Tysklands försvarsminister

Från Wikipedia
Tysklands försvarsminister
Bundesminister der Verteidigung
Tysklands statsflagga
Tysklands försvarsministerium
SäteHardthöhe, Bonn[1]
Bendlerblock, Berlin[2]
Nomineras avFörbundskanslern
Utses avFörbundspresidenten
UnderställdFörbundskanslern
Förste innehavareTheodor Blank
Inrättat1955
Webbplatswww.bmvg.de

Tysklands försvarsminister är ledamot av förbundsregeringen och chef för Tysklands försvarsministerium (tyska: Bundesministerium der Verteidigung).[3][4]

Likt andra ministrar i förbundsregeringen utnämns försvarsministern av förbundskanslern och tillsätts formellt av förbundspresidenten.

Boris Pistorius är Tysklands försvarsminister sedan 19 januari 2023.

Funktion och roll[redigera | redigera wikitext]

Enligt artikel 65a i Tysklands grundlag är försvarsministern innehavare av den högsta militära befälsrätten (tyska: Inhaber der Befehls- und Kommandogewalt), vilket motsvarar en högsta befälhavare över Bundeswehr som är överordnad samtliga i uniform.[3]

Försvarsministern biträds av två statssekreterare.[5][4] Yrkesofficeraren med högst rang, Bundeswehrs generalinspektör (motsvarande en i Nato-terminologi försvarschef), arbetar direkt för försvarsministern.[6][4][7]

När ett, enligt grundlagen, försvarsläge (tyska: Verteidigungsfall) utropas övergår, enligt artikel 115b, den högsta befälsrätten till förbundskanslern.[3]

När Förbundsrepubliken återfick sin militär gjordes det medvetna valet att låta försvarsministern få den högsta befälsrätten, istället för statschefen som i tidigare tyska statsbildningar, så att de väpnade styrkorna alltid står under parlamentarisk kontroll och därför inte ges möjlighet att vara en stat i staten.

Lista över försvarsministrar i Förbundsrepubliken[redigera | redigera wikitext]

Nr Namn Porträtt Tillträdde Avgick Parti Regering Not
1 Theodor Blank
(1905–1972)
7 juni 1955 16 oktober 1956 CDU Adenauer II [8]
2 Franz Josef Strauss
(1915–1988)
16 oktober 1956 9 januari 1963 Adenauer II
Adenauer III
Adenauer IV
Adenauer V
[8]
3 Kai-Uwe von Hassel
(1913–1997)
9 januari 1963 1 december 1966 Adenauer V [8]
Erhard I
Erhard II
Heinrich Krone
(1895–1989)
13 juli 1964 1 december 1966 Erhard II
4 Gerhard Schröder
(1910–1989)
1 december 1966 22 oktober 1969 Kiesinger [8]
5 Helmut Schmidt
(1918–2015)
22 oktober 1969 7 juli 1972 SPD Brandt I [8]
6 Georg Leber
(1920–2012)
7 juli 1972 16 februari 1978 Brandt I
Brandt II
[8]
Schmidt I
Schmidt II
7 Hans Apel
(1932–2011)
17 februari 1978 1 oktober 1982 Schmidt II
Schmidt III
[8]
8 Manfred Wörner
(1934–1994)
4 oktober 1982 18 maj 1988 CDU Kohl I
Kohl II
Kohl III
[8]
9 Rupert Scholz
(1937–)
18 maj 1988 21 april 1989 Kohl III [8]
10 Gerhard Stoltenberg
(1928–2001)
21 april 1989 31 mars 1992 Kohl III
Kohl IV
[8]
11 Volker Rühe
(1942–)
1 april 1992 27 oktober 1998 Kohl IV
Kohl V
[8]
12 Rudolf Scharping
(1947–)
27 oktober 1998 19 juli 2002 SPD Schröder I [8]
13 Peter Struck
(1943–2012)
19 juli 2002 22 november 2005 Schröder II [8]
14 Franz Josef Jung
(1949–)
22 november 2005 28 oktober 2009 CDU Merkel I [8]
15 Karl-Theodor zu Guttenberg
(1971–)
28 oktober 2009 3 mars 2011 CSU Merkel II [8]
16 Thomas de Maizière
(1954–)
3 mars 2011 17 december 2013 CDU [8]
17 Ursula von der Leyen
(1958–)
17 december 2013 17 juli 2019 Merkel III
Merkel IV
[8]
18 Annegret Kramp-Karrenbauer
(1962–)
17 juli 2019 8 december 2021 Merkel IV [8]
19 Christine Lambrecht
(1965–)
8 december 2021 19 januari 2023 SPD Scholz [8]
20 Boris Pistorius
(1960–)
19 januari 2023 sittande [9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of German defence ministers, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Hardthöhe” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-hardthoehe. Läst 14 juli 2022. 
  2. ^ ”The Bendlerblock” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-bendlerblock. Läst 14 juli 2022. 
  3. ^ [a b c] ”The Minister of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. Arkiverad från originalet den 12 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220712224245/https://www.bmvg.de/en/organisation/minister-of-defence-christine-lambrecht. Läst 14 juli 2022. 
  4. ^ [a b c] ”Structure and Organisation” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation. Läst 14 juli 2022. 
  5. ^ ”The State Secretaries” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation/the-state-secretaries. Läst 14 juli 2022. 
  6. ^ ”The Chief of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation/the-chief-of-defence. Läst 14 juli 2022. 
  7. ^ ”The directives on the top-level structure of the Bundeswehr” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-directives-on-the-top-level-structure-of-the-bundeswehr. Läst 14 juli 2022. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”Former Ministers of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/former-ministers-of-defence. Läst 14 juli 2022. 
  9. ^ ”Pistorius wird neuer Verteidigungsminister”. Tagesschau. 17 januari 2023. https://www.tagesschau.de/inland/innenpolitik/boris-pistorius-verteidigungsminister-101.html. Läst 17 januari 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]