Umeå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Umeå kommun
Kommun
16000300030670-Umeå stadshus-Riksantikvarieämbetet.jpg
Umeå stadshus (kommunhus)
SloganUmeå. Vill mer.[1]
Kommunens vapen.
Umeå kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortUmeå
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal5 277,25 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 316,68 kvadratkilometer[2]
- därav vatten2 960,57 kvadratkilometer[2]
Folkmängd131 810 ()[3]
Bef.täthet56,90 inv./km² (land)
Läge
Umeå Municipality in Västerbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater63°50′00″N 20°15′00″Ö / 63.833333333333°N 20.25°Ö / 63.833333333333; 20.25
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2627[4]
Anställda12 325 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2480
GeoNames602149
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Umeå kommun (uttal) är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Umeå som också är länets residensstad.

I inre delen av Umeå kommun finns kuperad urbergsterräng men också mycket stora områden med myr. Kusten består av flacka ytor med skog. Odlingsmark återfinns vid dalgångar som exempelvis Umeälven och Sävarån. I stadsdelen Röbäck återfinns Norrlands största sammanhängande jordbrukslandskap Röbäcksslätten. Sedan 1990-talet har det lokala näringslivet dominerats av administration, service och utbildning. I början av 2020-talet stod den privata och offentliga tjänstesektorn för majoriteten av kommunens sysselsättning.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Efter en lång historia av uteslutande borgerligt styre skedde en växling 1979. Sedan dess har kommunen haft rött styre och blivit känd som Det röda Umeå.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommuner runt Umeå år 1952.
Om inget annat anges är det en landskommun.

Kommunens område motsvarar de gamla socknarna Sävar, Umeå samt en mindre del av Nordmaling. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Umeå stad som 1863 bildade en stadskommun. Hörnefors landskommun bildades 1914 genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Holmöns landskommun bildades 1925 genom en utbrytning ur Sävars landskommun.

Djupviks municipalsamhälle inrättades i Umeå landskommun 9 februari 1894. Holmsunds landskommun bildades 1918 genom en utbrytning ur Umeå landskommun, dit municipalsamhället fördes. Detta uppgick 3 februari 1933 i det då bildade Holmsunds municipalsamhälle. Obbola municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 i Holmsunds landskommun. 1947 ombildades landskommunen till Holmsunds köping samtidigt som municipalsamhällena upplöstes. Tegs municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1960. Backens municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hörnefors municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1965 införlivades Umeå landskommun i Umeå stad. Umeå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Umeå stad. Holmsunds kommun bildades samtidigt av Holmsunds köping. 1974 införlivades Holmön, Holmsunds, Hörnefors och Sävars kommuner.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Umeå tingsrätts domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen vid Kvarken i öster, i sydöstra delen av landskapet Västerbotten med en mindre del i nordöstra Ångermanland. Från nordväst mot sydöst rinner Ume älv. Umeå kommun gränsar i norr till Skellefteå kommun, i nordöst till Robertsfors kommun, i sydväst till Nordmalings kommun samt i väster till Vännäs kommun och Vindelns kommun, alla i Västerbottens län. I öster har kommunen en maritim gräns till Korsholms kommun i landskapet Österbotten i Finland.

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Flygbild över Obbola.

I inre delen av Umeå kommun finns kuperad urbergsterräng men också mycket stora områden med myr. Därifrån sträcker sig sprickdalar med finkornig fjärdsediment och sandiga älvsediment mot kusten som består av flacka ytor med skog. Odlingsmark återfinns vid dalgångar som exempelvis Umeälven och Sävarån. Vid Umeälven finns ett omfattande mynningsdelta orsakat av älvens sandtransport.

Långa, låga moränryggar, så kallade drumliner, finns vid kusten bland annat i Skepparviksskärgården. Detta ger en starkt flikig kustlinje därtill omges den av alskog. Bland annat på ögruppen kring Holmön, men också i den höglänta, sydvästra delen av kommunen, är kalspolade hällar, svallgrus och stora klapperstensfält med strandvallar är vanliga.[9]

I stadsdelen Röbäck återfinns Norrlands största sammanhängande jordbrukslandskap Röbäcksslätten. Området används dels för rekreation men där finns också goda odlingsförutsättningar och ett starkt växt- och djurliv.[10] I Tavelsjö ligger Vallberget som når 268 m ö.h.[11] och Tavelsjöberget når 284 m ö h.[12] Bräntberget används bland annat till utförsåkning[13] och Hamrinsberget har varit föremål för diskussioner om bebyggelse.[14]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[15]

Umeå kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (4,7 %)
  Skog (78,1 %)
  Öppen myrmark (6,1 %)
  Jordbruksmark (5,3 %)
  Övrig mark (5,7 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över Tavelsjöbygden, från Vallberget.

