Twentysix Gasoline Stations

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Twentysix Gasoline Stations
{{{bildtext}}}
FörfattareEd Ruscha
LandUSA
GenreArtists' books
FörlagNational Excelsior Press
Utgivningsår1963

Twentysix Gasoline Stations är den amerikanska popkonstnären Ed Ruschas första artists' book utgiven i april 1963[1] på sitt eget National Excelsior Press[2]. Den beskrivs ofta som en av de första moderna utgåvorna av en artists book[3], och har blivit känd som en föregångare och viktig influens för en rad olika efterföljande konstnärer som arbetat med artists' books, och speciellt då i Amerika.[4] Boken innehåller precis det som titeln refererar till, 26 fotografier av bensinstationer tillsammans med bildtexter som uppger stationens läge och bensinbolagets namn. Boken börjar med Bob's Service i Los Angeles som är en bensinstation som låg i närheten av där Ruscha bodde, och sedan följer de övriga tjugofem bensinstationerna på vägen till hans barndomshem i Oklahoma City, där hans mor fortfarande bodde. Den sista stationen är Petrofinas bensinstation i Groom, Texas, som i sin tur, vilket Ruscha föreslagit, skulle vara startpunkten för resan tillbaka.[5].

Originalutgåvan gavs ut i 400 exemplar och såldes på de bensinstationer som han fotograferat på resan för $3.50.[6]. Andrautgåvan på 500 exemplar gavs ut 1967 och en tredje upplaga på 3000 år 1969[7]. Det var bara den första utgåvan som numrerades. Det har insinuerats att nyutgåvorna var ett medvetet försök att mätta marknaden för att boken skulle fortsätta att vara en billig, massproducerad och lättillgänglig artefakt.[8].

Skapande av Twentysix Gasoline Stations[redigera | redigera wikitext]

Ruscha reste hem ungefär fyra eller fem gånger om året för att besöka sina föräldrar i Oklahoma, ofta tillsammans med sin vän och kollega konstnären Joe Goode.[9] Ruscha hade tidigare varit i Europa och där fascinerats över en sorts billiga icke-kommersiella bokutgåvor med en viss typ av enkel formgivning som såldes i små kiosker direkt på gatan.[10] Boken, vars koncept skapades i Los Angeles, började utifrån titeln, sedan typografin och till sist genomfördes resan för att fotografera bensinstationerna.[11] Han tog ungefär 60 fotografier. Sedan följde en urvalsprocess för att få fram 26 fotografier, där han tog bort alla de bilder som upplevdes som spännande.

Boken[redigera | redigera wikitext]

Boken är daterad 1962 och är dedicerad till Patty Callahan. Boken består av 26 fotografier i olika format. Merparten av bilderna är i liggande format på en sida, några är placerade över ett uppslag, och ytterligare några är placerade bredvid varandra. Tre fotografier är tagna om natten, inklusive en ifrån Tucumcari i New Mexico, som verkar vara fotograferad från en bil i rörelse. Bara tre fotografier innehåller människor och inte ens bilar förekommer i speciellt många bilder. Nästan alla bilder ser ut att vara fotograferade ifrån andra sidan vägen.

Alla bensinstationerna ligger utmed vägsträckan Route 66, en landsväg som redan då var mytisk inom populärkulturen genom TV-serien Route 66 och genom John Steinbecks Vredens druvor, och som senare förekom som motiv i Dennis Hoppers film Easy Rider och låten Route 66 som i en version spelades in 1964 av Rolling Stones.[1] Ordningen som stationerna förekommer i boken överensstämmer nästan med hur de är placerade längs med vägsträckan i en väst-östlig riktning, där endast fem stationer har en annan placering.[12]

Första utgåvan var numrerad och signerad, vilket Ruscha sedermera beskrev som ett "misstag".[11]

