Ultraljud (graviditet)
Ultraljud under graviditet
Ultraljud (sonografi) är en vanlig och säker metod för att undersöka gravida. Ultraljudsproben sänder ut svaga ljudvågor in i kroppen. När dessa studsar tillbaka från vävnader och organ omvandlas de till en rörlig bild som kan ses på en bildskärm. Några faror för fostret har inte kunnat påvisas, eftersom ultraljudsapparaten avger en mycket liten mängd energi. Försiktighetsprincipen tillämpas dock, med tanke på den teoretiska möjligheten att ultraljudsenergi kan leda till en viss värmeökning i vävnaderna.
Ultraljud kan användas diagnostiskt för att:
- Fastställa en graviditet,
- Utföra fosterdiagnostik,
- Diagnostisera och följa upp graviditetskomplikationer.
Vanliga ultraljudsundersökningar under graviditet
Tidigt ultraljud
Tidigt ultraljud görs under första trimestern, det vill säga innan graviditetsvecka 14+0. I vissa regioner erbjuds detta rutinmässigt, medan det i andra regioner endast utförs vid symtom som blödning eller buksmärta.
Syftet med undersökningen är att:
- Fastställa graviditetens lokalisation (t.ex. i livmodern och inte i äggledaren vid en extrauterin graviditet),
- Bedöma hinnsäck, gulesäck och embryo,
- Mäta hinnsäck och embryo för att datera graviditeten,
- Bedöma om graviditeten är viabel (dvs. om hjärtslag kan ses),
- Diagnostisera graviditet med oklar eller felaktig lokalisation,
- Bedöma korionicitet (antal foster).
Beroende på graviditetslängden kan ultraljudet utföras vaginalt eller abdominellt. Tidigt i graviditeten är embryot för litet för att ses med abdominellt ultraljud, och då används vaginalt ultraljud.
KUB (Kombinerat Ultraljud och Biokemiskt test)
KUB är ett riktat test som visar sannolikheten för kromosomavvikelserna trisomi 13, 18 och 21 (Downs syndrom). Ultraljudet görs mellan graviditetsvecka 11–14 och innefattar mätning av fostrets nackuppklarning (NUPP). En ökad NUPP ökar sannolikheten för kromosomavvikelser.
Vid undersökningen görs även en organscreening för att tidigt kunna upptäcka allvarliga missbildningar.
NUPP-värdet kombineras med:
- Anamnes (etnicitet, BMI, diabetes, tidigare barn med trisomi, IVF, rökning),
- Moderns ålder,
- Blodprover där blodmarkörerna PAPP-A (Pregnancy-Associated Plasma Protein-A) och fritt beta-hCG (Human Chorionic Gonadotropin) analyseras.
KUB är inte diagnostiskt. Om testet visar en ökad sannolikhet för kromosomavvikelse, kan det kompletteras med andra undersökningar som NIPT (Non-Invasive Prenatal Test), fostervattenprov eller moderkaksprov.
Rutinultraljud (RUL)
Den vanligaste ultraljudsundersökningen under graviditeten är det så kallade rutinultraljudet, som alla gravida i Sverige erbjuds att göra i mitten av andra trimestern, vanligtvis i vecka 18–20.
Syftet med undersökningen är att:
- Datera graviditeten (för att beräkna förlossningsdatum),
- Upptäcka eventuell flerbörd,
- Identifiera missbildningar,
- Bedöma placentans (moderkakans) läge.
Vid detta ultraljud kan även fostrets kön ofta ses, även om det inte finns någon medicinsk anledning att ta reda på könet [1].
Tillväxtultraljud

Fostrets tillväxt bedöms under graviditeten genom att mäta symfys-fundusmåttet (SF-måttet), vilket mäts i centimeter från blygdbenet till övre delen av livmodern. Detta görs på barnmorskemottagningen från graviditetsvecka 24.
Ultraljud för bedömning av fostervikt görs vid behov, t.ex. om:
- SF-måttet ligger under -2 standardavvikelser (SD),
- SF-måttet plötsligt ökar, avstannar eller är svårt att mäta (t.ex. vid obesitas).