Kommunen är genomfluten av Ume älv som börjar vid norska gränsen i Storumans kommun och har sitt utlopp i havet.[16] Även biflödet Vindelälven, en älv som av Unesco klassats som biosfärområde, är en av Sveriges outbyggda älvar och flyter genom Umeå kommun.[17]

I Umeå kommun finns även ett flertal sjöar, vilka inkluderar Bjännsjön, Bäcksjön, Grössjön, Nydalasjön, Stöcksjön, Tavelsjön och Trehörningen. Därtill finns också ett antal åar vilka inkluderar Hörnån, Norrmjöleån, Sävarån, Sörmjöleån, Täfteån, Tavelån och Åhedån.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 36 naturreservat i Umeå kommun.[18] Bland dessa återfinns Grössjöns naturreservat med fågelsjö, hjortronmyrar och gammelskog, området sköts av Umeå kommun.[19] I Umeå kommun finns även naturreservatet Strömbäck-Kont, ett område längs kusten men artrik flora som är präglat av sitt läge vid kusten och av inlandsisen,[20] och Hässningberget med flera olika naturtyper.[21]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:

Distrikt inom Umeå kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt:[22]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Centralorten Umeå är den största tätorten. Andra större tätorter är Holmsund, Hörnefors, Sävar, Obbola, Täfteå, Röbäck och Ersmark. Ungefär en tredjedel av kommunens befolkning bor på den tätortsnära landsbygden.[23][24]

Flygbild över centrala Umeå.

Enligt Statistiska centralbyråns rapport Befolkning i tätorter 2015-12-31; fördelat på kön och åldersklasser den 31 december 2015 fanns det 24 tätorter i Umeå kommun.[25]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning. Centralorten är i fet stil.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Umeå &&&&&&&&&&083249.&&&&&083 249 &&&&&&&&&&&03220.&&&&&03 220 &&&&&&&&&&&02585.&&&&&02 585
Holmsund &&&&&&&&&&&05962.&&&&&05 962 &&&&&&&&&&&&0752.&&&&&0752 &&&&&&&&&&&&0793.&&&&&0793
Sävar &&&&&&&&&&&02968.&&&&&02 968 &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326 &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910
Hörnefors &&&&&&&&&&&02514.&&&&&02 514 &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235 &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070
Röbäck &&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460 &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252 &&&&&&&&&&&&0976.&&&&&0976
Obbola &&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173 &&&&&&&&&&&&0229.&&&&&0229 &&&&&&&&&&&&0949.&&&&&0949
Ersmark &&&&&&&&&&&01650.&&&&&01 650 &&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149 &&&&&&&&&&&01107.&&&&&01 107
Täfteå &&&&&&&&&&&01305.&&&&&01 305 &&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145 &&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900
Tomtebo 741 38 &&&&&&&&&&&01950.&&&&&01 950
Innertavle 576 &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800
Stöcke 487 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696
Hissjö 471 &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 &&&&&&&&&&&&0440.&&&&&0440
Tavelsjö 461 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 &&&&&&&&&&&&0607.&&&&&0607
Sörfors 460 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 &&&&&&&&&&&&0404.&&&&&0404
Yttersjö 442 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0402.&&&&&0402
Stöcksjö 394 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
Brännland 336 &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533
Bullmark 329 &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 &&&&&&&&&&&&0748.&&&&&0748
Sörmjöle 307 &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
Överboda 241 &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395
Brännäset 239 270 89
Norrmjöle 228 146 156
Flurkmark 210 &&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045 &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
Botsmark 201 &&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039 &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Det talas ibland om en bild av Det röda Umeå. Kommunen, liksom dess föregångare, har dock alltid haft borgerligt styre. Detta ändrades först 1979 då kommunen fick det första vänsterstyret. Socialdemokraterna fick då 28 mandat och Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk) fick sex mandat, det borgerliga partierna fick 31 mandat.[26] Därefter har kommunen enbart haft vänsterstyre.

2010- och 2020-talet[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av Socialdemokraterna genom ett valteknisk samarbete med Miljöpartiet. Detta innebar att Miljöpartiet fick platser i styrelser, nämnder och bolagsstyrelser. Samtidigt gjorde Socialdemokraterna andra typer av samverkansavtal med både Alliansen, Jan Hägglund och Arbetarpartiet.[27] Även under mandatperioden 2018–2022 fortsatte partiet styra i minoritet. Denna mandatperiod primärt genom ett valtekniskt samarbete med Vänsterpartiet men också med Miljöpartiet och Arbetarpartiet.[28]

Mandatperioden 2022–2026 fortsätter Socialdemokraterna styra i minoritet genom en valteknisk samverkan med Miljöpartiet.[29]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Marie-Louise Rönnmark
Förste vice ordförande C Sven-Olov Edvinsson
Andre vice ordförande V Jan-Olov Carlsson

Mandatfördelning i Umeå kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPRSAPFISDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022121115
2212115
5188,0
438
197332917826
3291786
6590,4
5114
197632818826
3281886
6591,1
4619
197962813828
6281388
6589,8
4025
19825301125210
53012510
6590,4
3926
1985528381029
52838109
6588,7
3827
198843058927
4305897
6585,4
3530
1991427410749
427410749
6585,4
3431
199453168528
5316858
6585,6
3629
199810235254610
1023554610
6585,6
3629
2002826437845
826437845
6579,74
3530
2006626537549
626537549
6581,15
3431
20107256145413
725645413
6583,85
3332
2014924423244211
924434411
6585,67
3332
2018112042474211
1120447411
6587,06
3431
202292442453212
924445312
6584,10
3134
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat före 1970, se Umeå stad.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 tillhörde fem av dessa Socialdemokraterna, tre Moderaterna och två Vänsterpartiet. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hade alla en ledamot vardera.[30]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Hans Lindberg
Förste vice ordförande M Anders Ågren
Andre vice ordförande S Janet Ågren

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Torsten W Persson (s) 1980 1985
  Margot Wikström (s) 1986 1991
  Nils Häggström (c) 1991 1994
  Margot Wikström (s) 1995 1995
  Lennart Holmlund (s) 1995 25 november 2014
  Hans Lindberg (s) 25 november 2014-

