Tundrahumla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tundrahumla
Status i världen: Sårbar[1]
Status i Sverige: Nära hotad[2]
Status i Finland: Sårbar[3]
Bombus Hyperboreus.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteAlpinobombus[3]
ArtTundrahumla
B. hyperboreus
Vetenskapligt namn
§ Bombus hyperboreus
AuktorSchönherr, 1809
Hitta fler artiklar om djur med

Tundrahumla (Bombus hyperboreus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och den största humlan i Skandinavien.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tundrahumlan är en extremt nordlig art med cirkumpolär utbredning i nordligaste Skandinavien, norra Ryssland, norra Alaska och Kanada samt Arktis, där den bland annat förekommer på öar som Novaja Zemlja, Wrangels ö, Baffinön, Ellesmereön och på Grönland. I Sverige och Norge finns den endast på högfjället; i Sverige längst i norr i Sarek, Padjelanta, vid Abisko och Treriksröset[2], i Norge även på Hardangervidda och Dovrefjell i söder, samt ett antal fjäll i Finnmarksvidda i norr. I Finland finns den längst i norr.[2] Det är ett av endast två vildlevande bin som förekommer i Arktis – polarhumlan är det andra. (Dessutom finns kolonier med honungsbin som hålls som husdjur i södra Grönland.)[4]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Både drottning och hane har brunorange mellankropp med ett svart band mittpå; den främre delen av bakkroppen är likaledes brunorange medan bakkroppsspetsen är svart. Hanen är nästan lika stor som drottningen.[5] Arbetare är små och synnerligen sällsynta.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Man har inte hittat bon av tundrahumlan, och arbetare är extremt sällsynta; sommaren 2014 upptäcktes dock en i Trøndelag i Norge.[6] Det anses numera allmänt att den lever som snylthumla, det vill säga att drottningen tränger in i andra humlesamhällen, bland andra alphumla och polarhumla, dödar drottningen, och låter arbetarna i det övertagna boet föda upp dess egna ägg och larver.[5] Till skillnad från de äkta snylthumlorna (undersläktet Psithyrus) har trundrahumledrottningen en pollenkorg för att samla pollen med på bakbenen och kan bidra till polleninsamlandet.[2]

Tundrahumlan besöker olika fjällväxter som fjällmaskros och mjölkört. Den har även hittats på rödklöver och odlad strandveronika i fjällnära byar.[5]

Hotbild[redigera | redigera wikitext]

Då tundrahumlan är en så extremt nordlig art, är den hotad av temperaturhöjningen.[1]. Den är internationellt rödlistad som sårbar ("VU")[1], som nära hotad (NT) i Sverige[2] och sårbar i Finland[3].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 High Arctic Bumble Bee Bombus hyperboreus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 augusti 2019.
  2. ^ [a b c d e] Björn Cederberg (2019). Bombus hyperboreus Tundrahumla”. Artdatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103268. Läst 13 augusti 2019. 
  3. ^ [a b c] Juho Paukkunen. ”Tundrahumla — Bombus hyperboreus Schönherr, 1809”. Finlands artdatacenter. http://laji.fi/taksoni/MX.204756?locale=sv#show. Läst 13 augusti 2019. 
  4. ^ Anne Schoeffler (26 juni 2016). ”26 June 2016 Greenland's Bees” (på engelska). Teachers and Researchers Exploring and Collaborating. PolarTREC (Arctic Research Consortium of the United States). https://www.polartrec.com/expeditions/climate-change-and-pollinators-in-the-arctic-2016/journals/2016-06-26. Läst 24 april 2017. 
  5. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 132-133. ISBN 978-91-7139-776-8 
  6. ^ [a b] Sigrun Hofstad (7 januari 2016). ”Denne er ikke sett i Nord-Europa på 100 år” (på bokmål). Norsk Rikskringkastning. http://www.nrk.no/trondelag/sensasjonelt-humle-funn-i-norge-1.11910607. Läst 21 oktober 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]