Fosterviktsbedömning med ultraljud kan göras från vecka 24+0 och har en felmarginal på cirka ±8 %. Vid undersökningen mäts:
- Skallens bredd (BPD – biparietal diameter),
- Bukens medeldiameter (MAD – mean abdominal diameter),
- Lårbenets längd (FL – femurlängd)[2].
Utifrån dessa mått beräknas en uppskattad fostervikt, som jämförs med förväntad vikt för aktuell graviditetsvecka. Tillväxtavvikelsen anges i procent. Fostervattenmängd kan också bedömas, och vid behov också blodflödet i navelsträngen eller kärl i hjärnan.
Avvikande tillväxt
Definitionen av avvikande fostertillväxt varierar mellan Sverige och internationella riktlinjer, och det finns ingen global konsensus kring vilka referensvärden som ska användas[3].
I Sverige definieras:
- Liten för tiden (SGA – Small for Gestational Age): estimerad fetal vikt < -2 SD, vilket motsvarar ungefär -22 % enligt aktuella tillväxtkurvor. Internationellt används ofta <3:e percentilen eller <10:e percentilen (det förstnämnda är ungefär motsvarande den svenska definitionen).
- Stor för tiden (LGA – Large for Gestational Age): estimerad fetal vikt > +2 SD, vilket motsvarar ungefär +22 %. Internationellt definieras LGA ofta som >90:e eller >97:e percentilen (det senare motsvarar ungefär den svenska definitionen)[4].
Historia
[redigera | redigera wikitext]Studier kring användning av medicinskt ultraljud som diagnostiskt hjälpmedel hade påbörjats senast 1949. År 1958 publicerade en forskargrupp ledd av Ian Donald i Glasgow en artikel i Lancet om användning av ultraljud inom gynekologi och obstetrik, inklusive graviditetsultraljud.[5]. Ultraljud kan användas för att bestämma barnets kön. Under tidigt 1980-tal i Kina när Kinas regering införde enbarnspolitiken ville de kinesiska myndigheterna även förbättra hälsovården och som del i denna förbättring började man med portabla ultraljudsmaskiner till de mest isolerade byarna vilket gav gravida kvinnor god kunskap om barnets kön vilket har lett till ett ökat antal aborter av flickfoster.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Undersökningar under graviditet”. 14 februari 2022. https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/ultraljudsundersokning-vid-graviditet/. Läst 4 september 2025.
- ^ ARG-rapport Obstetriskt ultraljud nr 73, ARG-rapport (2014). Obstetriskt ultraljud nr 73
- ^ Hamer, Jack; Jabeen, Mah; Gurney, Leo; Morris, R. Katie; Morton, Victoria Hodgetts (2024-09-01). ”A practical guide to understanding fetal growth and newborn birthweight charts” (på English). Obstetrics, Gynaecology and Reproductive Medicine 34 (9): sid. 244–251. doi:. ISSN 1751-7214. https://www.obstetrics-gynaecology-journal.com/article/S1751-7214(24)00085-X/abstract. Läst 4 september 2025.
- ^ Lindström, Linda; Ageheim, Mårten; Axelsson, Ove; Hussain-Alkhateeb, Laith; Skalkidou, Alkistis; Wikström, Anna-Karin (2021-06-14). ”Swedish intrauterine growth reference ranges for estimated fetal weight” (på engelska). Scientific Reports 11 (1). doi:. ISSN 2045-2322. PMID 34127756. PMC: 8203766. https://www.nature.com/articles/s41598-021-92032-2. Läst 4 september 2025.
- ^ Campbell, S. (2013). ”A Short History of Sonography in Obstetrics and Gynaecology” (på engelska). Facts, Views & Vision in ObGyn 5 (3): sid. 213. PMID 24753947. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/labs/pmc/articles/PMC3987368/. Läst 1 februari 2022.
- ^ "There Are More Boys Than Girls in China and India", Scientific American
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- RadiologyInfo: Obstetric Ultrasound Imaging
- The Global Library of Women's Medicine Imaging in Obstetrics and Gynecology link