Tyskland i olympiska spelen

Tyskland i olympiska spelen
	IOK-landskod; ; GER
Kommitté	Deutscher Olympischer Sportbund
Tyskland i olympiska sommarspelen
	1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 • 1952 • 1956 - 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020
Tyskland i olympiska vinterspelen
	1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 • 1952 • 1956 - 1988 • 1992 • 1994 • 1998 • 2002 • 2006 • 2010 • 2014 • 2018 • 2022
Tyskland i andra olympiska spel
	Saarland (1952) ; Tysklands förenade lag (1956-1964) ; Västtyskland (1968-1988) ; Östtyskland (1968-1988) ;

Tyskland har under olika namn deltagit vid de flesta av de moderna olympiska spelen sedan 1896. Landet har tagit över 500 guldmedaljer, vilket placerar dem på andra plats i den totala medaljligan, efter USA. Tyskland var värdnation 1936, både för sommar- och vinterspelen. 1972 var Västtyskland värdnation för sommarspelen i München. 1920, 1924 och 1948 var Tyskland, på grund av första och andra världskriget, inte välkommet att delta vid spelen.

Historia

1896–1912

Tyskland var med i de olympiska spelen då de startade 1896, trots de oroliga relationerna mellan Tyskland under kejsar Wilhelm II och Frankrike, där Pierre de Coubertin blåste nytt liv i olympiska spelen. De första spelen var spända på grund av det fransk-tyska kriget 1870-71.

Vid de olympiska sommarspelen 1900 i Paris fick Tyskland nöja sig med en sjundeplats i medaljligan. I gymnastiken kom de tyska gymnasterna inte bättre än på 53:e plats, medan fransmännen tog de 18 främsta placeringarna. Det var fransmännen som anordnade tävlingen, och domarna dömde franskt. Resultatet kan jämföras med 1896, då tyskarna tog inte mindre än fem guld, tre silver och två brons.

Olympiska sommarspelen 1916 skulle ha hållits i Tysklands huvudstad Berlin, men spelen ställdes in på grund av första världskriget.

1920–1948

1928–1932,
1952–1956,
sedan 1972

Efter första världskriget blev Tyskland en republik. Tyskland bytte således flagga till en äldre, som härstammade från 1800-talets demokratirörelser. Freden i Versailles 1919 innebar att Tyskland fick skulden för första världskriget, och fick inte lov att vara med vid olympiska sommarspelen 1920. De andra nationerna som också blivit anklagade kunde komma tillbaka 1924 i Paris, men inte Tyskland, först året därpå slopades förbudet. Detta hade troligtvis att göra med den fransk-belgiska ockupationen av Ruhr och Rhenlandet 1923–1925.

Efter 16 års frånvaro kunde en ny generation tyska idrottare delta i olympiska sommarspelen 1928, där landet slutade på andra plats i medaljligan. Vid olympiska sommarspelen 1932 i Los Angeles kom Tyskland på nionde plats, med endast tre guldmedaljer. Landet tog dock många silvermedaljer, 12 stycken.

1936

På våren 1931 utsågs Berlin till värdstad för olympiska sommarspelen 1936. Mellan 1933 och 1945 styrdes Tyskland av nazisterna och landet bytte flagga igen både 1933 och 1935. För första gången slutade Tyskland på första plats i medaljligan, före USA.

Olympiska sommarspelen 1940 och 1944 ställdes in på grund av andra världskriget. Tyskland och Italien fick ingen inbjudan till olympiska sommarspelen 1948.

1952–1988

1960–1968

Vid olympiska sommarspelen 1952 deltog endast deltagare från Västtyskland och från Saarland. Saarland fick delta som egen nation, eftersom det var ockuperat av fransmännen och inte blev en del av Västtyskland förrän i oktober 1956. Västtyskland använde koden GER från 1968 till 1976, men senare användes koden FRG av IOK, som introducerades 1980.

Tysklands förenade lag innebar att idrottare från två nationer kunde delta under en flagga och en nationalsång, mellan 1956 och 1964. IOK listar idag inte dessa insatser till Tyskland, utan som ett eget lag, Equipe Unifiée Allemande (EUA).

1968–1988

Idrottare från Östtyskland började delta som egen nation då Tysklands förenade lag slutade att existera. Från 1968 till 1980, och även 1988, deltog Östtyskland som egen nation. Under 1980-talet deltog båda staterna i varsin bojkott av sommarspelen. Många västländer, inklusive Västtyskland, bojkottade olympiska sommarspelen 1980 i Moskva, på grund av invasionen av Afghanistan i december 1979. Som hämnd bojkottade 14 länder världen över, däribland alla öststatsländer utom Rumänien, OS i Los Angeles 1984.

1990 återförenades Tyskland, och nationen började tävla under ett och samma namn igen.

