Hoppa till innehållet

USA:s anfall i Venezuela 2026

Från Wikipedia
 Denna artikel behandlar ett pågående skeende. (2026-01)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
USA:s anfall i Venezuela 2026
Flyganfall mot flera platser i norra Venezuela Redigera Wikidata
Venezuelas president Nicolás Maduro ombord på USS Iwo Jima (LHD-7) efter gripandet Redigera Wikidata
Militär intervention, flygräd, kidnappning, brott mot internationell rätt, decapitation Redigera Wikidata
Del avOperation Southern Spear, krisen i Venezuella Redigera Wikidata
Aspekt avDonald Trumps andra presidentskap Redigera Wikidata
LandVenezuela Redigera Wikidata
PlatsCaracas, Miranda, Aragua, Vargas Redigera Wikidata
Kronologi• USA:s flottinsats i Karibien 2025

• USA:s anfall i Venezuela 2026 Redigera Wikidata

Tidpunkt3 januari 2026 Redigera Wikidata
Antal skadade7 Redigera Wikidata
Antal döda24, 32, 2 Redigera Wikidata
OrsakDonroe Doctrine Redigera Wikidata
Orsakararrestering av Nicolás Maduro Redigera Wikidata
Ang­repps­målNicolás Maduro, Cilia Flores Redigera Wikidata
Har del(ar)arrestering av Nicolás Maduro Redigera Wikidata
Donald Trump talar till nationen om attackerna den 3 januari 2026. Redigera Wikidata
Karta över USA:s anfall mot Venezuela Redigera Wikidata

USA:s anfall i Venezuela 2026 var ett militärt angrepp, då USA den 3 januari 2026 genomförde flyganfall mot flera platser i norra Venezuela, inklusive huvudstaden Caracas.[1] Operationen, med kodnamnet Operation Absolute Resolve, innebar en kraftig upptrappning av konflikten mellan de två länderna genom vilken Venezuelas president Nicolás Maduro tillfångatogs och fördes ut ur Venezuela och flögs till USA.

Efter att explosionerna inletts utlyste Maduro nationellt undantagstillstånd i Venezuela.[2] Venezuelas regering lovade att försvara sig mot de amerikanska militära angreppen. Regeringen beskrev dem som en ”imperialistisk attack”[3] och krävde att FN:s säkerhetsråd skulle sammankallas.[4]

Klockan 05:21 venezuelansk tid meddelade USA:s president Donald Trump att Maduro och hans hustru, Venezuelas första dam Cilia Flores, hade gripits och flugits ut ur landet.[5] De flögs under dagen till USA, och där ska de enligt USA:s justitieminister Pam Bondi åtalas för bland annat narkoterrorism.[6]

Venezuelas vicepresident Delcy Rodríguez bekräftade att både Maduro och hans fru är försvunna och krävde ”livsbevis”.[7]

Anfallen har väckt omfattande internationella reaktioner. Flera regeringar, världsledare och folkrättsexperter har ifrågasatt lagligheten i USA:s agerande och menat att angreppet strider mot FN-stadgan och Venezuelas suveränitet. President Trump har samtidigt uppgett att USA avser att administrera Venezuela tills en ”säker och ordnad övergång” kan genomföras, samt att amerikanska företag kommer att spela en central roll i landets oljeindustri.[8]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]
Nicolás Maduro och Cilia Flores i maj 2025

I augusti 2025 inledde USA en militär upptrappning i södra Karibien. Landet placerade krigsfartyg och militär personal i området.[9][10] I september började United States Southern Command genomföra militära angrepp mot fartyg i Karibiska havet. USA uppgav att dessa fartyg ägnade sig åt narkotikasmuggling på uppdrag av Venezuela.[11][12][13]

Åtgärderna var en del av USA:s militära insats Operation Southern Spear som riktade sig mot misstänkta kriminella nätverk med kopplingar till Venezuelas regering under Nicolás Maduro.[14] Inför angreppen anklagade USA Maduro för att leda en så kallad ”narkostat” och för valfusk i presidentvalet i Venezuela 2024.[15] Venezuelas nationella valmyndighet utropade Maduro som segrare i valet. Oppositionen hävdade dock att deras kandidat, Edmundo González, hade fått en tydlig majoritet av rösterna.[16] USA:s president Donald Trump hade tidigare klassat de venezuelanska grupperna Tren de Aragua och Cartel de los Soles som utländska terroristorganisationer. Han påstod även att Cartel de los Soles styrdes av Maduro personligen.[16]

