Ulriksfors

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulriksfors
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Strömsunds kommun
Distrikt Ströms distrikt
Koordinater 63°49′38″N 15°37′49″Ö / 63.82722°N 15.63028°Ö / 63.82722; 15.63028
Area 56 hektar (2015)[1]
Folkmängd 146 (2015)[1]
Befolkningstäthet 2,607 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7992[2]
Småortskod S8359[3]
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Ulriksfors är en småort och stationssamhälle i Ströms distrikt (Ströms socken) i Strömsunds kommun i Jämtlands län. Orten ligger på östra sidan av sjön Russfjärden i Ströms Vattudal, 4 km öster om Strömsund i norra Jämtland, med station längs Inlandsbanan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ulriksfors, som ursprungligen var utmarker till den medeltida byn Risselås i Ström, växte fram under 1880-talet som en bruksort med sågverk och kvarn. Orten fick officiellt sitt namn vid invigningen av järnvägsstationen år 1912, och namnet hämtades från den dåvarande bruksägaren Ulrik Holm, samt de näraliggande forsarna vid Ströms Vattudals utlopp i Faxälven.[4]

Mest betydande var pappersmassafabriken som startade sin verksamhet 1916. Efter massafabrikens nedläggning 1947 startades i lokalerna ett väveri, som lades ner 1955.

Åren 1957–1979 fanns på det tidigare fabriksområdet kriminalvårdsanstalten Ulriksfors. På anstalten placerades fångar som mestadels begått lindrigare brott, eller skulle avtjäna den sista delen av längre straff. Den gamla kvarnen från 1880-talet byggdes i slutet av 1960-talet om till ett av Kriminalvårdsverkets första besökshotell, där den intagne kunde bo med fru eller flickvän under besöket.[5] Detta uppmärksammades då stort i media, och huset kom i folkmun att kallas "Tjyvnypet". Initiativtagare till besökshotellet var anstaltsläkaren och provinsialläkaren Bertil Wikström, som även var en av grundarna av KRUM.[6]

Byn var före 1950-talet och vattenregleringen även känd för laxfisket.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ulriksfors 1930–2015[7][8][9][10][11][12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1930
  
674 ##
1935
  
547 ##
1940
  
503 ##
1945
  
466 ##
1950
  
508 ##
1960
  
478
1965
  
473
1970
  
382
1975
  
309
1980
  
270 64
1990
  
230 64
1995
  
194 64#
2000
  
183 63#
2005
  
180 63#
2010
  
181 59#
2015
  
146 56#
Anm.: Upphörde som tätort 1995.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 # Som småort.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

På det gamla anstaltsområdet finns nu ett företagscentrum med bland annat verksamhet för Svensk Adressändring och CSN.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  4. ^ Ulriksfors fängslar efter snart 100 år - Länstidningen Östersund 2011-08-25
  5. ^ Så minns Olle Ulriksfors fångvårdsanstalt - Länstidningen Östersund 2009-11-21
  6. ^ Ett tjuvnyp i Ulriksfors - Östersunds-Posten 2011-05-27
  7. ^ ”Småorter 1995”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2000”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  9. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 135. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 233. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 224. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]