Två nötcreme och en Moviebox

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Två nötcreme och en Moviebox
Hisnande generaliseringar om vår uppväxt i DDR-Sverige
FörfattareFilip Hammar och Fredrik Wikingsson
Originalspråksvenska
LandSverige
Förlag för förstautgåvanBonnier förlag
Utgivningsår27 oktober 2003

Två nötcreme och en Moviebox – Hisnande generaliseringar om vår uppväxt i DDR-Sverige är en bok skriven av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson.[1] och utgiven den 27 oktober 2003 på Bonnier förlag.[2] Den handlar om deras uppväxt i Sverige under 1980-talet, som de i boken kallar DDR-Sverige.[3] Boken är fylld med berättelser från deras ungdom.

DDR-Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenska statens monopol på radio och television har för många blivit en symbol för DDR-Sverige

.

Med DDR-Sverige åsyftar författarna en samhällsordning i Sverige som präglats av långvarigt socialdemokratiskt styre (1936–1976 samt 1982–1991), där konformitet och folkhemmets trygghet var tongivande. Tidsperioden som åsyftas i stort är främst 1970– och 80-talen, även under de sex åren med borgerlig regering mellan 1976 och 1982. Händelser som nämns är exempelvis helgens åtråvärda läskedryck, vilket enligt författarna innebär något slags nedskruvning av förväntningar på extraordinära händelser i vardagen, samt ett minimalt TV-utbud. Uttrycket "DDR-Sverige" har med tiden kommit att utvecklas till en benämning i stort på det dåtida Sverige och dess starka stat, vilka associeras till stater i det tidigare socialistblocket, såsom Östtyskland (DDR), främst åsyftandes statliga institutioner.

Begreppet skall alltså inte ha använts under tidsperioden som åsyftas. Dåtida kritiker talade i stället om alltför stora likheter mellan Sverige och kommandoekonomierna i Östeuropa.[4]

Begreppet har kommit att leva sitt eget liv utanför boken "Två nötcreme och en Moviebox", och används ofta i populärkulturella sammanhang. Ett exempel är något mer stillsamma barnprogrammen som var vanliga i SVT, jämfört med exempelvis amerikanska tecknade TV-serier som främst sparades till jul när det var dags för Kalle Anka och hans vänner önskar god jul.[5][6] Mellan 1974 och 2009 förde Sverige en kulturpolitik som för att "motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet".[7] Även att det i vissa kretsar ansågs som "fult" att lyssna på popgruppen ABBA har framlyfts som exempel.[8]

Vissa har pekat på likheter mellan utbildningssystemen i Sverige och Östtyskland, främst vad gäller enhetsskolssystemet. Årligen reste många tyskalärare till Östtyskland för fortbildning.[9] Kritiker har dock menat att den östtyska skolan var betydligt strängare än den svenska, och att Sverige när Sverige började införa enhetsskolan under andra halvan av 1940-talet var det snarare USA som var föregångslandet.[10][11]

I maj 2007 liknade Sverigedemokraternas Björn Söder sin samtids Sverige vid en tidigare öststat, med referenser till DDR och Berlinmuren, under partiets årsmöte i Karlskrona.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hammar, Filip; Wikingsson Fredrik (2003). Två nötcreme och en moviebox: hisnande generaliseringar om vår uppväxt i DDR-Sverige. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 9165841. ISBN 91-85015-09-1 
  2. ^ Cecilia Gustavsson (24 augusti 2003). ”Det är 80-talet ur lantisperspektiv” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/qn1JbO/det-ar-80-talet-ur-lantisperspektiv. Läst 6 september 2021. 
  3. ^ Björn Önnestrand (9 augusti 2008). ”Palme och Sverige mellan mellan öst och väst”. Södertörns högskola. sid. 2003. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:15800/FULLTEXT01. Läst 6 september 2021. 
  4. ^ Thomas Engström (1 december 2021). ”Vägen till det blåbruna kommandosamhället” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/WjaK0L/vagen-till-det-blabruna-kommandosamhallet. Läst 5 januari 2022. 
  5. ^ Christian Dahlgren (22 januari 2019). ”Minister i rastaflätor” (på svenska). Folkbladet. https://folkbladet.se/asikter/ledare/christian-dahlgren-minister-i-rastaflator-om5706761.aspx. Läst 6 september 2021. 
  6. ^ Anders Björkman (28 juli 2005). ”John Blund var ren DDR-propaganda” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/noje/kronikorer/anders-bjorkman/john-blund-var-ren-ddr-propaganda/. Läst 11 september 2021. 
  7. ^ Sara Stridsberg (11 september 2010). ”Om jag vore kulturminister” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/L06xRQ/om-jag-vore-kulturminister. Läst 6 september 2021. 
  8. ^ Britta Svensson (6 september 2019). ”DDR-Sveriges triumferande moralism är skrämmande” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/kronikorer/britta-svensson/ddr-sveriges-triumferande-moralism-ar-skrammande/. Läst 6 september 2021. 
  9. ^ Johan Wennström (30 september 2009). ”Var din tysklärare politiskt skolad i DDR?” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/var-din-tysklarare-politiskt-skolad-i-ddr. Läst 6 september 2021. 
  10. ^ Mikael Berling (10 december 2010). ”Den svenska DDR-skolan” (på svenska). Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan. Läst 6 september 2021. 
  11. ^ Göran Linde (14 augusti 2020). ”Den svenska DDR-skolan” (på svenska). Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/ddr-debatt-skola-sverige. Läst 6 september 2021. 
  12. ^ Peter Palmkvist (19 maj 2007). ”SD liknar Sverige vid gamla DDR” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/sd-liknar-sverige-vid-gamla-ddr. Läst 5 januari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]