I november 2025 skickade USA hangarfartyget USS Gerald R. Ford till området. I december började USA stoppa och beslagta oljetankfartyg och införde därmed en sjöblockad mot Venezuela.[17][18]

I slutet av december inledde USA även hemliga operationer inne i Venezuela, under ledning av CIA.[19] Donald Trump hade dessförinnan meddelat att USA:s militär skulle genomföra angrepp inne i Venezuela.[20]

Attack och gripande

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 januari 2026 beordrade USA:s president Donald Trump militära angrepp mot mål inom Venezuela, däribland militäranläggningar.[21] Enligt USA:s försvarschef general Dan Caine, gavs ordern om att inleda operationen klockan 23.46 venezuelansk standardtid (VET) den 2 januari.[22] USA:s regering underrättade inte USA:s kongress i förväg, med hänvisning till att detta skulle kunnat ha äventyrat operationen.[23]

Vicepresident Rodríguez leder ett akut möte efter den amerikanska attacken den 3 januari 2026

Operationen, som bar kodnamnet Operation Absolute Resolve, involverade omkring 150 militära luftfarkoster och genomfördes av USA som en samordnad insats med flyganfall och markoperation.[24] Förband från USA:s flotta, USA:s flygvapen och USA:s marinkår deltog.[25] Insatsen omfattade stridsflyg, bombflyg, lufttankningsflygplan, flygplan för elektronisk krigföring, transport- och attackhelikoptrar samt ett stort antal obemannade luftfarkoster.[26]

Minst sju explosioner rapporterades omkring klockan 02.00 VET, och lågflygande flygplan observerades.[27] Explosionerna inträffade främst i La Guaira, Higuerote, Meseta de Mamo, Baruta, El Hatillo, Charallave och Carmen de Uria, områden som huvudsakligen ligger i eller i närheten av huvudstaden Caracas.[28]

De flesta anfallen riktades mot antennanläggningar, kommunikationssystem och aktiva militärbaser.[29] Tidiga uppgifter pekade på träffar vid Generalissimo Francisco de Miranda-flygbasen (”La Carlota”) och Fort Tiuna, två större militära anläggningar i Caracasområdet.[30] Kraftiga explosioner rapporterades även vid Higuerote flygplats.[31]

Helikoptrar transporterade soldater ur den amerikanska specialstyrkan Delta Force in till Caracas, med luftskydd från strids- och bombflyg.[32] En helikopter träffades av venezuelanskt luftförsvar men kunde fortsätta uppdraget. Personal från FBI, däribland dess Hostage Rescue Team, deltog i operationen för att formellt gripa Venezuelas president Nicolás Maduro.[33]

Angreppen varade i cirka trettio minuter. Rök observerades från militära hangarer i Caracas, och delar av staden blev strömlösa till följd av att elförsörjningen slagits ut under operationen.[34] Satellitbilder visade senare flera förstörda lagerbyggnader, utbrända fordon och skadade säkerhetsanläggningar.[35]

Under attackerna träffades även Cuartel de la Montaña 4F, det mausoleum där Venezuelas tidigare president Hugo Chávez ligger begravd.[36]

Efter att explosionerna inletts utlyste Maduro nationellt undantagstillstånd.[37] Venezuelas regering anklagade USA för att försöka genomföra ett regimskifte, beskrev attackerna som ”imperialistisk aggression” och begärde att FN:s säkerhetsråd skulle sammankallas.[38]

Klockan 05.21 VET bekräftade Trump via Truth Social att Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores tagits i förvar av USA:s militär.[39] Trump publicerade senare ett fotografi som visade Maduro ombord på det amerikanska amfibiefartyget USS ‘‘Iwo Jima’’.[40]

Strax före klockan 18.00 VET landade ett flygplan med Maduro och Flores vid Stewart Air National Guard Base i delstaten New York.[41] Maduro transporterades därefter till Manhattan och fördes till ett lokalt kontor tillhörande Drug Enforcement Administration (DEA), innan han placerades i Metropolitan Detention Center i Brooklyn.[42]

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Venezuela

[redigera | redigera wikitext]

Den venezuelanska regeringen uppgav att man avvisar och fördömer den militära aggressionen. Regeringen anklagade USA:s regering för attackerna, men nämnde inte USA:s president vid namn.[43]

