Tungmetall
Tungmetall är en föråldrad term betecknande olika slags metaller. Den rekommenderas inte av den internationella kemiunionen IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry), eftersom den anses meningslös och vilseledande.[1] Även på svenska har bland annat företrädare för Svenska Kemistsamfundet argumenterat för att man bör fasa ut användningen av termen.[2]
Termen används ofta något missvisande i betydelsen "miljöfarliga metaller", eftersom många metaller med högt atomnummer och hög densitet kan ha negativ påverkan på miljön, inte minst bly, kadmium och kvicksilver. Samtidigt finns det flera lättmetaller som också är starkt giftiga och kan påverka miljön negativt, t.ex. aluminium, beryllium, strontium, cesium och barium.[3]
Definition
[redigera | redigera wikitext]Det finns omkring 40 förekommande definitioner av tungmetall.[1] En vanligt förekommande definition är att det är en metall eller legering med en densitet högre än 4 500 - 5 000 kg/m3.[3]
Enligt den här definitionen räknas de flesta metalliska grundämnen som tungmetaller, däribland vanadin, krom, järn, koppar, zink, kadmium, kvicksilver, tenn, bly, arsenik, vismut och modifikationer av selen och tellur.[3]
Miljöfarliga metaller
[redigera | redigera wikitext]Ofta används termen tungmetaller i betydelsen tunga och särskilt miljöfarliga metaller. Detta språkbruk är missvisande eftersom det saknas samband mellan metallers densitet och deras miljöpåverkan. De mest omtalade beträffande miljöfarliga grundämnen är bly, kvicksilver, kadmium och uran. Det stämmer visserligen att de flesta tunga metaller och deras kemiska föreningar är giftiga, men det finns även flera livsnödvändiga tunga metaller (järn, zink, koppar, krom, mangan, molybden, nickel), liksom det finns giftiga eller miljöfarliga lätta metaller (exempelvis beryllium, strontium)[4]. Oftast är mängd och halt avgörande om en metall ska klassas som livsnödvändig eller skadlig. Ibland spelar kvoten[5] mellan olika metaller roll. Det brukar ha en avgörande betydelse i vilken kemisk form metallen finns i.
Lättmetaller
[redigera | redigera wikitext]Bland metaller med en lägre densitet (lättmetaller) kan nämnas aluminium, beryllium, kalcium, magnesium, natrium, strontium, cesium och barium. I avfallsförordningen definieras begreppet tungmetall som föreningar av antimon, arsenik, kadmium, krom(VI), koppar, bly, kvicksilver, nickel, selen, tellur, tallium och tenn, samt dessa ämnen i metallisk form, om de också klassificerats som farliga ämnen.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Chemistry International”. old.iupac.org. https://old.iupac.org/publications/ci/2001/november/heavymetals.html. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 april 2016. https://web.archive.org/web/20160417085244/http://www.krc.su.se/documents/TungMetall_Kv12_04_18-20.pdf. Läst 4 april 2016.läst 2016-04-04
- 1 2 3 ”tungmetall”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tungmetall. Läst 29 september 2025.
- ↑ Nationalencyklopedin (1995), Artikel "Tungmetall", ISBN 91-7024-620-3
- ↑ Olle Selinus, Medicinsk Geologi, Betydelsen av samverkan mellan element växer fram, 2010, sidan 33, ISBN 978-91-44-05448-3
- ↑ ”Avfallsförordning (2020:614)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avfallsforordning-2020614_sfs-2020-614/. Läst 31 oktober 2024.