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden S Mikael Berglund M Ulrik Berg V Mattias Sehlstedt
Fritidsnämnden S Ari Leinonen M Lennart Johansson
För- och grundskolenämnden S Moa Brydsten M Lena Riedel V Nasteho Lander
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden S Peter Vigren C Robert Axebro MP Mariam Salem
Individ- och familjenämnden S Andreas Lundgren L Hanna Lundin Jernberg[31]
Kulturnämnden S Helena Smith C Fredrik Elgh
Miljö- och hälsoskyddsnämnden S Andreas Sjögren C Maja Westling
Tekniska nämnden S Lena Karlsson Engman C Anna-Karin Sjölander
Äldrenämnden S Carin Nilsson KD Veronica Kerr V Åsa Bäckström
Överförmyndarnämnden MP Arvid Lundberg M Anton Bergström
Valnämnden S Håkan Johansson M Kjerstin Widman

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hörnefors Östra 47,82  % 36,48  %
M Stöcke 27,21  % 17,64  %
V Ålidhem Östra 30,04  % 13,28  %
C Tavelsjö 19,27  % 7,94  %
SD Hörnefors Västra 14,26  % 6,47  %
MP Berghem Norra 12,27  % 6,41  %
L Östermalm - Fridhem 7,09  % 3,77  %
AP Ersboda Östra 7,31  % 3,50  %
KD Tavelsjö 6,49  % 3,46  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun beskriver att "Internationella kontakter och transnationella samarbeten är en förutsättning för marknadsföring och kunskapsinhämtning i regionernas Europa och vårt alltmer omvärldsberoende samhälle. Umeå kommun har utvecklat mer ingående kontakter med ett antal städer i världen och genomför gemensamma projekt med vissa av dem."[32] En del av syftet är att uppnå Sveriges internationella åtaganden enligt FN:s globala mål (Agenda 2030).[33]

Ett vänortssamarbete med den finska staden Vasa etablerades år 1953.[34] Samma år etablerades även vänortssamarbete med den norska staden Harstad,[35] och danska Helsingör.[36]

Den ryska staden Petrozavodsk är vänort med Umeå kommun sedan år 1976,[37] men på grund av den ryska invasionen av Ukraina år 2022 har samarbete frusits.[32] År 1992 etablerades ett vänortssamarbete med den tyska staden Würzburg.[38]

I Europa:

Utanför Europa:

I Vänortsparken finns ett konstverk Tellus - en jordglob, som visar de olika vänorternas geografiska läge. Varje vänort har dessutom en egen yta i parken med något typiskt för orten.[39]

Internationell strategi[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun har antagit en strategi för att kommunen ska ha &&&&&&&&&0200000.&&&&&0200 000 invånare år 2050. I strategin ingår att etablera Umeå på den internationella arenan för att fler ska flytta till Umeå, inte bara från andra delar av Sverige utan också från resten av världen. En del för att uppnå detta är aktiv omvärldsbevakning och internationell positionering. I strategin ingår också att det ska vara enkelt med internationella kontakter i Umeå till exempel genom utbyggd infrastruktur, exempelvis bredbandsnätet, men också att flygplatsen har internationella flygtransporter. Kommunen avser också öka internationella samarbeten.[40]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1990-talet har det lokala näringslivet dominerats av administration, service och utbildning. I början av 2020-talet stod den privata och offentliga tjänstesektorn för majoriteten av kommunens sysselsättning, medan tillverkningsindustrin svararde för nio procent av arbetstillfällena.[9]

I början av 2020-talet fanns fler arbeten inom den privata sektorn än i den offentliga.[41] Men den största enskilda arbetsgivaren, enligt uppgifter från 2022, var Umeå kommun som också var den största arbetsgivaren i hela regionen med &&&&&&&&&&012000.&&&&&012 000 anställda.[42] Andra stora offentliga arbetsgivare var Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus.[41] I Umeå finns också Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC). Det är "Försvarsmaktens centrum för skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) hot och händelser."[43] Västerbottensbataljonen har sitt huvudsäte i Umeå.[44]

Den största privata arbetsgivaren var i början av 2020-talet Volvo Lastvagnar,[41] som hade ungefär &&&&&&&&&&&01600.&&&&&01 600 anställda.[45] De största företagen i Umeå kommun sett till omsättning var, enligt uppgifter från år 2015, Coop Nord, Norra Skogsägarna och Norrmejerier.[46] Enligt uppgifter från 2020 fanns &&&&&&&&&&014000.&&&&&014 000 företag i Umeå, de allra flesta med färre än 250 anställda.[47]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun genomkorsas från sydväst mot nordöst av E4 och i öst-västlig riktning av E12. Tre bilbroar korsar Ume älv i Umeå: Tegsbron (invigd 1949), Kyrkbron (1975) och Kolbäcksbron (2001). Obbolabron mellan Holmsund och Obbola var färdigbyggd 1989.

Bron över Umeälven mellan Brännland och Sörfors.

Mellan Umeå hamn i Holmsund och Vasa i Finland, som är Umeås närmaste grannstad, går färjelinjen Umeå–Vasa som är en del av E12 och drivs av Wasaline. Den internationella turistvägen Blå vägen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) passerar Umeå.