Venezuelas vicepresident Delcy Rodríguez uppgav att både militär och civila hade omkommit i attackerna.[44] Hon krävde även att USA omedelbart skulle tillhandahålla ett ”livsbevis” på president Nicolás Maduro.[45]

Den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado, som befinner sig i exil, publicerade ett meddelande via sociala medier efter händelserna, där hon uttryckte att ”frihetens timme har kommit” och uppmanade till mobilisering för en demokratisk övergång. I sitt uttalande hävdade hon också att Edmundo González bör erkännas som Venezuelas legitime president och uppmanade militären att stödja detta.[46]

USA

[redigera | redigera wikitext]

Senator Brian Schatz, ledamot av den amerikanska senatens utrikesutskott, varnade för amerikansk militär inblandning i Venezuela och skrev på X att USA ”inte har några avgörande nationella intressen i Venezuela som kan rättfärdiga krig”.[47]

Den republikanske senatorn Mike Lee skrev inledningsvis på X att han ”såg fram emot att få veta vad, om något, som konstitutionellt kunde rättfärdiga” angreppen. Efter ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav han dock att ”denna åtgärd sannolikt faller inom ramen för presidentens inneboende befogenheter enligt Artikel II i den amerikanska konstitutionen, för att skydda amerikansk personal från ett faktiskt eller överhängande angrepp”.[48]

Venezuelas riksåklagare Tarek William Saab uppgav att ”oskyldiga offer har dödligt skadats och andra dödats i denna kriminella terroristattack”.[49]

