Tupprall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tupprall
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Gallicrex cinerea -Basai Wetlands, near Gurgaon, Haryana, India-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteGallicrex
ArtTupprall
G. cinerea
Vetenskapligt namn
§ Gallicrex cinerea
Auktor(Gmelin, 1789)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tupprall[2] (Gallicrex cinerea) är en asiatisk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tupprallen påminner om rörhönan (Gallinula chloropus) med hanens överlag gråsvarta dräkt med röd pannsköld och röd gulspetsad näbb. Den är dock något större (43 centimeter), har röda ben och ett rött horn som sticker upp som en förlängning av pannskölden. Vidare är ryggen fjälligt mönstrad.[4]

Honan är mindre, endast 36 centimeter, är gulbrun och finbandad under, med mörkare brun ovansida där fjädrarna är gulbrunspetsade. Hanen utanför häckningstid liknar honan, men är genomgående mörkare. Ungfågeln är enhetligt och obandat rödbrun under och den mörkare ryggen har mer rödbrunt spetsade fjädrar.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tupprallen placeras som enda art i släktet Gallicrex. Den förekommer i låglänta områden i södra och östra Asien samt i Filippinerna.[3] Ursprunget till förekomsten i Palau är oklart.[1] Arten har även påträffats vid fyra tillfällen i Oman.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tupprallen förekommer i våtmarker med vass eller gräs, översvämmade betesmarker, risfält, bevattnade sockerplantage samt sävkantade kanaler, flodar, dammar och diken. Den simmar bra och kan korsa öppet vatten. Den för dock ett diskret leverne och är vanligtvis mest aktiv i skymning och gryning, eller under mulet och regnigt väder. Fågeln livnär sig huvudsakligen av frön, skott och ris, men också maskar, mollusker, vattenlevande insekter och gräshoppor.[6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar under monsunmånaderna från juni till september i Indien och Pakistan, huvudsakligen maj i Sri Lanka, maj till juli i Filippinerna och december på Sumatra. Den har förmodligen ett monogamt häckningsbeteende. Det stora konkava eller djupt skålformade boet byggs av säv, risblad eller gräs och placeras långt ner i vass eller på en grästuva. Däri lägger honan normalt två kullar med tre till sex ägg.[6]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Arten är trots den ytliga likheten ej nära släkt med rörhönsen i Gallinula. Istället står den allra närmast rallarna i släktet Amaurornis, där bland annat vattenhönan ingår.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Gallicrex cinerea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 84. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ [a b] Taylor, B. & Kirwan, G.M. (2018). Watercock (Gallicrex cinerea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53680 3 maj 2018).
  7. ^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]