Från sydväst sträcker sig Botniabanan som ansluter till Umeåbanan sydöst om Umeå. Umeåbanan sträcker sig i nordöstlig riktning mellan Holmsund och Vännäs där den ansluter till Stambanan genom övre Norrland. Banorna trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg som stannar vid Hörnefors, Umeå Östra och Umeå centralstation. Det finns även lokaltåg mellan Umeå Östra och Vännäs.

Botniabanan är en järnväg längs med Norrlandskusten som kraftigt förkortat restiderna i nord-sydlig riktning. Botniabanan med regional snabbtågstrafik underlättar för pendling. Det finns stationer har i södra grannkommunen Nordmaling (53 km söder om Umeå) och i Hörnefors (30 km söder om Umeå). Resecentret Umeå Östra ligger vid universitetssjukhuset/universitetet i Umeå.

Sträckan Umeå–Örnsköldsvik (11 mil) tar cirka 40 minuter med snabbtåg, jämfört med över en timme med bil. När det gäller den interregionala snabbtågstrafiken kommer exempelvis restiden Umeå–Sundsvall att förkortas till ungefär 2,5 timmar när banan blir optimerad för 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. Under hösten 2011 var Ådalsbanan klar och då kunde tågtrafiken börja nyttjas fullt ut. Resan med tåg Stockholm–Umeå minskar från 11 timmar till ungefär 5,5 timmar. Tåget konkurrerar därmed mer effektivt med flyget.

Umeå Airport ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum och är den sjätte största flygplatsen i landet (2015), mätt i antal passagerare. År 2015 hade flygplatsen cirka &&&&&&&&01048000.&&&&&01 048 000 passagerare.[48]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

I Umeå kommun fanns år 2022 ungefär 100 förskolor, varav 20 procent bedrevs i privat regi.[49] Det fanns 50 grundskolor samma år, med olika åldersindelningar. Inför förskoleklass och årskurs sju finns möjlighet för vårdnadshavare att önska viöken skola barnet ska gå på.[50] Nio grundskolor bedrevs i privat regi, däribland Internationella Engelska Skolan, Waldorfskolan och Montessoriskolan.[51]

Det fanns fyra kommunala gymnasier[52] och fyra privata gymnasieskolor inkluderat Thoren Business School och Minerva gymnasium.[51] På kommunala Maja Beskowgymnasiet finns även kommunens elitidrottsgymnasium.[53]

I Umeå finns även Umeå universitet, ett av Sveriges största lärosäten med &&&&&&&&&&036000.&&&&&036 000 studenter och &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 anställda. Vid Umeå universitet bedrivs även forskning. Bland annat forskades gensaxen CRISPR-Cas9 fram vid Umeå Universitet, en upptäckt som senare ledde till Nobelpriset i kemi år 2020.[54]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Region Västerbotten ansvarar för den offentliga sjukvården i Umeå. Norrlands universitetssjukhus ansvarar för högspecialiserad vård till totalt &&&&&&&&&0876000.&&&&&0876 000 personer som är spridda på ett geografiskt område som motsvarar halva Sverige. Det är länets, men också norra sjukvårdsregionens största sjukhus. Norrlands universitetssjukhus har "rikssjukvård för plexus brachialisskador, är medicinskt ansvarig för Svenska nationella ambulansflyget (Snam) och har det operativa ansvaret för Svenskt ambulansflyg".[55]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun är en expansiv inflyttningskommun som hade 75 290 invånare när kommunsammanslagningarna var genomförda 1975 och passerade 100 000 invånare 1995. Det innebär bland annat att två tredjedelar av kommunens befolkning består av personer som är födda utanför kommunens gränser – de allra flesta[källa behövs] i andra kommuner i Västerbottens län och de övriga Norrlandslänen – och att omkring en tiondel är utrikes födda.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Medelåldern i kommunen är 38,8 år (2016),[56] vilket är 2,4 år under riksgenomsnittet och kan förklaras av att Umeå är en utbildningsstad med bland annat Umeå universitet (invigt 1965) och Sveriges lantbruksuniversitet.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 131 810 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 11:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Sedan 1992 är kommunen Norrlands största kommun och sedan 1976 Norrlands snabbast växande kommun.[57] Befolkningen ökade med 36 procent under åren 1985–2010. År 2011 prognostiserade SCB att befolkningen skulle öka med ytterligare 10 procent under åren 2010–2035 för att 2035 nå &&&&&&&&&0127004.&&&&&0127 004 invånare.[58] Enligt Umeå kommuns egen beräkning i Befolkningsprognos för Umeå kommun 2019-2030, väntas kommunen passera &&&&&&&&&0130000.&&&&&0130 000 invånare redan 2020 och vara över &&&&&&&&&0146000.&&&&&0146 000 år 2030.[59]

Befolkningsutvecklingen i Umeå kommun 1810–2020[60] [61]
ÅrFolkmängd
1810
  
7 752
1830
  
10 269
1850
  
12 651
1870
  
16 840
1890
  
20 400
1900
  
23 591
1910
  
27 411
1920
  
32 325
1930
  
37 570
1940
  
40 552
1950
  
46 282
1960
  
54 415
1970
  
69 547
1975
  
75 290
1980
  
81 088
1985
  
85 108
1990
  
91 258
1995
  
101 337
2000
  
104 512
2005
  
110 758
2010
  
115 473
2015
  
120 777
2020
  
130 224
Anm: Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter kommunsammanslagningarna 1974.