Internationellt

[redigera | redigera wikitext]
  • Argentina Argentina: President Javier Milei kommenterade gripandet av Nicolás Maduro på sociala medier och skrev bland annat att ”friheten avancerar” och ”leve friheten, för fan!”, vilket uttryckte hans stöd för den amerikanska operationen.[50]
  • Colombia Colombia: President Gustavo Petro beskrev explosionerna som ”bombningar med missiler” och uppmanade Förenta nationerna och Organization of American States att sammankalla omedelbara möten. Petro krävde även ett möte i Förenta nationernas säkerhetsråd.
  • Europeiska unionen Europeiska unionen: EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas upprepade unionens hållning att Maduros regering ”saknar legitimitet” och uppmanade till återhållsamhet samt respekt för internationell rätt.
  • Indonesien Indonesien: Yvonne Mewengkang, talesperson för Indonesiens utrikesministerium, uppmanade till nedtrappning och dialog samt betonade ”vikten av att respektera internationell rätt och principerna i FN-stadgan”.[51]
  • Iran Iran: Det iranska utrikesdepartementet utfärdade ett uttalande där man kraftfullt fördömde USA:s angrepp mot Venezuela och beskrev det som ett flagrant brott mot landets nationella suveränitet och territoriella integritet.[52]
  • Italien Italien: Utrikesministern Antonio Tajani uppgav att Rom och Italiens diplomatiska representation i Caracas följer utvecklingen.
  • Kuba Kuba: Presidenten och förstesekreteraren för Kubas kommunistiska parti Miguel Díaz-Canel fördömde vad han kallade ”USA:s kriminella angrepp” mot Venezuela och uppmanade det internationella samfundet till ett omedelbart fördömande av det han beskrev som ”statsterrorism mot det modiga venezuelanska folket och mot Vårt Amerika”.
  • Ryssland Ryssland: Det ryska utrikesministeriet fördömde angreppen och betecknade dem som ”en väpnad aggressionshandling”.[53]
  • Sydkorea Sydkorea: President Lee Jae-myung instruerade myndigheterna att säkerställa skyddet av sydkoreanska medborgare i Venezuela samt att förbereda evakueringsplaner om situationen skulle förvärras. Utrikesministeriet inrättade även en särskild arbetsgrupp för att skydda landets medborgare.[54]
  • Spanien Spanien: Det spanska utrikesministeriet uppmanade till ”nedtrappning och återhållsamhet” samt till efterlevnad av ”internationell rätt och principerna i FN-stadgan”. Ministeriet tillade att man var ”redo att erbjuda sina goda tjänster för att uppnå en fredlig och förhandlad lösning”. Man upprepade även att Spanien inte erkänner resultatet av presidentvalet i Venezuela 2024 och att landet ”har välkomnat, och kommer att fortsätta att välkomna, tiotusentals venezuelaner som tvingats lämna sitt land av politiska skäl”.[55]
  • Sverige Sverige: Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppgav att Utrikesdepartementet noggrant följer utvecklingen i Venezuela i nära samråd med övriga EU-länder. Hon konstaterade att Sverige sedan tidigare bedömt att Nicolás Maduro saknar legitimitet, i samråd med Europeiska unionen. Malmer Stenergard framhöll vidare att det ligger i Sveriges intresse att folkrätten respekteras och betonade att alla stater har ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten.[56]
  • Tyskland Tyskland: Det tyska utrikesministeriet uppgav att man följer situationen med stor oro.[55]
  • Vatikanstaten Vatikanstaten: Påven Leo XIV uttryckte djup oro över utvecklingen i Venezuela och betonade att det venezuelanska folkets väl måste gå före alla andra överväganden. Han uppmanade till att våldet ska övervinnas, att rättsstatsprincipen och rättssäkerheten ska garanteras samt att Venezuelas suveränitet, liksom alla människors mänskliga och medborgerliga rättigheter, ska respekteras.[57][58]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2026 United States intervention in Venezuela, 3 januari 2026.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Ataque estadounidense a Venezuela de 2026, 5 januari 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Kahn, Carrie (2026-01-03). ”Trump claims U.S. strikes, Maduro captured as explosions hit Caracas” (på engelska). NPR Illinois. https://www.nprillinois.org/2026-01-03/trump-claims-u-s-strikes-maduro-captured-as-explosions-hit-caracas. 
  2. ^ Hawke, Jack (3 January 2026). ”Maduro declares national emergency”. ABC News. https://www.abc.net.au/news/2026-01-03/venezuela-explosions-low-flying-aircraft/106196656. 
