Ulf Palme
| Ulf Palme | |
 Ulf Palme. Fotograf: Louis Huch | |
| Född | Ulf Henrik Palme 18 oktober 1920 Oscars församling, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 maj 1993 (72 år) Ingarö, Sverige |
| Aktiva år | 1942–1980 |
| Maka | Anna Maria Larussa (1953–1963) Laila Andersson-Palme (1984–1993) |
| Släktingar | Henrik Palme (farfar) Carl Palme (farbror) Lennart Palme (farbror) René Palme (kusin) Olof Palme (syssling) |
| IMDb SFDb | |
Ulf Henrik Palme, född 18 oktober 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 12 maj 1993 på Ingarö, var en svensk skådespelare, författare och regissör.[1]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Palme studerade vid Dramatens elevskola 1942–1945 och scendebuterade på Dramatens stora scen 1942 i Svanevit av August Strindberg. Han blev kvar vid Dramaten till 1970 med undantag av perioden 1949–1954.
Bland Palmes största roller på Dramaten märks rollen som betjänten Jean mot Inga Tidblad i Strindbergs Fröken Julie och som en av sönerna till Lars Hanson och Inga Tidblad i Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt.
På film samarbetade han ofta med Alf Sjöberg och han medverkade i ett 40-tal filmer. 1970 drog han sig tillbaka från scenen, men fortsatte inom radioteatern och som uppläsare under många år. Han är berättarrösten i tv-serierna Hemsöborna och Röda rummet. Palme har också givit ut diktsamlingar och reseskildringar.
Ulf Palme tilldelades 1956 Svenska Dagbladets Thaliapris och 1960 O'Neill-stipendiet.
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Mellan 1953 och 1963 var Ulf Palme gift med grevinnan Anna Maria Larussa från Italien.[2] Deras dotter Beatrice Palme (född 1960) är en känd skådespelare på film och TV i Italien som bland annat har arbetat med Federico Fellini (Kvinnostaden, 1979) och Giuseppe Tornatore (Cinema Paradiso, 1988).[3][4] Han gifte sig andra gången 1984 med hovsångerskan Laila Andersson-Palme.[5]
Ulf Palme var brorson till konstnären Carl Palme och företagsledaren Lennart Palme samt syssling till statsminister Olof Palme.[6]
Filmografi[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
- 1945 – Svarta rosor
- 1945 – Den allvarsamma leken
- 1946 – Möte i natten
- 1946 – Driver dagg faller regn
- 1947 – Krigsmans erinran
- 1947 – Brott i sol
- 1948 – På dessa skuldror
- 1949 – Människors rike
- 1949 – Fängelse
- 1949 – Bara en mor
- 1950 – Flicka och hyacinter
- 1950 – Sånt händer inte här
- 1950 – Medan staden sover
- 1951 – Bärande hav
- 1951 – Fröken Julie
- 1953 – Barabbas
- 1954 – Ung man söker sällskap
- 1954 – Gud Fader och tattaren
- 1954 – Karin Månsdotter
- 1954 – Herr Arnes penningar
- 1955 – Vildfåglar
- 1955 – Kvinnodröm
- 1956 – Tarps Elin
- 1956 – Häxan
- 1958 – Kvinna i leopard
- 1960 – Domaren
- 1962 – Maskerad agent
- 1963 – Kurragömma
- 1964 – Henrik IV
- 1966 – Hemsöborna (berättare)
- 1966 – Heja Roland!
- 1966 – Här har du ditt liv
- 1967 – Tvärbalk
- 1967 – En städad flykt
- 1968 – Doktor Glas
- 1968 – Flickorna
- 1970 – Röda rummet (berättare)
- 1970 – Rötmånad
- 1971 – Lockfågeln
- 1972 – The Day the Clown Cried
- 1973 – Ett köpmanshus i skärgården
- 1973 – Gamen
- 1973 – Smutsiga fingrar
- 1975 – Fru Inger til Østråt
- 1976 – Drömmen om Amerika
- 1977 – Bang!
- 1980 – Marmeladupproret
Regi[redigera | redigera wikitext]
- 1968 – ...som havets nakna vind (regi: Gunnar Höglund, dialogregi: Ulf Palme)
Manus[redigera | redigera wikitext]
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1943 | Andre betjänten | Kungen Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet |
Rune Carlsten | Dramaten |
| 1945 | Man 1 i överrock | Av hjärtans lust Karl Ragnar Gierow |
Rune Carlsten | Dramaten |
| 1948 | Fursten | De vises sten Pär Lagerkvist |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| 1950 | Erik XIV | Erik XIV August Strindberg |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| 1952 | Fursten | De vises sten Pär Lagerkvist |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| 1953 | Hjalmar Ekdal | Vildanden Henrik Ibsen |
Ingrid Luterkort | Norrköping-Linköping stadsteater |
| 1960 | Hamlet | Hamlet William Shakespeare |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| 1961 | Trigorin | Måsen Anton Tjechov |
Ingmar Bergman | Dramaten[7] |
| 1963 | Jacques | Som ni behagar William Shakespeare |
Frank Sundström | Uppsala stadsteater[8] |
Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1964 | Den yttersta dagen |
Stig Dagerman | Dramaten |
| 1967 | Sock! Bang! Svisch! Smack! Vroom! |
Lars Forssell | Dramaten |
| 1967 | Dödsdansen |
August Strindberg | Dramaten |
Radioteater[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1950 | Sammy Rice | Det hemliga rummet Nigel Balchin |
Henrik Dyfverman[9] |
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Palme, Ulf (1951). Pappersdrake. Stockholm: Bonnier. Libris 1445451
- Palme, Ulf (1960). Fara för fara. Stockholm: Bonnier. Libris 1276166
- Palme, Ulf (1993). ”Varför skriver ni inte?”. Svensk bokhandel (Stockholm : Svensk bokhandel, 1952-) 1993 (42:11): sid. 58. ISSN 0039-6451. Libris 2379172
- Palme, Ulf (1993). Minnen: att vara eller synas vara. Stockholm: Carlsson. Libris 7666283. ISBN 91-7798-721-7
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Ulf Palme”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62036&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dulf+palme%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 3 juli 2012.
- ^ Birgitta Curman, Johan Palmes släkt (1975)
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131007014917/http://www.pgscarl.it/beatrice-palme-televisione.html. Läst 12 februari 2012.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120224205200/http://www.linkartsrl.com/site/details?uid=150. Läst 21 april 2012.
- ^ Ulf Palme i Vem är det, sid 869, 1993
- ^ Curman, Birgitta (1975). Johan Palmes släkt. Upplands Väsby: förf. Libris 2099780
- ^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015.
- ^ S B-l (6 januari 1963). ”Avpoetiserad Shakespeare”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1963-01-06&toPublicationDate=1963-01-06&sortType=OLDFIRST&phrases=%C3%84lskog--Samlag. Läst 28 maj 2018.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 30 mars 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-03-30/86/30. Läst 19 december 2021.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Curman, Birgitta (1975). Johan Palmes släkt. Upplands Väsby: förf. Libris 2099780
- Nationalencyklopedin (1994). NE HF band 14. NE Nationalencyklopedin. Libris 16945544. ISBN 9789197624138, s. 580.
- Palme, Ulf (1993). Minnen: att vara eller synas vara. Stockholm: Carlsson. Libris 7666283. ISBN 91-7798-721-7
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Elisabeth Sörenson: Ulf H Palme i Svenskt biografiskt lexikon (1992-1994)