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

Det finska, meänkieli och samiska förvaltningsområdet inkluderar Umeå kommun.[62]

Med avseende på det samiska förvaltningsområdet betyder det att det samiska språket och den samiska kulturen har ett förstärkt skydd i Umeå kommun, vilket garanteras genom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Umeå kommun skriver att det i praktiken innebär att kommunen (citat);[63]

  • informerar samerna om lagen
  • ger inflytande till och samråder med samerna
  • skyddar och främjar de samiska språken och kulturen, särskilt med fokus på barn
  • ger service och erbjuder myndighetskontakter på samiska
  • erbjuder förskola och äldreomsorg helt eller till väsentlig del på samiska vid efterfrågan.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) &&&&&&&&&&016551.&&&&&016 551, eller 13,47 procent av befolkningen (hela befolkningen: &&&&&&&&&0122892.&&&&&0122 892 den 31 december 2016). Motsvarande siffra för den 31 december 2002 var 10 031 invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition, eller 9,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 106 525 den 31 december 2002).[64]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Umeå kommun.[65]

Födelseland 31 december 2021[65]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&0114091.&&&&&0114 091 87,09 % 80,00 %
2 Finland Finland &&&&&&&&&&&02107.&&&&&02 107 1,61 % 1,31 %
3 Irak Irak &&&&&&&&&&&&0942.&&&&&0942 0,72 % 1,40 %
4 Iran Iran &&&&&&&&&&&&0801.&&&&&0801 0,61 % 0,80 %
5 Somalia Somalia &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768 0,59 % 0,67 %
6 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&0740.&&&&&0740 0,56 % 0,60 %
7 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0733.&&&&&0733 0,56 % 1,88 %
8 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&0564.&&&&&0564 0,43 % 0,46 %
9 Indien Indien &&&&&&&&&&&&0514.&&&&&0514 0,39 % 0,45 %
10 Kina Kina &&&&&&&&&&&&0507.&&&&&0507 0,39 % 0,36 %

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten skattade 74 procent av befolkningen i Umeå kommun att de hade bra eller mycket bra hälsa mellan åren 2018 och 2021. En skattning som endast ändrats marginellt sedan år 2004. Männen skattade i allmänhet sina hälsa högre (80 procent uppgav år 2021 att de hade bra eller mycket bra hälsa) än kvinnor (67 procent uppgav år 2021 att de hade bra eller mycket bra hälsa).[66] Från år 2006 har antalet suicid ökat i kommunen från 10,2 per &&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000 invånare till 14,2 per &&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000 invånare år 2020.[67]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Kultur i Umeå

Umeå utsågs, tillsammans med Riga, till årets Europeisk kulturhuvudstad av EU år 2014.[68] Syftet bestod i att; "betona den kulturella mångfalden i Europa, öka kulturutbytet i Europa och förstärka medborgarnas upplevelse av att höra till ett kulturområde".[69]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Press[redigera | redigera wikitext]

År 1900 publicerades för första gången den politiskt obundna, men liberalt frisinnade, tidningen Västerbottens-Kuriren (VK).[70] År 2020 var den genomsnittliga upplagan &&&&&&&&&&030600.&&&&&030 600, en ökning med 8,7 procent jämfört med 2019. Totalt lästes VK dagligen av &&&&&&&&&0120000.&&&&&0120 000 personer.[71]

År 1917 publicerades för första gången Västerbottens Folkblad (VF).[72] En socialdemokratisk tidning[70] med utgivning sju dagar i veckan. År 2020 var den genomsnittliga upplagan &&&&&&&&&&&05100.&&&&&05 100, en minskning med 1,9 procent jämfört med 2019.[71]

Radio[redigera | redigera wikitext]

I januari 1924 fanns 13 radioapparater i Umeå och åtta i Holmsund, två månader senare det dubbla. Radioförsäljningen var ett återkommande ämne som det rapporterades om i lokalpressen eftersom en konselj beviljade mottagarlicensen för varje ny ägare av en radio. I oktober 1924 bildades Umeå radioklubb och de lämnade kort därefter in en ansökan om att en statlig station skulle byggas i Umeå men detta nekades. Istället tilläts de bygga en station i egen regi. Två år senare invigdes lokalradion, men fick stängas år 1935. Under 1940-talet växte ett missnöje i Norrland mot att allt för liten del av innehållet i riksradion var relaterad till Norrland och kraven på en egen radiostation växte, i synnerhet i Umeå. Fler program i riksradion återspeglade Norrland, men kraven på en lokal radiostation växte. År 1961 fick Västerbotten en egen radiostation med Umeå som huvudort. År 1993 auktionerades radiofrekvenser ut till högstbjudande, vilket ledde till en kraftig expansion av radiostationer samt en stor variation i utbudet där religiösa kanaler samsades med statliga och kommersiellt stationer på de olika frekvenserna.[73] Flera stationer sänder från Umeå. Exempel på stationer med säte i Umeå är Pop & Rock[74] och P4 Västerbotten.[75] Kommunfullmäktige slutade att sända sina sammanträden via radio år 2016.[76]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det finns omkring 135 kända fornlämningar inom gamla Umeå stad och Umeå socken, bland dessa drygt 30 stenåldersboplatser från fångstkulturen vilket inkluderar en stor hällristning i Norrforsen med bland annat 25 figurer föreställande älgar. Från brons- och järnåldern finns nära 100 gravar av kuströsetyp. Från 1500-talet finns tomningar i skärgården och kulturlager i staden.[9]

År 2022 fanns 35 byggnadsminnen i Umeå kommun. Bland dessa Gamla lasarettet, Baggböle herrgård, Scharinska villan och von Ahnska magasinet.[77]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeå kommunvapen

Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda.'