Jag har eliminerat all text ifrån mina böcker - Jag vill ha absolut neutralt material. Mina bilder är inte speciellt intressanta, och inte heller ämnet. De är helt enkelt en samling med 'fakta', mina böcker är mer som en samling av readymades.
– Ed Ruscha [11]

I en senare intervju i The National Observer 1969 deklarerade Ruscha:

Jag vill vara bokproducenternas Henry Ford
– National Observer[13]

Att Ruscha just valde bilden av bensinstationen Petrofina, eller Fina som namnet skrivs ut på stationen, som sista bild i boken har tolkats som en referens till sistarutan på en film, ofta en roadmovie, med ordet "Fin".

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Från början var intresset för boken svalt, trots att boken gavs ut samma år som hans första utställning på Ferus Gallery i Los Angeles, ett galleri som också förestod Andy Warhol. Bland annat avvisades boken av the Library of Congress för sin "oortodoxa utformning och förmenta brist på information".[14] Men bokens anseende ökade under 1960-talet och kring 1980-talet hade den kultstatus och beskrevs som den första moderna utgåvan av en artists' book.[3] Det senare är mycket omdiskuterat - bland annat gav Warja Lavaters ut sin första artists' book "Wilhelm Tell" 1962 och den tyske konstnären Dieter Roth gav ut konstverk i form av böcker redan sju år tidigare. Dessa undersökte på samma sätt bokens möjligheter som konstnärligt medium, och innan dess hade olika konstnärliga avantgardegrupper givit ut böcker som utmanat den gängse formen.[3]

Idag finns boken i större samlingar över hela världen som på MOMA, V&A, Tate, och på National Gallery of Australia.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999
  2. ^ Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999 Vol2 p60
  3. ^ [a b c] The Century of Artist's Books, Drucker, Granary, 2004 p11
  4. ^ Printed Matter website Arkiverad 28 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ 'It was like going out in a certain direction and then backtracking...I wanted something to appear kind of awkward there, almost like a coda' Ruscha, 1963, quoted in Edward Ruscha Editions 1959-1999, Walker Art Center, Vol 2 1999 p63
  6. ^ Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999 Vol2 sid:60
  7. ^ Twentysix Gasoline Stations, Ed Ruscha, 3rd Edition, 1969
  8. ^ Cara Marsh Sheffler, The Late Edition: Twenty Years of Dissemination at Printed Matter (2005) essay reproduced on Printed Matter Website Arkiverad 28 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ [1]
  10. ^ Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999, sid:59
  11. ^ [a b c] Injervju med Ed Ruscha, Artforum, Feb 1965, återutgiven i Leave Any Information At The Signal, Schwartz, October Books, 2002, sid:24-25
  12. ^ Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999 p63
  13. ^ Ed Ruscha, Interview in the National Observer, Juli 28 1969, återutgiven i Leave Any Information At The Signal, Schwartz, October Books, 2002, sid:28
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110711022726/http://www.franklinbooks.com/servlet/the-749/Twentysix-Gasoline-Stations-by/Detail. Läst 27 september 2008. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Texten är översatt ifrån engelskspråkiga wikipedias artikel Twentysix Gasoline Stations, läst 2010-07-08, där följande källor anges:

  • Twentysix Gasoline Stations, Ed Ruscha, Third Edition, Cunningham Press Alhambra, California, 1969
  • I Dont Want No Retro Spective, Hickey & Plagens, Hudson Hills Press 1982
  • Cara Marsh Sheffler (2005) The Late Edition: Twenty Years of Dissemination at Printed Matter, från Printed Matter hemsida.
  • Dave Hickey (1997) [2], Artforum, Jan 1997]
  • Edward Ruscha Editions, Engberg, Phillpot, Walker Art Center, 1999
  • Leave Any Information At The Signal, Schwartz, October Books, 2002
  • Ed Ruscha, R Marshall, Phaidon 2003
  • The Century of Artist's Books, Joanna Drucker, Granary, 2004

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]