Tunge härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tunge härad
Härad
Svarteborgs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Socknar Foss
Håby
Svarteborg
Vette häradTanums häradBullarens häradKville häradSörbygdens häradSotenäs häradStångenäs häradLane häradOrusts västra häradOrusts östra häradTjörns häradInlands Fräkne häradInlands Torpe häradInlands Nordre häradInlands Södre häradVästra Hisings häradTunge härad.svg
Bildinformation

Tunge härads läge (klickbar karta)

Tunge härad var ett härad i mellersta Bohuslän inom nuvarande Munkedals kommun. Häradet omfattade 274 km². Tingsplatsen var ambulerande före 1732, med tingsställen i Foss (kyrkby i Foss socken), Kviström (Kvistrum, Foss), Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken) och Sörbo (Krokstads socken i Sörbygdens härad). Från 1732 enbart Kviström.

Vapnet[redigera | redigera wikitext]

Häradsvapnet bar en vit häst mot ett grönt fält.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Häradsnamnet skrevs 1430 Tungohæredh. Det innehåller ordet "tunga" som terrängbeteckning. Syftningen är oklar men kanske åsyftas Tungenäs som skjuter ut längst i söder.[1]

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Tunge härad bestod av tre socknar:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Häradet var beläget vid Gullmarsfjordens innersta del. Trakten består av kuperad skogs- och bergsbygd, genomskuren av dalgångar, främst invid ån Örekilsälven med biflöden. I dalgångarna finns jordbruksmark.[1][2]

Sätesgårdar var Smedbergs herrgård (Foss socken),[3] Hensbacka herrgård (Foss),[4][5] Brålands säteri (Foss),[6][7] Torreby herrgård (Foss)[8][9] Munkedals bruk (Foss),[10][11] Saltkällans säteri (Foss),[12][13] Bergs herrgård (Foss)[14] och Torps herrgård (Håby).[15][16]

Gästgiverier fanns vid häradets tingsställe Kviström (Foss)[17][18] samt det tidigare tingsstället Svarteborg (kyrkby i Svarteborgs socken).[19]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Emedan Bohuslän fram till 1658 tillhörde Norge tillhörde man under denna tidsperiod Vikens stift och det historiska Ranrike. I detta stift uppfördes tre s.k. fylkeskyrkor varav Svarteborgs kyrka i Tunge härad var en av dessa. Också kyrkorna Foss kyrka och Håby kyrka härrör från medeltiden, och den förstnämnda omnämns t.o.m. i Heimskringla som platsen där en kung Öystein Haraldsson ska ha blivit dödad år 1157. Den mytologiska kung Rane lär också ha haft sitt hem vid nuvarande Svarteborgs kyrka.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, innan dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1686-1966 Sunnervikens fögderi
  • 1967-1990 Munkedals fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1681-1682 Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge, Sörbygdens, Bullarens, Kville, Tanum och Vette härader med
    • Tunge tingslag
  • 1683-1698 Tunge, Sörbygdens, Sotenäs, Bullaren, Kville, Tanum och Vette häraders domsaga med
    • Tunge, Sörbygden och Sotenäs tingslag
  • 1698-1970 Lane, Stångenäs, Sörbygdens, Tunge och Sotenäs häraders domsaga, från mitten av 1800-talet kallad Sunnervikens domsaga med
    • 1699-1732 Tunge och Sörbygdens tingslag
    • 1732-1916 Tunge, Stångenäs, Sörbygden och Sotenäs tingslag
    • 1917-1970 Sunnervikens tingslag

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tunge härad, Nationalencyklopedin (läst 21/5 2016)
  2. ^ Tunge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  3. ^ Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  4. ^ Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  5. ^ Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  6. ^ Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  7. ^ Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Torp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Torp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Qvistrum Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. ^ Svarteborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Tunge härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  • Tunge härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870