Umeå landsförsamling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Umeå landsförsamling
Församling
Backenkyrkan.jpg
LandSverige
KommunUmeå kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratUmeå pastorat[2]
Bildadmedeltiden
Avskild frånUmeå socken (1863)
UtbrutetLycksele församling (1606)
Umeå stadsförsamling (1646)
Vindelns församling (1768)
Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (1792)
Holmöns församling (1802)
Sävars församling (1823)
Vännäs församling (1825)
Holmsunds församling (1863)
Hörnefors församling (1913)
Tavelsjö församling (1963)
Tegs församling (1963)
InförlivatHörnefors-Strömbäck bruksförsamling (1861)
Medlemmar10 533 (66 %) ()[3]
Folkmängd15 986 ()[3]
Upphov tillUmeå landsdistrikt
Karta
Umeå landsförsamlings läge i Västerbottens län.
Red pog.svg
Umeå landsförsamlings läge
i Västerbottens län.
Koordinat63°49′51″N 20°10′12″Ö / 63.830722222222°N 20.169916666667°Ö / 63.830722222222; 20.169916666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod248002
Pastoratskod110206
KyrkoarkivSE/HLA/1010219 ()
Redigera Wikidata

Umeå landsförsamling är en församling inom Svenska kyrkan i Södra Västerbottens kontrakt av Luleå stift. Församlingen ingår i Umeå pastorat och ligger i Umeå kommun, Västerbottens län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Umeå landsförsamling har medeltida ursprung. Ur församlingen har utbrutits: 1606 Lycksele församling, 30 augusti 1646 Umeå stadsförsamling, 1768 Degerfors församling, 1793 Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (införlivades igen 1861), 1802 Holmöns församling, 1823 Sävars församling, 1825 Vännäs församling, 27 februari 1863 Holmsunds församling, 1 maj 1913 en del av den då bildade Hörnefors församling och 1963 Tavelsjö församling och Tegs församling.

1970 överfördes till Umeå stadsförsamling ett område med 175 invånare och med en areal av 20,80 kvadratkilometer, varav 18,40 kvadratkilometer land.[4]

Församlingen utgjorde till 11 februari 1617 ett eget pastorat för att därefter till 1673 vara moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Lycksele som 30 augusti 1646 utökades med Umeå stadsförsamling. Från 1673 till 1800 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling som 1768 utökades med Degerfors församling och 1793 med Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling. Från 1800 till 1835 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck som 1802 utökades med Holmöns församling, 1823 med Sävars församling och 1825 med Vännäs församling. Från 1835 till 1861 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck och från 1861 till 1871 Umeå landsförsamling och Umeå stadsförsamling som 27 februari 1863 utökades med Holmsunds församling. Från 1871 till 1 maj 1918 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Holmsund, därefter till 1963 ett eget pastorat. Från 1963 till 2014 moderförsamling i pastoratet Umeå och Tavelsjö. Från 1 januari 1926 till 31 december 1962 var församlingen uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Umeå landsförsamlings södra kbfd och Tavelsjö kbfd.[5] Från 2014 ingår församlingen i Umeå pastorat.[6]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Umeå landsförsamling omfattade den 1 november 1975 (enligt indelningen 1 januari 1976) en areal av 477,1 kvadratkilometer, varav 466,1 kvadratkilometer land.[7]

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherdar[redigera | redigera wikitext]

Den förste kyrkoherden som är känd vid namn är Olaus Johannes Gothus (död ca 1425) som innan dess varit kyrkoherde i Torstuna socken. Mäster Gerlach var den förste lutherske prästen, och han utnämndes av Gustav Vasa. Församlingen fick sin första kyrkoorgel 1535 under tiden Bo Warniksson var kyrkoherde. Han var bördig från Umeå. Ärkebiskop Andreas Laurentii Björnram, bördig från Umeå, var kyrkoherde i församlingen innan han blev biskop. Under 1600-talet tillhörde flera kyrkoherdar släkten Gestricius-Njurenius-Plantin. Kyrkoherden Nils Grubb skapade en nyväckt religiositet med folkbildning på 1700-talet. Under flera årtionden på 1800-talet var Anders Abraham Grafström kyrkoherde, och han var också ledamot av Svenska Akademien. Nils Ahnlunds far Olof Ahnlund var församlingens kyrkoherde vid övergången till 1900-talet.[8]

Ämbetstid[9] Namn Levnadstid Övrigt
1420–1425 Olaus Johannis Gothus
1425–1427 Kaetilbyörn Kaetilbyörnason 1362–
1442 Erik
–1498 Magnus
1510 Haquinus
1524–1526 Gerlach –1526
Haquinus
1530–1548 Bo Warniksson –1548
1553–1557 Jacob
1561–1571 Andreas Laurentii Björnram 1520–1591
1571–1575 Petrus Mathiae
1576–1579 Petrus Jonæ –1579
1580–1584 Christianus Henrici Winter
1584–1593 Ericus Laurentii –1593
1594–1607 Petrus Olai Gestricius –1607
1609–1612 Johannes Blanchovius 1570–1612
1614–1619 Petrus Johannis Rudbeckius 1578–1629
1619–1645 Olaus Petri Niurenius 1580–1645
1647–1661 Ericus Petri Niurenius 1592–1661
1663–1688 Ericus Olai Plantin –1688
1690 Olaus Petri Linnerius 1650–1691 Utnämnd 1690.
1691 Petrus Asp 1667–1726 Utnämnd 1691.
1692–1693 Johan Ol. Helsing 1660–1693
1694–1710 Matthias Petri Bille 1650–1710
1713–1724 Nils Grubb 1681–1724
1726–1728 Abraham Lidenius –1728
1730–1733 Zacharias Nicolai Plantin 1680–1733
1735–1757 Ericus Johannis Fluur 1697–1757
1759–1787 Nicolaus Ol. Sund 1708–1787
1790–1797 Jacobus Jac. Eurenius 1740–1797
1800–1809 Fredrik Hofverberg 1736–1809
1812–1833 Olof Hambraeus 1749–1833
1836–1870 Anders Abraham Grafström 1790–1870
1872–1892 Olof Norrman 1826–1892
1895– Olof Ahnlund 1853–1933


Organister[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1731 Pär Pärsson Röbärg -1731 Organist
1737 Erik Larsson Organist

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/248002000, läst: 21 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1970 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 255 i pdf:en anm. till Västerbottens län not 7
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2020. 
  7. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Umeå landsförsamling”. Härnösands stifts herdaminne. http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm. Läst 13 augusti 2010 
  9. ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 201-237. Libris 490181. http://runeberg.org/hernosandh/4/0203.html 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]