Vapnet är detsamma som gällde för Umeå stad. I ett kungligt brev från 1646 förskrivs att Umeå stads sigill ska innehålla tre renhuvuden. Som vapen fastställdes detta av Kungl. Maj:t 1947. Efter kommunbildningen på 1970-talet fanns ytterligare fyra vapen, men man beslutade att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades för Umeå kommun hos Patent- och registreringsverket 1979.

Hedersmedborgare[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun utser hedersmedborgare vid extraordinära insatser som gagnar ett flertal och som sätter Umeå på kartan
– Umeå kommun, [78]

Umeå kommun har fyra hedersmedborgare. Den första var författaren Lars Widding som utsågs 1988. Han var uppväxt i Umeå och hade i flera böcker gestaltat Umeå. År 1991 utsågs fotbollsspelaren och tränaren Gunnar Nordahl till hedersmedborgare. År 1997 erhöll journalisten, politikern och diplomaten Anita Ingegerd Gradin titeln.[79] År 2012 utsågs författaren Stieg Larsson postumt till hedersmedborgare med motiveringen: ”När ord bildar meningar, kan de också ge mening. Stieg Larsson nådde ända fram som journalist och i ett författarskap utan motstycke. Grunden lades under hans tid i Umeå, av en engagerad familj och genom en tidig övertygelse. Stieg Larsson har kombinerat det goda berättandet med en orubblig hållning för medmänsklighet, demokrati och kvinnors rätt.”[79][80]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Sport i Umeå

Åren 2018, 2020 och 2021 utsågs Umeå till Sveriges bästa idrottsstad av SVT sport. Totalt finns ungefär 300 olika idrottsföreningar i kommunen.[81] Idrottshögskolan finns vid Umeå universitet och är en riksidrotthögskola.[82]

Varje år arrangeras Brännbollsyran, en kombinerad musikfestival och brännbollscup. Sedan år 1997 är brännbollscupen även VM i Brännboll.[83] Varje år arrangeras även Umeå Idrottsgala, där delas pris ut till bland annat årets ledare, årets eldsjäl och årets utövare.[84][85] År 2022 arrangerade Umeås VM I Rally för första gången.[86]

