Tysta gatan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tysta gatan norrut 2010. Kvarteren Musketören och Furiren på vänster respektive höger sida.
Tysta gatan söderut 2010

Tysta gatan är en 120 meter lång gatstensbelagd gata som löper mellan Karlavägen och LützengatanÖstermalm i Stockholm. Gatan som kantas av exklusiva mindre hyreshus samt av så kallade townhouses bebyggdes på 1910- och 20-talet. Gatan är genom de högre och utskjutande byggnaderna i båda ändar skärmad genom en avsmalnad infart mot Karlavägen och Lützengatan och har härigenom fått sitt namn. Infarten mot därutöver Karlavägen är avstängd för genomfartstrafik.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga stadsplanen som 1911 fastställts för området kring Karlaplan stipulerade stora tomter för sexvåningshus, med stora lägenheter. Första världskriget innebar dock ett avbräck i den tidigare så blomstrande byggkonjunkturen, och intresset för stora byggprojekt svalnade. De obebyggda tomterna kom 1915 att tvinga fram en stadsplaneändring i vilket det stora kvarteret Musketören styckades i två: Musketören och Furiren. Tomterna i kvarteren gjordes små och mellan dem drogs en från Karlavägen avskärmad gata som fick namnet Tysta gatan. Gällande stadsplan upprättades 1940 och vann laga kraft i januari 1943.

De första husen som uppfördes 1917–1919 var enfamiljshus i tre våningar med en mindre lägenhet för gårdskarl eller portvakt. Från staden fanns en förhoppning att hela gatan skulle bebyggas med liknande hus, trots att det inte var fastslaget i stadsplanen. Men bygget drog ut på tiden, och under 1920-talet restes framför allt mindre hyreshus. Stilen blev dock enhetlig och husen försågs med påkostade entréer, trapphus, takmålningar. Bland arkitekterna märks Cyrillus Johansson, Gustaf Adolf Falk, Josef Östlihn och Fredrik Lidvall.

Idag är många av byggnaderna på gatan kontoriserade och endast ett fåtal exklusiva enfamiljshus kvarstår.[1] De är samtliga blåklassade av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att de utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".[2]

Förteckning över husen längs gatan[redigera | redigera wikitext]

Stadsplan från 1943 för kvarteret Furiren.
Stadsplan från 1943 för kvarteret Musketören.
Bild Fastighet Husnummer Byggår Byggherre Byggmästare Arkitekt
Tysta gatan 2, juni 2019.jpg
Furiren 7
Tysta gatan 2 /
Karlavägen 99
1916–1917
L.E. Andersson & O. Bergström L.E. Andersson & O. Bergström Höög & Morssing
Tysta gatan 4, juni 2019.jpg
Furiren 8
Tysta gatan 4
1922–1923
E. Odelberg Adolf Johansson Albin Stark
Tysta gatan 6, 2019.jpg
Furiren 9
Tysta gatan 6
1923–1925
Adolf Johansson Adolf Johansson Josef Östlihn
Tysta gatan 8, juni 2019.jpg
Furiren 10
Tysta gatan 8
1923–1925
Adolf Johansson Adolf Johansson Josef Östlihn
Tysta gatan 10, juni 2019.jpg
Furiren 11
Tysta gatan 10
1918–1919
Per Östberg S.D. Larsson Gustav Adolf Falk
Tysta gatan 12, juni 2019.jpg
Furiren 12
Tysta gatan 12
1917–1919
Oscar Henckel Thure Borg Gustav Adolf Falk
Tysta gatan 14, juni 2019.jpg
Furiren 13
Tysta gatan 14
1917–1918
Ernst Holmqvist Engelbrekt Olsson Gustav Adolf Falk
Tysta gatan 16, juni 2019.jpg
Furiren 14
Tysta gatan 16
1925–1926
Ivar Nyqvist Ivar Nyqvist Ivar Nyqvist
Tysta gatan 18, juni 2019.jpg
Furiren 15
Tysta gatan 18 /
Lützengatan 14
1926–1927
Nilsson & Bredberger Nilsson & Bredberger August Palmér
Tysta gatan 1, juni 2019.jpg
Musketören 6
Tysta gatan 1 /
Karlavägen 97
1916–1920
L.E. Andersson L.E. Andersson Höög & Morssing
Tysta gatan 3, juni 2019.jpg
Musketören 4
Tysta gatan 3
1922–1925
Adolf Johansson Adolf Johansson Fredrik Lidvall
Tysta gatan 5, juni 2019.jpg
Musketören 4
Tysta gatan 5
1922–1925
Adolf Johansson Adolf Johansson Fredrik Lidvall
Tysta gatan 7, juni 2019.jpg
Musketören 3
Tysta gatan 7
1918–1919
Gösta Diedrichs S.D. Larsson Gustaf Adolf Falk
Tysta gatan 9, juni 2019.jpg
Musketören 2
Tysta gatan 9
1921–1923
F.G. Larsson F.G. Larsson Cyrillus Johansson
Tysta gatan 11, juni 2019.jpg
Musketören 1
Tysta gatan 11 /
Lützengatan 12
1923–1925
Nilsson & Bredberger Nilsson & Bredberger August Palmér

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Östermalm III, byggnadsinventering”. Stockholms stadsmuseum. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_3_1986_00.pdf. 
  2. ^ Kulturhistorisk klassificering av byggnader

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]