Medaljer

Medaljer efter sommarspel

Spel	Guld	Silver	Brons	Totalt	Lag
1896 Aten	6	5	2	13	Tyskland
1900 Paris	4	2	2	8	Tyskland
1904 St Louis	4	5	5	14	Tyskland
1908 London	3	5	5	13	Tyskland
1912 Stockholm	5	13	7	25	Tyskland
1920 Antwerpen	Inte inbjuden
1924 Paris	Inte inbjuden
1928 Amsterdam	10	7	14	31	Tyskland
1932 Los Angeles	3	12	5	20	Tyskland
1936 Berlin	33	26	30	89	Tyskland
1948 London	Inte inbjuden
Helsingfors 1952	0	7	17	24	Tyskland
Helsingfors 1952	0	0	0	0	Saarland
Melbourne/Stockholm 1956	6	13	7	26	Tysklands förenade lag
Rom 1960	12	19	11	42	Tysklands förenade lag
Tokyo 1964	10	22	18	50	Tysklands förenade lag
Mexico City 1968	5	11	10	26	Västtyskland
Mexico City 1968	9	9	7	25	Östtyskland
München 1972	13	11	16	40	Västtyskland
München 1972	20	23	23	66	Östtyskland
Montréal 1976	10	12	17	39	Västtyskland
Montréal 1976	40	25	25	90	Östtyskland
Moskva 1980	Bojkottade				Västtyskland
Moskva 1980	47	37	42	126	Östtyskland
Los Angeles 1984	17	19	23	59	Västtyskland
Los Angeles 1984	Bojkottade				Östtyskland
Seoul 1988	11	14	15	40	Västtyskland
Seoul 1988	37	35	30	102	Östtyskland
Barcelona 1992	33	21	28	82	Tyskland
Atlanta 1996	20	18	27	65	Tyskland
Sydney 2000	13	17	26	56	Tyskland
Aten 2004	13	16	20	49	Tyskland
Beijing 2008	16	10	15	41	Tyskland
Totalt (Tyskland)	163	163	203	529
Totalt (Östtyskland)	153	129	127	409
Totalt (Västtyskland)	56	67	81	204
Totalt (Tysklands förenade lag)	28	54	36	118
Totalt	400	413	447	1260

Medaljer efter vinterspel

Spel	Guld	Silver	Brons	Totalt	Lag
Chamonix 1924	Inte inbjuden
St Moritz 1928	0	0	1	1	Tyskland
Lake Placid 1932	0	0	2	2	Tyskland
Garmisch-Partenkirchen 1936	3	3	0	6	Tyskland
St Moritz 1948	Inte inbjuden
Oslo 1952	3	2	2	7	Tyskland
Cortina d'Ampezzo 1956	1	0	1	2	Tysklands förenade lag
Squaw Valley 1960	4	3	1	8	Tysklands förenade lag
Innsbruck 1964	3	3	3	9	Tysklands förenade lag
Grenoble 1968	2	2	3	7	Västtyskland
Grenoble 1968	1	2	2	5	Östtyskland
Sapporo 1972	3	1	1	5	Västtyskland
Sapporo 1972	4	3	7	14	Östtyskland
Innsbruck 1976	2	5	3	10	Västtyskland
Innsbruck 1976	7	5	7	19	Östtyskland
Lake Placid 1980	0	2	3	5	Västtyskland
Lake Placid 1980	9	7	7	23	Östtyskland
Sarajevo 1984	2	1	1	4	Västtyskland
Sarajevo 1984	9	9	6	24	Östtyskland
Calgary 1988	2	4	2	8	Västtyskland
Calgary 1988	9	10	6	25	Östtyskland
Albertville 1992	10	10	6	26	Tyskland
Lillehammer 1994	9	7	8	24	Tyskland
Nagano 1998	12	9	8	29	Tyskland
Salt Lake City 2002	12	16	8	36	Tyskland
Turin 2006	11	12	6	29	Tyskland
Totalt (Tyskland)	60	59	41	160
Totalt (Östtyskland)	39	36	35	110
Totalt (Västtyskland)	11	15	13	39
Totalt (Tysklands förenade lag)	8	6	5	19
Totalt	118	116	94	328

Medaljer efter sommarsport

För Östtyskland, Västtyskland, Saarland och Tysklands förenade lag, se deras respektive artiklar.

Sport	Guld	Silver	Brons	Totalt
Bordtennis	0	1	1	2
Boxning	4	9	9	22
Brottning	4	11	8	23
Bågskytte	0	1	1	2
Cykling	11	9	13	33
Fotboll	0	0	2	2
Friidrott	15	20	33	68
Fäktning	3	6	8	17
Gymnastik	13	7	12	32
Handboll	1	1	0	2
Judo	2	0	10	12
Kanotsport	22	12	13	47
Landhockey	2	2	2	6
Modern femkamp	1	0	1	2
Ridsport	18	9	10	37
Rodd	19	11	13	43
Rugby	0	1	0	1
Segling	3	4	3	10
Simhopp	2	7	9	18
Simning	11	18	28	57
Skytte	7	7	2	16
Taekwondo	0	1	0	1
Tennis	2	5	2	9
Triathlon	0	1	0	1
Tyngdlyftning	5	7	7	19
Vattenpolo	1	2	0	3
Volleyboll	0	0	1	1
Totalt	146	152	188	486

Medaljer efter vintersport

För Östtyskland, Västtyskland och Tysklands förenade lag, se deras respektive artiklar.

Sport	Guld	Silver	Brons	Totalt
Alpin skidåkning	8	6	6	20
Backhoppning	3	2	1	6
Bob	9	3	6	18
Freestyle	0	1	0	1
Ishockey	0	0	1	1
Konståkning	3	2	1	6
Längdskidåkning	1	5	3	9
Längdskridskoåkning	12	12	10	34
Nordisk kombination	1	3	1	5
Rodel	9	7	5	21
Skidskytte	14	17	7	38
Snowboardåkning	1	2	0	3
Totalt	61	60	41	162

Se även