Hockeylaget IF Björklöven blev svenska mästare år 1987.[87] År 2010 förlorade klubben sin elitlicens och degraderades till division 1A, tre år senare avancerar klubben återigen till HockeyAllsvenskan.[88] Andra SM-guld till Umeålag gick år 2019 till A3 Basket. Skidåkaren Moa Lundgren vann guld i U23VM år 2019.[84]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förslag till riktlinjer för hur Umeå kommun använder sig av konceptrubriken Umeå. Vill mer., Umeå kommun, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Umeå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ume%C3%A5. Läst 1 maj 2022. 
  10. ^ ”Röbäck”. www.umea.se. https://www.umea.se/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/stadsdelarochomraden/roback.4.4ff54ec174f999469c791.html. Läst 1 maj 2022. 
  11. ^ ”Vallberget - Bygdeportalen”. www.bygdeportalen.se. https://www.bygdeportalen.se/besokare/tiotoppartavelsjo/vallberget. Läst 1 maj 2022. 
  12. ^ ”Vandringsleder”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/vandringsleder.4.27a2de8b172da059ace1ca6.html. Läst 1 maj 2022. 
  13. ^ ”Servicenivåer Bräntberget”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/jamforservicekvalitetiverksamheter/kvalitetsdeklarationer/fritiddrift/servicenivaerbrantberget.4.640818217563dc9fe52f6b.html. Läst 1 maj 2022. 
  14. ^ ”Planläggning av Hamrinsberget”. Pressmeddelande. Umeå kommun. 11 juni 2014. https://www.mynewsdesk.com/se/umea/pressreleases/planlaeggning-av-hamrinsberget-1007052. Läst 1 maj 2022. 
  15. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  16. ^ ”Umeälven”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/naturomradenfriluftsomraden/umealven.4.27a2de8b172da059ace20ce.html. Läst 1 maj 2022. 
  17. ^ ”Biosfärområde Vindelälven–Juhtttátahkka”. www.umea.se. https://www.umea.se/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingochhallbarhet/klimatmiljoochhallbarhet/biosfaromradevindelalvenjuhtttatahkka.4.1c16b00a1742340e02e8ed.html. Läst 1 maj 2022. 
  18. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 11 november 2022. 
  19. ^ ”Grössjöns naturreservat”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/naturomradenfriluftsomraden/grossjonsnaturreservat.4.27a2de8b172da059ace1ce5.html. Läst 1 maj 2022. 
  20. ^ ”Strömbäck–Kont naturreservat”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/naturomradenfriluftsomraden/strombackkontnaturreservat.4.27a2de8b172da059ace20ea.html. Läst 1 maj 2022. 
  21. ^ ”Hässningberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/hassningberget.html. Läst 1 maj 2022. 
  22. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  23. ^ "Umeås tätortsnära landsbygd lockar", Umeå Växer, läst 10 november 2022.
  24. ^ "Landsbygdsutveckling", Umeå kommun, läst 10 november 2022.
  25. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkning i tätorter 2015-12-31; fördelat på kön och åldersklasser Läst 11 april 2017.
  26. ^ Larsson (2010). ”Socialdemokratin och yttervänstern” (PDF). Västerbotten. Västerbottens museum. sid. 42. https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/2010__1.pdf. Läst 11 november 2022. 
  27. ^ ”Klart hur Umeå ska styras”. www.folkbladet.nu. 10 oktober 2014. https://www.folkbladet.nu/2014-10-10/klart-hur-umea-ska-styras. Läst 11 november 2022. 
  28. ^ Nyheter, S. V. T.; Hedlund, Julia (25 september 2018). ”Nu är det klart – så ska Umeå styras”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nu-ar-det-klart-sa-ska-umea-styras. Läst 11 november 2022. 
  29. ^ Västerbotten, P4 (6 oktober 2022). ”Klart: Så ska Umeå styras nästa mandatperiod”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-sa-ska-umea-styras-nasta-mandatperiod. Läst 11 november 2022. 
  30. ^ Umea.se: Kommunstyrelsen Läst 25 oktober 2020.
  31. ^ ”Individ- och familjenämnden -”. umea.tromanpublik.se. https://umea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=fe08e729-605f-4eff-ba44-729de7c18ef9. Läst 1 maj 2022. 
  32. ^ [a b] ”Vänorter och samarbetsorter”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter.4.640818217563dc9fe52d5e.html. Läst 30 april 2022. 
  33. ^ Internationellt program för Umeå kommun. Umeå kommun. 5 april 2022. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete.4.7d7d901172bb372c5d438.html. 
  34. ^ ”Vasa”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter/vasa.4.1f9644ee178817edfff2742.html. Läst 30 april 2022. 
  35. ^ ”Harstad”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter/harstad.4.1f9644ee178817edfff2733.html. Läst 30 april 2022. 
  36. ^ ”Helsingör”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter/helsingor.4.1f9644ee178817edfff2763.html. Läst 30 april 2022. 
  37. ^ ”Petrozavodsk”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter/petrozavodsk.4.1f9644ee178817edfff2758.html. Läst 30 april 2022. 
  38. ^ ”Würzburg”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/vanorterochsamarbetsorter/wurzburg.4.1f9644ee178817edfff2771.html. Läst 30 april 2022. 
  39. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171006074618/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorterochsamarbetsorter.4.bbd1b101a585d7048000173977.html. Läst 30 maj 2021. 
  40. ^ Umeå kommun Näringsliv (7 oktober 2019). Näringslivsstrategi för Umeå kommun 2019 ‐ 2025. Umeå kommun. 
  41. ^ [a b c] ”Jobba här”. www.umea.se. https://www.umea.se/flytta/jobbahar.4.27a2de8b172da059acefad.html. Läst 2 maj 2022. 
  42. ^ ”Kommunen som arbetsgivare”. www.umea.se. https://www.umea.se/jobbochforetagande/jobbochpraktik/kommunensomarbetsgivare.4.2bd9ced91726ea4d7b42e6.html. Läst 30 april 2022. 
  43. ^ Försvarsmakten. ”Totalförsvarets skyddscentrum”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/totalforsvarets-skyddscentrum/. Läst 1 maj 2022. 
  44. ^ Försvarsmakten. ”Västerbottensbataljonen”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/vasterbottensgruppen/vasterbottensbataljonen/. Läst 1 maj 2022. 
  45. ^ ”Umeå”. www.volvogroup.com. https://www.volvogroup.com/se/about-us/organization/our-production-facilities/umea.html. Läst 2 maj 2022. 
  46. ^ Nyheter, S. V. T.; Öhlund, Anders; Müller, Arne (6 september 2016). ”Umeås största företag – mat och skog i topp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-ar-umeas-storsta-foretag-mat-och-skog-dominerar. Läst 30 april 2022. 