  3. ^ ”EE.UU. detiene a Maduro en una operación militar en Caracas y Trump dice que su país dirigirá Venezuela hasta que haya una transición” (på spanska). BBC News Mundo. 3 januari 2026. https://www.bbc.com/mundo/articles/cvgn5rk0k1wo. Läst 3 januari 2026. 
  4. ^ . https://www.cbsnews.com/live-updates/venezuela-us-military-strikes-maduro-trump/#post-update-eefc7444. 
  5. ^ . https://www.independent.co.uk/news/world/americas/venezuela-trump-maduro-us-attack-caracas-explosions-live-b2893868.html. 
  6. ^ Bergengruen, Vera (3 January 2026). ”Maduro Faces Federal Drug-Trafficking Charges in U.S.”. The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/livecoverage/venezuela-strikes/card/maduro-faces-federal-drug-trafficking-charges-in-u-s--hqFy8dcmWFBCuxLJNORl. 
  7. ^ Mancini, Ryan (3 januari 2026). ”Venezuelan VP presses Trump admin for ‘proof of life’ after Maduro captured” (på engelska). https://thehill.com/policy/international/5670877-venezuela-delcy-rodriguez-nicolas-maduro-capture-trump-us/. Läst 3 januari 2026. 
  8. ^ ”Live Updates: U.S. Captures Venezuelan Leader, Trump Says”. The New York Times. 3 januari 2026. https://www.nytimes.com/live/2026/01/03/world/trump-united-states-strikes-venezuela. Läst 3 januari 2026. 
  9. ^ Holland, Steve (18 August 2025). ”US deploys warships near Venezuela to combat drug threats, sources say”. Reuters. https://www.reuters.com/world/americas/us-deploys-warships-near-venezuela-combat-drug-threats-sources-say-2025-08-18/. 
  10. ^ ”Multiple explosions heard in Venezuela capital Caracas amid tensions with US”. Hindustan Times. 3 January 2026. https://www.hindustantimes.com/world-news/multiple-explosions-heard-in-venezuela-capital-caracas-amid-tensions-with-us-donald-trump-airstrike-101767421432063.html. 
  11. ^ Garcia Cano, Regina (7 November 2025). ”What a reporter found when she investigated US military strikes on Venezuelan drug boats”. AP News. https://apnews.com/article/trump-venezuela-boat-strikes-drugs-cocaine-trafficking-e4fcf945e48e36bf2c510f9f111e031c. 
  12. ^ Garcia Cano, Regina (7 November 2025). ”Trump has accused boat crews of being narco-terrorists. The truth, AP found, is more nuanced”. Trump has accused boat crews of being narco-terrorists. The truth, AP found, is more nuanced. AP News. https://apnews.com/article/trump-venezuela-boat-strikes-drugs-cocaine-trafficking-95b54a3a5efec74f12f82396a79617ea. 
  13. ^ Pozzebon, Stefano (1 September 2025). ”Trump claims Venezuela's Maduro is a drug-trafficking threat to the US. Does the data back him up?”. CNN. https://www.cnn.com/2025/09/01/americas/trump-venezuela-maduro-drug-threat-analysis-intl-latam. 
  14. ^ Roy, Diana (22 December 2025). ”Operation Southern Spear: The U.S. Military Campaign Targeting Venezuela”. Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/article/operation-southern-spear-us-military-campaign-targeting-venezuela. 
  15. ^ ”Trump says Venezuela's Maduro captured after strikes”. Reuters. January 3, 2026. https://www.reuters.com/world/americas/loud-noises-heard-venezuela-capital-southern-area-without-electricity-2026-01-03/. 
  16. ^ [a b] ”What we know about US strikes on Venezuela”. BBC. 2026-01-03. https://www.bbc.com/news/articles/crmlz7r0zrxo. 
  17. ^ Withrow, Emma (31 December 2025). ”Fact Check Team: Exploring the roots of US-Venezuela conflict”. KATV. https://katv.com/news/nation-world/fact-check-team-exploring-the-roots-of-us-venezuela-conflict. 
  18. ^ Harrison, Chase (17 December 2025). ”Tracking Trump and Latin America: Security–Trump Blockades Sanctioned Venezuelan Oil”. Americas Society. https://www.as-coa.org/articles/tracking-trump-and-latin-america-security-trump-blockades-sanctioned-venezuelan-oil. 
  19. ^ Sérvulo González, Jesús (30 December 2025). ”Trump escalates conflict with Venezuela with the start of covert operations”. El País. https://english.elpais.com/usa/2025-12-30/trump-escalates-conflict-with-venezuela-with-the-start-of-covert-operations.html. 
  20. ^ Cancryn, Adam (2 January 2026). ”Trump says strikes on targets inside Venezuela to start "soon"”. CNN. https://www.cnn.com/world/live-news/trump-ukraine-russia-venezuela-12-02-2025?post-id=cmiox9pvf00003b6nstva0n9q. 
