Tunbyholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tunbyholms slott
Slott
Tunbyholms slott
Tunbyholms slott
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Kommun Tomelilla
Koordinater 55°35′52″N 14°07′24″Ö / 55.59778°N 14.12333°Ö / 55.59778; 14.12333
Kulturmärkning
Enskilt
byggnadsminne
10 mars 1980
 - Beteckning i BBR Tunbyholm 1:40
Ägare Peter Akrell
Byggstart 1634
Färdigställande 1640
Arkitektonisk stil renässans

Tunbyholms slott, slott i Smedstorps socken i Tomelilla kommun.

Slottet är beläget drygt en mil nordöst om Tomelilla, mellan Smedstorp och Sankt Olof. Anläggningen består i dag av en tvåvåningsbyggnad med gula fasader, vita pilastrar och fönsteromfattningar samt två friliggande flyglar med kvadratiska plan och pyramidformade tak. Slottet har under tidernas lopp genomgått stora förändringar. Det uppfördes ursprungligen 1634 - cirka 1640 och var då det kanske mest framstående exemplet i Skåne på Christian IV:s renässans. Den siste danske ägaren var Jochum Gersdorff som deltog i Malmö sammansvärjning och sedan fick lämna Skåne. Tunbyholm var ett av de gods som danskarna gav till svenska staten i utbyte mot Bornholms frihet, det så kallade Bornholms vederlag. Sedan övertog den tyskfödde översten Hans Christoffer Kock von Crimstein godset. Kock var en veteran från trettioåriga kriget som slogs på svensk sida och han blev känd på Österlen för sina hårda tag mot bönderna. I juni 1676 återtogs Tunbyholm av danska staten och magister Knud Knudsen Rönnow blev kungsfogde över Tunbyholm, Smedstorp och Onslunda gods.[1] I november det året kom Kock von Crimstein tillbaks och det fördes bittra strider i området, men slottet och Skåne förblev i svensk ägo. Under senare delen av det skånska kriget var en svensk trupp på 200 män posterade på Tunbyholm för att försäkra kommunikationslinjen mellan Malmö och Ystad.[2] År 1679 uppges general Barthold de Mortaigne i svenska riksregistraturet att vara ägare till Tunbyholm, Onslunda och Dälperöd. Tunbyholm var då helt utbränt och förstört efter alla stridigheter. Återuppbyggnaden skedde först under följande sekel.

Nuvarande ägare är Peter Akrell.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fabricius, Knud (1956). Skaanes overgang fra Danmark til Sverige III. sid. 54 
  2. ^ Jacobsen, Sthen. Den nordiske kriigs krönicke 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]