Ufa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar staden. För andra betydelser, se Ufa (olika betydelser).
Koordinater: 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö / 54.73333; 55.96667
Ufa (Уфа)
Өфө (Basjkiriska)
Өфе (Tatariska)
Stad
Lenintorget i Ufa.
Lenintorget i Ufa.
Flag of Ufa.svg
Flagga
Coat of arms of Ufa.svg
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Volgaområdets federala distrikt
Delrepublik Basjkirien
Landmärke Uralbergen
Koordinater 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö / 54.73333; 55.96667
Area
 - kommun 707,93 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 1 105 667 (1 januari 2015)[2]
 - kommun 1 115 885 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 576 invånare/km²
Grundad 1574
Borgmästare Pavel Kachkayev
Tidszon YEKT (UTC+6)
Postnummer 450000—450999
Riktnummer +7 347
GeoNames 479560
Blank map of Russia-geoloc.svg
Red pog.svg
Webbplats: Ufas officiella webbplats

Ufa (basjkiriska: Өфө, Öfö; ryska: Уфа; tatariska: Ufa eller Öfä; tjuvasjiska: Ěпхӳ) är huvudstaden i republiken Basjkirien, belägen längst österut i den europeiska delen av Ryssland, invid Uralbergens västra sluttningar, där floderna Belaja och Ufa möts. Staden har cirka 1,1 miljoner invånare. Staden har ett universitet, grundat 1957. Dansaren Rudolf Nurejev kom från Ufa.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ivan IV lät grunda ett fort på platsen år 1574, som ursprungligen bar samma namn som kullen det stod på: Tura-Tau. Staden började så småningom kallas Ufa, med betydelsen "liten" på turkspråk, av ortsborna. Orten blev stad 1586, och tjänade under 1600-talet som en viktig handelspostering mellan Moskva och Sibirien. År 1788 blev Ufa administrativt centrum för islam i Ryssland och räknas fortfarande ofta som landets muslimska mittpunkt, med bland annat Ljalja-Tjulpan-moskén. År 1802 blev Ufa huvudorten i Basjkirien och år 1922 officiellt huvudstad.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Ufa är indelad i sju stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[3] Invånarantal 14 oktober 2010[4] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Demskij 53 002 64 294 71 588
Kalininskij 197 233 197 451 201 281
Kirovskij 141 955 147 062 160 546
Leninskij 70 456 77 362 84 535
Oktiabrskij 231 651 234 152 241 238
Ordzjonikidzevskij 175 551 168 615 168 956
Sovetskij 172 589 173 383 177 523
TOTALT 1 042 437 1 062 319 1 105 667

Utöver detta så administrerar staden mindre landsbygdsområden utanför centralorten, med totalt 7 042 invånare år 2002,[3] 9 321 invånare vid folkräkningen 2010,[4] och 10 218 invånare i början av 2015.[2]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bland näringar märks produktion av gruv- och elektrisk utrustning, syntetiskt gummi och livsmedel, oljeraffinering samt petrokemisk industri; staden är centrum för ett av Rysslands viktigaste oljedistrikt. Staden har på grund av sin höga industrialiseringsgrad höga inkomstnivåer i förhållande till övriga Ryssland, men upplever samtidigt omfattande miljöförstöring.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Ishockeyklubben Salavat Julajev Ufa har sin bas i staden.

Staden stod som värd för JVM i ishockey 2013.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 9 maj 2010.
  2. ^ [a b c d] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 9 augusti 2015.
  3. ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 9 maj 2010.
  4. ^ [a b] Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 12 juni 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]