Tuvstarr

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För figuren i John Bauers sagovärld, se Tuvstarr (sagofigur).
Tuvstarr
Carex cespitosa.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljHalvgräs
Cyperaceae
SläkteStarrar
Carex
ArtTuvstarr
C. cespitosa
Vetenskapligt namn
§ Carex cespitosa
AuktorL.
* 1. Blommande planta, strået avskuret * 2. Fruktställning * 3. Skörmblad. Förstoring 6 × * 4. Moget fruktgömme. Förstoring 6 × * 5. Planta i fruktstadium. Förstoring 6 × * 6. Fruktgömme med skörmblad.      Förstoring 6 ×

  • 1. Blommande planta, strået avskuret
  • 2. Fruktställning
  • 3. Skörmblad. Förstoring 6 ×
  • 4. Moget fruktgömme. Förstoring 6 ×
  • 5. Planta i fruktstadium. Förstoring 6 ×
  • 6. Fruktgömme med skörmblad.
         Förstoring 6 ×
Hitta fler artiklar om växter med

Tuvstarr (Carex cespitosa) L. är ett flerårigt halvgräs inom släktet starrar och familjen halvgräs.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Tuvstarr växer i mycket täta tuvor och har nedtill rödbruna, upprispade slidor. Dess strån är slanka och sträva. De gulgröna bladen blir 2 - 4 mm breda, lika långa som stråna, med en ovansida som är blank och slät. Undersidorna är papillösa. Vid torka får bladen utåtrullade kanter.

Varje strå består av 1 ljusgult hanax längst upp, och 1 - 3 bruna honax, lite längre ned. Axen är tätt sammansatta och 1 - 2 cm långa. De nedre stödbladen är korta och smala. De svartbruna axfjällen är kortare än fruktgömmena. De grå- eller brungröna fruktgömmena blir 2 - 2,5 mm stora. Stråna blir 20 - 50 cm höga. Ett moget strå kan ibland bli ända till 1 m långt. Blommar från maj till juli.

Tuvstarr bildar ibland hybrider med hundstarr.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Tuvstarr är ganska vanlig till sällsynt i Norden. Dess utbredning sträcker sig till områden i sydvästra och sydöstra samt stora delar av norra Finland, områden i mellersta och norra Sverige, Skåne, Åland, norra Gotland, områden i sydöstra Norge samt områden i nordöstra Danmark.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Tuvstarr växer vanligtvis på våt, näringsrik mark, såsom källdrag, kärr, strandängar, bäckkanter, diken, och övergivna slåttermarker. Den är vanlig på ler- och mjälarika jordar.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Carex var i Romerska riket en allmän beteckning på örter med taggiga blad eller på täta buskage.
  • Cespitosa är latin, och betyder tuvad med syftning på växtsättet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hugo Sjörs, Nordisk växtgeografi, andra upplagan, sida 150, Svenska bokförlaget 1967.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]