Tysklands försvarsminister
| Tysklands försvarsminister Bundesminister der Verteidigung | |
.svg) Tysklands statsflagga | |
| Tysklands försvarsministerium | |
| Säte | Hardthöhe, Bonn[1] Bendlerblock, Berlin[2] |
|---|---|
| Nomineras av | Förbundskanslern |
| Utses av | Förbundspresidenten |
| Underställd | Förbundskanslern |
| Förste innehavare | Theodor Blank |
| Inrättat | 1955 |
| Webbplats | www.bmvg.de |
Tysklands försvarsminister är ledamot av förbundsregeringen och chef för Tysklands försvarsministerium (tyska: Bundesministerium der Verteidigung).[3][4]
Likt andra ministrar i förbundsregeringen utnämns försvarsministern av förbundskanslern och tillsätts formellt av förbundspresidenten.
Boris Pistorius är Tysklands försvarsminister sedan 19 januari 2023.
Funktion och roll[redigera | redigera wikitext]
Enligt artikel 65a i Tysklands grundlag är försvarsministern innehavare av den högsta militära befälsrätten (tyska: Inhaber der Befehls- und Kommandogewalt), vilket motsvarar en högsta befälhavare över Bundeswehr som är överordnad samtliga i uniform.[3]
Försvarsministern biträds av två statssekreterare.[5][4] Yrkesofficeraren med högst rang, Bundeswehrs generalinspektör (motsvarande en i Nato-terminologi försvarschef), arbetar direkt för försvarsministern.[6][4][7]
När ett, enligt grundlagen, försvarsläge (tyska: Verteidigungsfall) utropas övergår, enligt artikel 115b, den högsta befälsrätten till förbundskanslern.[3]
När Förbundsrepubliken återfick sin militär gjordes det medvetna valet att låta försvarsministern få den högsta befälsrätten, istället för statschefen som i tidigare tyska statsbildningar, så att de väpnade styrkorna alltid står under parlamentarisk kontroll och därför inte ges möjlighet att vara en stat i staten.
Lista över försvarsministrar i Förbundsrepubliken[redigera | redigera wikitext]
| Nr | Namn | Porträtt | Tillträdde | Avgick | Parti | Regering | Not |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Theodor Blank (1905–1972) |
|
7 juni 1955 | 16 oktober 1956 | CDU | Adenauer II | [8] |
| 2 | Franz Josef Strauss (1915–1988) |
|
16 oktober 1956 | 9 januari 1963 | Adenauer II Adenauer III Adenauer IV Adenauer V |
[8] | |
| 3 | Kai-Uwe von Hassel (1913–1997) |
|
9 januari 1963 | 1 december 1966 | Adenauer V | [8] | |
| Erhard I Erhard II | |||||||
| – | Heinrich Krone (1895–1989) |
|
13 juli 1964 | 1 december 1966 | Erhard II | ||
| 4 | Gerhard Schröder (1910–1989) |
|
1 december 1966 | 22 oktober 1969 | Kiesinger | [8] | |
| 5 | Helmut Schmidt (1918–2015) |
|
22 oktober 1969 | 7 juli 1972 | SPD | Brandt I | [8] |
| 6 | Georg Leber (1920–2012) |
|
7 juli 1972 | 16 februari 1978 | Brandt I Brandt II |
[8] | |
| Schmidt I Schmidt II | |||||||
| 7 | Hans Apel (1932–2011) |
.jpg)
|
17 februari 1978 | 1 oktober 1982 | Schmidt II Schmidt III |
[8] | |
| 8 | Manfred Wörner (1934–1994) |
.jpg)
|
4 oktober 1982 | 18 maj 1988 | CDU | Kohl I Kohl II Kohl III |
[8] |
| 9 | Rupert Scholz (1937–) |
|
18 maj 1988 | 21 april 1989 | Kohl III | [8] | |
| 10 | Gerhard Stoltenberg (1928–2001) |
.jpg)
|
21 april 1989 | 31 mars 1992 | Kohl III Kohl IV |
[8] | |
| 11 | Volker Rühe (1942–) |
.jpg)
|
1 april 1992 | 27 oktober 1998 | Kohl IV Kohl V |
[8] | |
| 12 | Rudolf Scharping (1947–) |
|
27 oktober 1998 | 19 juli 2002 | SPD | Schröder I | [8] |
| 13 | Peter Struck (1943–2012) |
|
19 juli 2002 | 22 november 2005 | Schröder II | [8] | |
| 14 | Franz Josef Jung (1949–) |
|
22 november 2005 | 28 oktober 2009 | CDU | Merkel I | [8] |
| 15 | Karl-Theodor zu Guttenberg (1971–) |
.jpg)
|
28 oktober 2009 | 3 mars 2011 | CSU | Merkel II | [8] |
| 16 | Thomas de Maizière (1954–) |
.jpg)
|
3 mars 2011 | 17 december 2013 | CDU | [8] | |
| 17 | Ursula von der Leyen (1958–) |
|
17 december 2013 | 17 juli 2019 | Merkel III Merkel IV |
[8] | |
| 18 | Annegret Kramp-Karrenbauer (1962–) |
.jpg)
|
17 juli 2019 | 8 december 2021 | Merkel IV | [8] | |
| 19 | Christine Lambrecht (1965–) |
|
8 december 2021 | 19 januari 2023 | SPD | Scholz | [8] |
| 20 | Boris Pistorius (1960–) |
|
19 januari 2023 | sittande | [9] |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of German defence ministers, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”The Hardthöhe” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-hardthoehe. Läst 14 juli 2022.
- ^ ”The Bendlerblock” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-bendlerblock. Läst 14 juli 2022.
- ^ [a b c] ”The Minister of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. Arkiverad från originalet den 12 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220712224245/https://www.bmvg.de/en/organisation/minister-of-defence-christine-lambrecht. Läst 14 juli 2022.
- ^ [a b c] ”Structure and Organisation” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation. Läst 14 juli 2022.
- ^ ”The State Secretaries” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation/the-state-secretaries. Läst 14 juli 2022.
- ^ ”The Chief of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/organisation/the-chief-of-defence. Läst 14 juli 2022.
- ^ ”The directives on the top-level structure of the Bundeswehr” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/the-directives-on-the-top-level-structure-of-the-bundeswehr. Läst 14 juli 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”Former Ministers of Defence” (på engelska). www.bmvg.de. Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/en/history/former-ministers-of-defence. Läst 14 juli 2022.
- ^ ”Pistorius wird neuer Verteidigungsminister”. Tagesschau. 17 januari 2023. https://www.tagesschau.de/inland/innenpolitik/boris-pistorius-verteidigungsminister-101.html. Läst 17 januari 2023.