Tundralappsparv

Från Wikipedia
Tundralappsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ungfågel i första vinterdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSporrsparvar
Calcariidae
SläkteCalcarius
ArtTundralappsparv
C. pictus
Vetenskapligt namn
§ Calcarius pictus
Auktor(Swainson, 1832)

Tundralappsparv[2] (Calcarius pictus) är en nordamerikansk fågel i familjen sporrsparvar inom ordningen tättingar.[3] Den häckar långt uppe på tundran i Alaska och Kanada. Vintertid flyttar den till södra och centrala USA. Beståndet tros vara livskraftigt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tundralappsparven är en 14–17 cm lång tätting med rätt stort huvud, kort stjärt och konformad näbb. Ryggen är streckad och den mörka stjärten har vita yttre stjärtpennor, mer utbrett än hos lappsparven. I häckningsdräkt är hanen karakteristisk med orangefärgad strupe, undersida och hals som kontrasterår med ett svartvitt mönster på resten av huvudet. Tydligt är även vita mindre vingtäckare. Honor har liknande teckning men är mer beigefärgad än orange och med mycket mindre tydlig huvudteckning. Utanför häckningstid är båda könen beigefärgade undertill med fint streckat bröst och ljus ögonring.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången är en ljus och behaglig serie som liknar tundrasparvens men är olikt den stigande. Bland lätena hörs sträva "goeet" och ett torrt skallrande ljud likt lappsparven.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i nordöstra Alaska och nordcentrala Kanada från norra British Columbia till södra Nunavut, nordöstra Manitoba och nordligaste Ontario. Den förekommer också isolerat i sydöstra Alaska och nordvästligaste British Columbia. Vintertid flyttar den till ett område i södra USA från sydcentrala Kansas och centrala Iowa söderut till Oklahoma, centrala Texas och norra Louisiana österut till Arkansas, västra Tennessee, Mississippi och sällsynt i Alabama. Under flyttningen rör den sig elliptiskt, det vill säga östligt över Illinois på våren och västligt över Great Plains på hösten. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.[4][6]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tundralappsparven bildar en grupp tillsammans med övriga lappsparvar i Calcarius och de två arterna snösparvar. Traditionellt behandlas de som en del av familjen fältsparvar (Emberizidae). Genetiska studier visar dock att gruppen utgör en egen, äldre utvecklingslinje som inte är närmast släkt med fältsparvarna. Arterna har därför lyfts ut ur Emberizidae och behandlas numera som en egen familj, sporrsparvar (Calcariidae).[7][8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tundralappsparven häckar på gräsrik tundra nära trädgränsen där skog övergår i dvärgvuxna granar, björkar och kanadalärk, viden och andra buskar. Vintertid ses i öppna gräsmarker, på flygplatser, i jordbruksbygd och betesmarker, ofta nära vatten. Födan består av insekter och frön som den vanligen plockar från marken. I häckningstid ses den enstaka eller i par, vintertid och under flyttning i flock där den inte beblandar sig med andra lappsparvar. Arten har ett komplicerat häckningssystem där både hanen och honan har flera partners under en och samma säsong. I tre av fyra bon har därför ungarna fler än en pappa. Ofta kommer två eller tre hanar med mat till ungarna i ett och samma bo.[9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Tundralappsparven har ett stort utbredningsområde och en stor population. Den tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Även om beståndsutvecklingen är oklar kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världbeståndet uppskattas till 75 000 vuxna individer.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Calcarius pictus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Briskie, James V. 1993. Smith’s Longspur (Calcarius pictus). I The Birds of North America, No. 34. (A. Poole, P. Stettenheim och F. Gill, red.). Philadelphia: The Academy of Natural Sciences; Washington, DC: The American Ornithologists’ Union.
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 431. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Rising, J. (2020). Smith's Longspur (Calcarius pictus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61853 10 april 2020).
  7. ^ Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
  8. ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 
  9. ^ Smith's Longspur Faktablad om praktlappsparv på allaboutbirds.org
  10. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]