Tuttles komet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tuttles komet
07-1230 8PTuttle+M33 martinez vcastro IMG 1912.JPG
8P/Tuttle på bild tagen den 30 december 2007
Upptäckt[1]
UpptäckareP. Méchain
Horace Tuttle
UpptäcktsplatsParis
Cambridge
Upptäcktsdatum9 januari 1790
5 januari 1858
Beteckningar
Officiell beteckning8P/Tuttle
Alternativnamn8P/1790 A2, 1790 II, 8P/1858 A1, 1858 I, 8P/1871 T1, 1871 III, 1871d, 1885 IV, 1885b, 1899 III, 1899b, 1912 IV, 1912b, 1926 IV, 1926a, 1939 X, 1939k, 1967 V, 1967a, 1980 XIII, 1980h, 1994 XV, 1992r
KometkategoriJupiter-typ, Kortperiodiska
Omloppsbana[2]
Epok: 1 oktober 2007
Aphelium10,372608 AU
1 551 720 000 km
Perihelium1,0271166 AU
153 654 460 km
Halv storaxel5,6998621 AU
852 687 230 km
Excentricitet0,81979975
Siderisk omloppstid4 970,4413 d (13,61 år)
Medelanomali351,451625°
Inklination54,98318°
Longitud för uppstigande nod270,341652°
Periheliumargument207,50925°
Förra perihelium27 januari 2008
Nästa perihelium27 augusti 2021[3]
Fysikaliska data
Dimensioner4,5[2] km
Skenbar magnitud+6,5[1] max 1980
Absolut magnitud (H)16,7[2] kärnan
Hitta fler artiklar om astronomi med

Tuttles komet eller 8P/Tuttle är en periodisk komet som upptäcktes första gången 9 januari 1790 av Pierre François André Méchain i Paris. Även andra astronomer observerade kometen fram till 1 februari, men det var för lite observationer för att säkert räkna ut en omloppsbana.

Horace Tuttle återupptäckte kometen den 5 januari 1858. Efter en tid gick det att räkna ut en omloppsbana och man kopplade ihop kometen med observationerna från 1790 ovan. Kometen har sedan dess varit möjlig att observera vid alla periheliepassager utom 1953. Som ljusast var den 1980 då den nådde magnitud +6,5.[1]

8P/Tuttle senaste perihelium var i slutet av januari 2008 varvid kometen var synlig på södra halvklotet med teleskop i stjärnbilden Eridanus. Den 2 januari 2008 passerade den jorden på avståndet 0,25 AU. 8P/Tuttle är orsaken till meteorskuren ursiderna i slutet av december[4].

Man trodde att ursiderna 2007 skulle vara kraftigare än vanligt på grund av kometens återkomst[5] men skuren förblev normal.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”8P at Kronk's Cometography”. http://cometography.com/pcomets/008p.html. Läst 3 mars 2009. 
  2. ^ [a b c] NASA JPL Small-Body Database Browser on Tuttles komet Läst 3 mars 2009...
  3. ^ 8P/Tuttle past, present and future orbits on Kazuo Kinoshita's home page
  4. ^ Meteor Streams
  5. ^ http://ursid.seti.org/WGNUrsids.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]