Dunryggig mestimalia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ullryggad mestimalia)
Dunryggig mestimalia
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteMacronus
ArtDunryggig mestimalia
M. ptilosus
Vetenskapligt namn
§ Macronus ptilosus
AuktorJardine & Selby, 1835
Synonymer
Ullryggad mestimalia
Macronous ptilosus

Dunryggig mestimalia[2] (Macronus ptilosus) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Sydostasien i Thailand och på Malackahalvön samt på Borneo och Sumatra med kringliggande öar. Arten minskar i antal till följd av skogsavverkningar, så pass att IUCN listar den som nära hotad.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dunryggig mestimalia är en mörkt timalia med en kroppslängd på 16,5–17 cm. Den har även svart strupe samt blåaktig tygel och ögonring. Karakteristiskt är också de förlängda fjäderplymerna på ryggens nedre del och övergumpen som gett arten dess namn, men dessa syns inte alltid väl.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Dunryggig mestimalia förekommer i Sydostasien och delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Macronus ptilosus ptilosus – förekommer i Thailand och Malaysia
  • Macronus ptilosus trichorrhos – förekommer på Sumatra och Batuöarna
  • Macronus ptilosus sordidus – förekommer på Bangka- och Belitungöarna
  • Macronus ptilosus reclusus – förekommer på Borneo

Underarterna sordidus och reclusus inkluderas ofta i trichorrhos.[5] Släktesnamnet har även stavats Macronous, men Macronus anses korrekt.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dunryggig mestimaia hittas i undervegetationen i ursprunglig och lätt gallrad skog, skogsbryn och tät ungskog. Den ses från hanvsnivån upp till 200 meters höjd på asiatiska kontinenten, på Sumatra och Borneo upp till 100 meter. Fågeln uppträder vanligen i par, födosökande i lövverket efter insekter.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mellan februari och juni i Malaysia, i februari på Sumatara, oktober–juli på norra Borneo och april–juli på södra Borneo. Boet består av en löst byggd sfär eller skål av döda löv och strimmor av torra palmblad. Det placeras upp till 0,6 meter ovan mark i en palm eller i tät undervegetation. Däri lägger den två till tre ägg.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Dunrygging mestimalia beskrivs som ganska vanlig i delar av utbredningsområdet. Den minskar dock i antal till följd av skogsavverkning, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN listar den som nära hotad (NT) på sin röda lista.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Macronus ptilosus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c] del Hoyo, J., A. Elliott och D. Christie, red. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]