och juli när solen står som högst kan temperaturen i vissa fall nå upp till runt 30 grader Celsius. Rekordet är från 1972 och lyder på 30,2[30] grader. På fina somrar kan man uppleva relativt långa perioder med 20-25 grader, medan man andre somrar knappt kommer över 20. Det genomsnittliga dygnsmaximumet ligger dock på runt 15 grader Celsius eller mindre i juli.

Den lägsta temperaturerna som uppmäts i Tromsø är minus 18,4[31] grader Celsius. Medeltemperaturen under februari ligger vanligtvis på runt 2 minusgrader[32] Celsius, betydligt varmare än orter på samma breddgrad i Kanada, på Grönland och i Ryssland och även varmare än många orter betydligt längre söderut vid samma årstid.

Tromsø har ganska exakt tre månader av sommar då dygnsmedeltemperaturen är över 10 grader Celsius och – i och med närheten till havet som ger ett jämnare och mildare kustklimat – ganska långa vårar och höstar då medeltemperaturen kanske inte överstiger 10 grader, men ändå kan komma över 15 grader vid vissa tillfällen på dygnet. Vintern är ganska lång vanligtvis med mycket snö. Den 29 april 1997 sattes ett nytt snörekord[33] i Tromsø. Rekordet på 240 cm. står sig fortfarande (2017). Ofta kommer snön sent på vintern vilket uppskattas av extremåkarna på skidor, medan bönderna och många andra gärna sett att sommaren kommit betydligt fortare. Hamnen är isfri året runt.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tromsø IL (fotboll)[35], BK Tromsø (volleyboll) och Tromsø Storm (basket) herrsidan samt Tromsø IBK innebandy och Tromsø Basket (basket) på damsidan har världens nordligaste lag i en högsta division för sin sport.

I Kroken, som ligger i norra delen av Tromsdalen, ligger Tromsø Alpinsenter. Tromsø blev först av Norges idrettsforbund utsedd till norsk kandidat för att arrangera Vinter-OS 2018, men denna utnämning togs tillbaka under hösten 2008.

VM på skridskor, sprint, arrangerades i Tromsdalen den 24-25 februari 1990.[36][37]

Den 41:a schackolympiaden blev arrangerad i Tromsø 1-14 augusti 2014.[38][39]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2015.”. Statistisk sentralbyrå. http://www.ssb.no/248688/tettsteder.folkemengde-og-areal-etter-kommune.1.januar-2015. Läst 23 april 2016. 
  2. ^ Summan av arean för tätorterna Tromsø, Hamna, Tromsdalen och Kvaløysletta.
  3. ^ ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  4. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2015.”. Statistisk sentralbyrå. http://www.ssb.no/248688/tettsteder.folkemengde-og-areal-etter-kommune.1.januar-2015. Läst 23 april 2016. 
  5. ^ Summan av befolkningen i tätorterna Tromsø, Hamna, Tromsdalen och Kvaløysletta.
  6. ^ ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2016”. Statistisk sentralbyrå. 1 januari 2016. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar/2016-02-19?fane=tabell&sort=nummer&tabell=256001. Läst 23 april 2016. 
  7. ^ ”Store Norske Leksikon - Tromsø”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 14 maj 2017. 
  8. ^ ”Universitetet i Tromsø”. https://uit.no/om/art?p_document_id=339793. Läst 14 maj 2017. 
  9. ^ ”Store Norske Leksikon - Bank”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  10. ^ ”SSB - Elever”. https://www.ssb.no/utdanning/statistikker/utuvh. Läst 23 maj 2017. 
  11. ^ ”UIT - Anställd personal”. https://uit.no/om. Läst 23 maj 2017. 
  12. ^ ”UNN - Anställd personal”. https://unn.no/. Läst 23 maj 2017. 
  13. ^ ”Nordlys - Flygplatsen”. https://www.nordlys.no/flyplass/fly/langnes/dette-er-planen-for-nye-tromso-lufthavn/s/5-34-435970. Läst 23 maj 2017. 
  14. ^ ”IKEA - 2020”. http://www.ikea.com/ms/no_NO/aktivitet/pup_tromso.html. Läst 23 maj 2017. 
  15. ^ ”Store Norske Leksikon - Kyrka”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  16. ^ ”Store Norske Leksikon - Biskop”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  17. ^ ”Store Norske Leksikon - Elverhøy”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  18. ^ ”Store Norske Leksikon - Trähus”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  19. ^ ”Store Norske Leksikon - Hurtigruten”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  20. ^ ”Store Norske Leksikon - Nordlysobservatoriet”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  21. ^ ”Store Norske Leksikon - Kommunsammanslagningen”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 21 maj 2017. 
  22. ^ ”Tromsø's history” (på engelska). Visit Tromsø. https://www.visittromso.no/en/History_Tromso. Läst 14 maj 2017. 
  23. ^ ”Store Norske Leksikon - Bibliotek”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  24. ^ ”NRK - Desmond Tutu”. https://www.nrk.no/troms/erkebiskop-i-lante-klaer-1.2598547. Läst 23 maj 2017. 
  25. ^ ”VG - Bill Clinton”. http://www.vg.no/nyheter/innenriks/bill-clinton/jeg-har-sovet-litt-men-ikke-saa-mye/a/188070/. Läst 23 maj 2017. 
  26. ^ ”NRK - Hillary Clinton”. https://www.nrk.no/troms/streng-sikkerhet-om-clinton-besok-1.8173926. Läst 23 maj 2017. 
  27. ^ ”Visit Tromsø, eng - Vägar”. https://www.visittromso.no/en/History_Tromso. Läst 20 maj 2017. 
  28. ^ ”Wikipedia - Ryaförbindelsen”. https://no.wikipedia.org/wiki/Ryatunnelen. Läst 20 maj 2017. 
  29. ^ ”Store Norske Leksikon - Kommunikationer”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  30. ^ ”NRK - Värmerekord”. https://www.nrk.no/troms/i-dag-kan-det-bli-varmerekord_-1.11820183. Läst 14 maj 2017. 
  31. ^ ”NRK - Köldrekord”. https://www.nrk.no/troms/i-dag-kan-tromso-sette-kulderekord-1.7984533. Läst 14 maj 2017. 
  32. ^ ”Store Norske Leksikon - Temperatur”. https://snl.no/Troms_-_klima. Läst 14 maj 2017. 
  33. ^ ”NRK - Snörekord”. https://www.nrk.no/troms/husker-du-29.-april-1997_-1.12333839. Läst 14 maj 2017. 
  34. ^ ”SVT - Val”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordstort-antal-valar-i-norska-kaldfjorden. Läst 18 maj 2017. 
  35. ^ ”Tromsø Idrettslag”. http://www.til.no/. Läst 14 maj 2017. 
  36. ^ ”Wikipedia - Skridskor”. https://no.wikipedia.org/wiki/Sprint-VM_p%C3%A5_sk%C3%B8yter_1990. Läst 18 maj 2017. 
  37. ^ ”NSF - Sprint”. http://www.n-s-f.no/filarkiv/wc2012/norge_sprint-vm.pdf. Läst 22 maj 2017. 
  38. ^ ”Wikipedia - Schack”. https://en.wikipedia.org/wiki/41st_Chess_Olympiad. Läst 18 maj 2017. 
  39. ^ ”Store Norske Leksikon - Schack”. https://snl.no/sjakk-OL_2014. Läst 22 maj 2017.