  21. ^ ”US carrying out strikes in Venezuela, US official says”. Reuters. 3 januari 2026. https://www.reuters.com/world/americas/us-carrying-out-strikes-venezuela-us-official-says-2026-01-03/. Läst 3 januari 2026. 
  22. ^ ”Operación Resolución Absoluta y la captura de Maduro”. Cholila Online. 3 januari 2026. https://cholilaonline.ar/2026/01/eeuu-revelo-el-nombre-del-operativo-que-termino-con-la-captura-de-maduro.html. Läst 3 januari 2026. 
  23. ^ ”Republicans largely back Trump on Venezuela action, Democrats decry it as unjustified”. ABC News. 3 januari 2026. https://abcnews.go.com/Politics/republicans-largely-back-trump-venezuela-action-democrats-decry/story?id=128866819. Läst 3 januari 2026. 
  24. ^ ”Operación Resolución Absoluta y la captura de Maduro”. Cholila Online. 3 januari 2026. https://cholilaonline.ar/2026/01/eeuu-revelo-el-nombre-del-operativo-que-termino-con-la-captura-de-maduro.html. Läst 3 januari 2026. 
  25. ^ ”Delta Force soldiers carried out raid to capture Maduro”. Task & Purpose. 3 januari 2026. https://taskandpurpose.com/news/venezuela-maduro-delta-force-absolute-resolve/. Läst 3 januari 2026. 
  26. ^ ”U.S. Launches Military Operations in Venezuela, Maduro ‘Captured’”. The Aviationist. 3 januari 2026. https://theaviationist.com/2026/01/03/us-military-strikes-venezuela/. Läst 3 januari 2026. 
  27. ^ ”US strikes Venezuela and says its leader, Maduro, has been captured and flown out of the country”. AP News. 3 januari 2026. https://apnews.com/article/venezuela-us-explosions-caracas-ca712a67aaefc30b1831f5bf0b50665e. Läst 3 januari 2026. 
  28. ^ ”Medios de Estados Unidos afirman que Donald Trump ordenó ataques dentro de Venezuela” (på spanska). NTN24. 3 januari 2026. https://www.ntn24.com/noticias-actualidad/medios-de-estados-unidos-afirman-que-trump-ordeno-ataques-dentro-de-venezuela-598514. Läst 3 januari 2026. 
  29. ^ ”Explosiones, sobrevuelos y apagones eléctricos en varias zonas militares de Venezuela” (på spanska). NTN24. 3 januari 2026. https://www.ntn24.com/noticias-actualidad/explosiones-sobrevuelos-y-apagones-electricos-en-varias-zonas-militares-de-venezuela-598496. Läst 3 januari 2026. 
  30. ^ ”Multiple explosions reported overnight in Caracas; Maduro government remains silent”. Miami Herald. 3 januari 2026. https://www.miamiherald.com/news/nation-world/world/americas/venezuela/article314136973.html. Läst 3 januari 2026. 
  31. ^ ”Incident Beechcraft Baron?, Saturday 3 January 2026”. Aviation Safety Network. https://aviation-safety.net/wikibase/565229. Läst 4 januari 2026. 
  32. ^ ”Delta Force soldiers carried out raid to capture Maduro”. Task & Purpose. 3 januari 2026. https://taskandpurpose.com/news/venezuela-maduro-delta-force-absolute-resolve/. Läst 3 januari 2026. 
  33. ^ ”How US forces captured Venezuela’s Maduro in ‘extraordinary’ raid”. New York Post. 3 januari 2026. https://nypost.com/2026/01/03/world-news/how-us-forces-captured-venezuelas-maduro-in-extraordinary-raid/. Läst 3 januari 2026. 
  34. ^ ”How the US captured Venezuelan leader Nicolás Maduro” (på engelska). AP News. 3 januari 2026. https://apnews.com/article/trump-maduro-venezuela-presidential-palace-blowtorches-7969152ae48510003fe9cbde92f3c102. Läst 3 januari 2026. 
  35. ^ ”U.S. leveled military facilities in Maduro attack, satellite imagery reveals” (på engelska). Axios. 3 januari 2026. https://www.axios.com/2026/01/03/venezuela-satellite-images-maduro-attack. Läst 4 januari 2026. 
  36. ^ ”Reportan bombardeos contra el Cuartel de la Montaña 4F” (på spanska). La Tercera. 3 januari 2026. https://www.latercera.com/mundo/noticia/reportan-bombardeos-contra-el-cuartel-de-la-montana-4f-el-mausoleo-militar-con-los-restos-de-hugo-chavez/. Läst 3 januari 2026. 
  37. ^ ”Maduro declares national emergency”. ABC News (Australia). 3 januari 2026. https://www.abc.net.au/news/2026-01-03/venezuela-explosions-low-flying-aircraft/106196656. Läst 3 januari 2026. 
  38. ^ ”Venezuela accuses U.S. of “very serious military aggression””. CBS News. 3 januari 2026. https://www.cbsnews.com/live-updates/venezuela-us-military-strikes-maduro-trump/#post-update-eefc7444. Läst 3 januari 2026. 
  39. ^ ”Inlägg av Donald Trump på Truth Social”. Truth Social. 3 januari 2026. https://truthsocial.com/@realDonaldTrump/posts/115830428767897167. Läst 3 januari 2026. 
  40. ^ ”Trump shares photo of Maduro after capture”. Axios. 3 januari 2026. https://www.axios.com/2026/01/03/maduro-photo-trump-capture. Läst 4 januari 2026. 
