Undvikande/restriktiv ätstörning, även förkortad ARFID utifrån engelskans avodiant/restrictive food intake disorder, är en form av ätstörning som inte beror på missnöje med kropp eller vikt, i kontrast till exempelvis anorexia nervosa. Tillståndet sammanfattar en rad diagnostiska begrepp som tidigare använts för restriktivt ätande i frånvaro av typiska ätstörningstankar.[1] Mönstret är särskilt vanlig bland de med autismspektrumtillstånd. Diagnosen förekommer i ICD-11 samt i DSM-5.[2]
Enligt en tvillingstudie som publicerades 2023 är sjukdomen mycket ärftlig.[3] Samsjukligheten med diagnoser som ångest, depression och magtarmsjukdom är vanliga.[4] Tre delvis överlappande grupper av ARFID har identifierats[1][2]:
Selektivt ätande baserat på ett sensoriskt obehag förknippat med egenskaper hos maten, så som smak, doft, konsistens och temperatur.
Ointresse av mat på grund av bristande aptit.
Undvikande av ätande på grund av rädsla för negativa eller farliga konsekvenser, så som att sätta i halsen, att kräkas eller att drabbas av matförgiftning.
Behandlingen består av "successiv exponering för att vänja sig vid att svälja mat med större variation i konsistens, smak och färg".[4]