  47. ^ ”Företagsregister”. www.umea.se. https://www.umea.se/jobbochforetagande/startaochdrivaforetag/foretagsregister.4.250f9659174ae4b9794fa7.html. Läst 30 april 2022. 
  48. ^ ”Om flygplatsen | Umeå Airport”. www.swedavia.se. https://www.swedavia.se/umea/om-flygplatsen/. Läst 11 april 2017. 
  49. ^ ”Förskola”. www.umea.se. https://www.umea.se/barnochutbildning/forskola.4.70b294831709e3a673a33.html. Läst 30 april 2022. 
  50. ^ ”Grundskola”. www.umea.se. https://www.umea.se/barnochutbildning/grundskola.4.70b294831709e3a673a6c.html. Läst 30 april 2022. 
  51. ^ [a b] ”Fristående enheter”. www.skola.umea.se. https://www.skola.umea.se/skolor/fristaende-enheter.html. Läst 30 april 2022. 
  52. ^ ”Gymnasieskolor”. www.skola.umea.se. https://www.skola.umea.se/skolor/gymnasieskolor.html. Läst 30 april 2022. 
  53. ^ ”Studera hos oss”. www.skola.umea.se. https://www.skola.umea.se/skolor/gymnasieskolor/maja-beskowgymnasiet/sidor/studera-hos-oss.html. Läst 30 april 2022. 
  54. ^ ”Umeå universitet”. Umeå universitet. https://www.mynewsdesk.com/se/umea_universitet. Läst 30 april 2022. 
  55. ^ ”Norrlands universitetssjukhus”. Region Västerbotten. 9 september 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/norrlands-universitetssjukhus. Läst 30 april 2022. 
  56. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2016
  57. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?parttable=L1&rxid=040884c1-28b0-4753-b40a-c18dcf4fbd99. 
  58. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  59. ^ ”Prognos 16. Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016–2027” (pdf). Umeå kommun. 2016. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171007024934/http://umea.se/download/18.20690b651567dc7526c1d947/1472816206250/UK_Rapport_Befolkningsprognos_rapport-9_.pdf. Läst 11 april 2017. 
  60. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  61. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 23 november 2016. 
  62. ^ ”Kulturpotten, nationella minoriteter”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/foreningarforeningsliv/bidragochstod/rattigheterochsamhallsnytta/kulturpottennationellaminoriteter.4.4b6d645e17520a0e6a513aa.html. Läst 30 april 2022. 
  63. ^ ”Förvaltningsområde för samiska”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/manskligarattigheter/nationellaminoriteterochminoritetssprak/forvaltningsomradeforsamiska.4.333c64e217718860a2315e0.html. Läst 30 april 2022. 
  64. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2020 (Läst 11 april 2017)
  65. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  66. ^ ”Psykisk hälsa — Faktablad — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/psykisk-halsa/. Läst 3 maj 2022. 
  67. ^ ”Regionala skillnader - suicidprevention.se”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/regionala-skillnader/. Läst 3 maj 2022. 
  68. ^ ”Resan går norrut, Riga och Umeå kulturhuvudstäder 2014 | Nyheter | Europaparlamentet”. www.europarl.europa.eu. 1 februari 2014. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20131217STO31111/resan-gar-norrut-riga-och-umea-kulturhuvudstader-2014. Läst 30 april 2022. 
  69. ^ ”Europeiska kulturhuvudstäder”. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/program/europeiska-kulturhuvudstader. Läst 30 april 2022. 
  70. ^ [a b] fram till 1903 Westerbottens-Kuriren. Källa: ”Tidskriften Västerbotten” (PDF). Västerbottens museum. 1992:1. sid. 47. https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1992_1.pdf. Läst 30 april 2022. 
  71. ^ [a b] ”Besked: VK:s upplaga ökar kraftigt – i Sverigetopp”. www.vk.se. 16 mars 2021. https://www.vk.se/2021-03-16/vk-vaxer-kraftigt-nast-bast-i-sverige. Läst 11 november 2022. 
  72. ^ ”Här är det historiska första numret av Folkbladet”. www.folkbladet.nu. 22 december 2016. https://www.folkbladet.nu/2016-12-22/har-ar-det-historiska-forsta-numret-av-folkbladet. Läst 30 april 2022. 
  73. ^ Radiominnen”. Västerbotten (Västerbottens museum): sid. 2-18. 1995. ISSN 0346-4938. https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1995_1.pdf. 
  74. ^ ”Pop & Rock – Vi har musiken, Du har minnena!”. https://poporock.com/. Läst 2 maj 2022. 
  75. ^ Kontakta oss”. Sveriges Radio. 8 mars 2010. https://sverigesradio.se/artikel/kontakta-oss--3. Läst 2 maj 2022. 
  76. ^ Nyheter, S. V. T.; Assmundsson, Mikael (19 januari 2016). ”Nu tystnar radion i fullmäktige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nu-tystnar-radion-i-fullmaktige. Läst 2 maj 2022. 
  77. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 11 november 2022. 
  78. ^ ”Widding var först av fyra”. www.vk.se. 21 maj 2018. https://www.vk.se/2018-05-21/widding-den-forste-av-fyra-hedersmedborgare. Läst 3 maj 2022. 
  79. ^ [a b] ”Hedersmedborgare”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/hedersmedborgare.4.5bc0956b1719ab0ae7f107.html. Läst 2 maj 2022. 
  80. ^ Nyheter, S. V. T.; Wiechel, Karin (19 maj 2012). ”Stieg Larsson hedersmedborgare i Umeå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/stieg-larsson-hedersmedborgare-i-umea. Läst 3 maj 2022. 
  81. ^ ”Idrott, motion och friluftsliv”. www.umea.se. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv.4.27a2de8b172da059ace10e.html. Läst 3 maj 2022. 
  82. ^ ”Idrottshögskolan”. www.umu.se. https://www.umu.se/idrottshogskolan/. Läst 3 maj 2022. 
  83. ^ ”OM BRÄNNBOLLSCUPEN / HISTORIA”. Brännbollsyran. 2 december 2014. Arkiverad från originalet den 7 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150207033525/http://www.brannbollsyran.com/cupen/om-brannbollscupen-historia/. Läst 3 maj 2022. 
  84. ^ [a b] ”De blev fritidsnämndens stipendiater på Umeå idrottsgala 2020 | Umeå kommun”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/de-blev-fritidsnamndens-stipendiater-pa-umea-idrottsgala-2020?publisherId=1422393&releaseId=3270749. Läst 3 maj 2022. 
  85. ^ ”Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent 2021”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/arets-idrottsalumn-och-arets-elitidrottsstudent-2021_11117117/. Läst 3 maj 2022. 
  86. ^ ”Rally Sweden i Umeå | Visit Umeå”. visitumea.se. https://visitumea.se/sv/rally-sweden-umea. Läst 3 maj 2022. 
  87. ^ ”IF Björklöven”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/tagg/if-bjorkloven. Läst 3 maj 2022. 
  88. ^ ”Milstolpar”. IF Björklöven. http://www.bjorkloven.com/ifb/milstolpar. Läst 3 maj 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]