  41. ^ ”Maduro has arrived at a New York military base”. CNN. 3 januari 2026. https://www.cnn.com/world/live-news/venezuela-explosions-caracas-intl-hnk-01-03-26. Läst 4 januari 2026. 
  42. ^ ”US not at war with Venezuela, Rubio says, as Maduro held in New York jail”. BBC News. 4 januari 2026. https://www.bbc.com/news/live/c5yqygxe41pt. Läst 4 januari 2026. 
  43. ^ ”Régimen de Maduro señala a Estados Unidos de las explosiones en Caracas y otras partes de Venezuela” (på spanska). NTN24. https://www.ntn24.com/noticias-actualidad/regimen-de-maduro-senala-a-estados-unidos-de-las-explosiones-en-caracas-y-otras-partes-de-venezuela-598499. Läst 5 januari 2026. 
  44. ^ ”Vicepresidenta de Venezuela afirma que ataques de Estados Unidos dejaron muertos militares y civiles en Venezuela” (på spanska). CNN Chile. https://www.cnnchile.com/mundo/vicepresidenta-de-venezuela-delcy-rodriguez-afirma-que-ataques-de-estados-unidos-dejaron-muertos-militares-y-civiles-en-venezuela_20260103/. Läst 3 januari 2026. 
  45. ^ ”Delcy Rodríguez exige desde Rusia a Donald Trump una prueba de vida inmediata de Maduro” (på spanska). Vozpópuli. https://www.vozpopuli.com/internacional/delcy-rodriguez-exige-desde-rusia-a-donald-trump-una-prueba-de-vida-inmediata-de-maduro.html. Läst 5 januari 2026. 
  46. ^ ”María Corina Machado llama a los venezolanos a movilizarse tras captura de Nicolás Maduro” (på spanska). La Tercera. https://www.latercera.com/mundo/noticia/maria-corina-machado-llama-a-los-venezolanos-a-movilizarse-tras-captura-de-nicolas-maduro/. Läst 5 januari 2026. 
  47. ^ ”Live updates: Multiple explosions rock Venezuelan capital Caracas” (på engelska). CNN. 3 januari 2026. https://www.cnn.com/world/live-news/venezuela-explosions-caracas-intl-hnk-01-03-26. Läst 3 januari 2026. 
  48. ^ ”US strikes Venezuela and says its leader, Maduro, has been captured and flown out of the country” (på engelska). AP News. 3 januari 2026. https://apnews.com/article/venezuela-us-explosions-caracas-ca712a67aaefc30b1831f5bf0b50665e. Läst 3 januari 2026. 
  49. ^ ”Live Updates: U.S. Captures Venezuelan Leader, Trump Says”. New York Times. https://www.nytimes.com/live/2026/01/03/world/trump-united-states-strikes-venezuela. 
  50. ^ ”Argentina’s pro-Trump President Javier Milei says “Freedom advances. Long live freedom.”” (på engelska). The Chosun Ilbo/Reuters. 5 januari 2026. https://www.chosun.com/english/world-en/2026/01/05/DSLECTVKRVBBXJENFBGXQKSA4Q/. Läst 5 januari 2026. 
  51. ^ Kahn, Carrie (3 januari 2026). ”Trump claims U.S. strikes, Maduro captured as explosions hit Caracas” (på engelska). NPR Illinois. https://www.nprillinois.org/2026-01-03/trump-claims-u-s-strikes-maduro-captured-as-explosions-hit-caracas. 
  52. ^ ”Iran strongly condemns US military aggression against Venezuela” (på engelska). Islamic Republic News Agency (IRNA). 3 januari 2026. https://en.irna.ir/news/86043304/Iran-strongly-condemns-US-military-aggression-against-Venezuela. Läst 4 januari 2026. 
  53. ^ . https://www.themoscowtimes.com/2026/01/03/russia-condemns-us-military-strikes-against-venezuela-a91602. 
  54. ^ . https://en.yna.co.kr/view/AEN20260103002551315?section=national/politics. 
  55. ^ [a b] Sedghi, Amy; Mackay, Hamish (2026-01-03). ”Venezuelan president Maduro captured and flown out of country following 'large scale' US attack, Trump says – live” (på brittisk engelska). the Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/live/2026/jan/03/caracas-explosions-venezuela-maduro-latest-news-updates-live. 
  56. ^ Westling, Saga (3 januari 2026). ”Malmer Stenergard: Alla staters ansvar att respektera folkrätten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/explosioner-i-venezuela?inlagg=b004a54e7363bc692e134787de972e58. 
  57. ^ ”Venezuela. Påven: Övervinn våld och garantera landets suveränitet”. Vatican News. 4 januari 2026. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2026-01/venezuela-paven-oevervinn-vald.html. Läst 4 januari 2026. 
  58. ^ ”Pope Leo calls for Venezuela to remain an independent country” (på engelska). Reuters. 4 januari 2026. https://www.reuters.com/world/americas/pope-leo-calls-venezuela-remain-an-independent-country-2026-01-04/. Läst 5 januari 2026. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=USA:s_anfall_i_Venezuela_2026&oldid=58949388”