Tvätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tvätt av människokroppen, se Tvagning. För tvätt av bilar och dylikt, se Biltvätt. För Galenskaparnas CD-singel, se Tvätt (CD-singel).
Tvätt på tork utomhus.
Tvätt i floden AbidjanElfenbenskusten.

Tvätt är all slags rengöring, både i hushållet och industriellt, men vanligtvis avses rengöring av textilier och särskilt kläder. Benämningen tvätt används även på tvättgodset före och efter tvätten, ofta i sammansättningar som smutstvätt, vittvätt och ren tvätt. En äldre svensk benämning för tvätt, särskilt tvätt av sängkläder som kräver uppvärmt vatten, är byk.

Tvätt av textilier[redigera | redigera wikitext]

Under större delen av människans historia, och än idag för en mycket stor del av jordens befolkning, tvättas textilier för hand. I hushåll utan tillgång till tvättmaskin upptar tvätten därför mycket tid.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor tvättar i floden i staden Kolín i dåvarande Österrike-Ungern (nuvarande Tjeckien), omkring 1893.

Vid tvätt av textilier krävs riklig tillgång på vatten. Före den industriella revolutionen var det därför ofta tidsbesparande att ta med sig tvättgodset till en sjö eller ett vattendrag, exempelvis till en tvättbrygga, istället för att bära de mängder vatten som behövdes till hushållet.

Förr, och på många håll i världen än idag, handtvättades kläder med verktyg som tvättbräda och klappträ.

När allt fler började bo i flerfamiljshus byggdes gemensamma tvättstugor, med tvätthoar, tvättmaskiner, centrifuger, och ibland även torkrum och mangelrum. Sedermera tillkom annan teknik som exempelvis torktumlare och torkskåp. I städer inrättades även offentliga inrättningar där man mot betalning kan använda tvättmaskiner, så kallade tvättomater.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tvättstuga, eventuellt tvättomat, i Paris.

Tvätt av kläder och hushållets textilier är förbundet med en stor mängd kunskap om olika materials tålighet och egenskaper vid blötläggning. Särskilt färgfällning och krympning samt arten av skrynklor som uppkommer är väsentliga att beakta vid val av tvättmetod och temperatur. Därtill kommer vilken torkmetod som är mest lämpad, alltifrån centrifugering, torktumling till torkning på plant underlag, eller på klädstreck upphängt med klädnypor. I dagens kläder finns ofta tvättråd som indikerar vad plagget tål vad gäller värme och tvättteknik.

Praktiska och skyddande arbetskläder, i hushållsmiljö ofta ett förkläde, kan bidra till att underlätta tvättarbetet.

Handtvätt är textiltvätt för hand. Som tvättmedel används till exempel handtvättmedel eller specifik tvål. Till ylle och siden kan man använda diskmedel.

Yrkesmässig tvätt[redigera | redigera wikitext]

En person som arbetar yrkesmässigt med tvätt, exempelvis på en kemtvätt kan kallas tvättbiträde. Förr (1800-talet) kallades kvinnor som professionellt tog hand om tvätt för tvätterska eller tvättmadam.

Jämställdhetsaspekter[redigera | redigera wikitext]

I den västerländska kulturen har tvätt betraktats som en kvinnlig sysselsättning och det är mycket vanligt att tvätten sköts av en kvinna även i familjer som delar upp hushållssysslorna mellan sig. Enligt Statistiska centralbyrån utförs i Sverige omkring 85 procent av hushållstvätten av kvinnor och omkring 15 procent av män. [1]

Tvätt av andra material[redigera | redigera wikitext]

Rengöring av koppar, silver, sanitetsvaror och kakel samt fönster, golv och väggar fordrar alla speciella metoder och ofta speciella tvättmedel. Med kemiskt ren bensin är det möjligt att tvätta bort klisterfläckar som uppstått av prislappar.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag museer som specifikt avhandlar tvättning, ett sådant är Hagalunds tvätterimuseum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mer jämställt i Norden än i Sydeuropa?, Välfärd, Nr 1, 1998, Statistiska centralbyrån.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bertrich, Fred. (1966) (på ger). Kulturgeschichte des Waschens. Düsseldorf: Econ. Libris 9657630 
  • Hagberg, Jan-Erik (1986). Tekniken i kvinnornas händer: hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo- och trettiotalen. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 7 (1. uppl.). Malmö: LiberFörlag [distributör]. Libris 7270973. ISBN 91-40-05160-9 
  • Hemmets tvättbok. Stockholm. 1948. Libris 10284764 
  • Malcolmson, Patricia E. (1986) (på eng). English laundresses: a social history, 1850-1930. The working class in European history, 99-0714007-4. Urbana: University of Illinois Press. Libris 4730693. ISBN 0-252-01293-3 
  • Pihl, Carin (1981). ”Klädtvätt förr: [ur] Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalix mål”. Överkalix 1981,: sid. 8-9. 1650-8106. ISSN 1650-8106.  Libris 10871392
  • Rasmussen, Holger (1977) (på dan). Banketærskel og manglebræt: dansk vask og strygning. København: Nationalmuseet. Libris 7348626. ISBN 87-480-0086-8 
  • Rosén, Ulla (1992). En ren historia. Ljungby: Electrolux-Wascator. Libris 1466117 
  • Rosén, Ulla (2002). Ett rent sekel: så erövrade Electrolux-Wascator AB världen : 1902-2002. Ljungby: Electrolux-Wascator AB. Libris 8670407. ISBN 91-631-2627-3 
  • Svenning, Marianne (1984). Tjejerna på tvätten: om arbetsorganisation, arbetsmiljö och möjligheten att påverka (1. uppl.). Lund: LiberFörlag. Libris 7268050. ISBN 91-38-61398-0 
  • Tvätt: i nöd och lust! : en konsumtionsteknisk och en psykologisk studie om tvätten i våra liv. Stockholm: Effektivare energianvändning, NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket). 1993. Libris 2218663 
  • Verdier, Yvonne. - Tvätterskan, sömmerskan, kokerskan : livet i en fransk by genom tre kvinnoyrken / Yvonne Verdier ; övers.: Jan Stolpe. - 1981. - ISBN 91-7486-208-1 (inb)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]