Uniform m/1779

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uniform m/1779 för Amiralitetet.

Uniform m/1779 var ett uniformssystem som användes inom Krigsmakten. Uniformssystemet användes av alla vapenslag, förutom de utländska värvade regementena som fortsatte använda uniformer av kontinentalt snitt. Uniformen är baserad på den av Gustav III instiftade Nationella dräkten som kom 1778. Modell 1779 är ett av de uniformssystem som brukar hänföras till samlingsbeteckningen modell äldre.

Infanteriets uniformer var redan innan införandet av m/1779 ganska enhetliga, de flesta regementena bar uniform m/1765. Kavalleriet bar den något äldre uniform m/1756 som var en utvecklad variant på den gamla karolinska enhetsuniformen. Uniform m/1779 utvecklades och ändrades över tid, främst avseende vapenrockens längd. Systemet började fasas ut under 1790-talet, då man införde en vidareutveckling uniform m/1792, uniformen och dess persedlar försvann troligen helt i och med införandet av uniform m/1802.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Modell 1779 användes av alla vapenslag såsom infanteriet, kavalleriet, artilleriet, Arméns flotta och flottan. Inom de olika försvarsgrenarna såg olika persedlar lite olika ut, men alla hade samma grundmodell.

Skillnaden mellan uniformer för soldater och officerare var att officerarnas uniformer var gjorda av material av högre kvalitet, samt att officerarna även bar en vit armbindel runt vänster överarm. Denna armbindel var ett minne från Gustav III:s oblodiga revolution i augusti 1772 och den blev en del av den svenska officersuniformen till 1809.

Uniformen hade olika färger beroende på regemente eller vapenslag.

För skillnader mellan olika förband hänvisas till artiklarna om respektive persedel.

Förteckning över persedlar[redigera | redigera wikitext]

Lista över de persedlar som användes inom uniformssystemet.

Bilder och porträtt[redigera | redigera wikitext]

Uniformsplanscher[redigera | redigera wikitext]

Uniformsbilder som visar dess utseende för olika regementen, kårer och tjänster.

Kungliga flottan[redigera | redigera wikitext]

Flottan utgjorde de sjömilitära resurserna inom Krigsmakten, och den styrdes av Amiralitetskollegium.

Amiralitetet[redigera | redigera wikitext]

Flottan[redigera | redigera wikitext]

Kungliga armén[redigera | redigera wikitext]

Armén var under 1700-talet indelad i den indelta armén som utgjordes av utskrivna bönder, samlade i landskapsregementen, samt den Värvade armén som utgjordes av värvade trupper. De senare var inkallade året om, och utgjorde militära resurser i rikets större städer och dess fästningar. Den styrdes vid Krigskollegium. Till armén hörde även Arméns flotta vilken utgjorde en kombinerad infanteri- och marinresurs, artilleriet samt generalstaben.

Generalstaben[redigera | redigera wikitext]

Indelta armén[redigera | redigera wikitext]

Samtliga planscher visar regementets officersuniform till vänster, och manskapsuniform till höger.

Värvade armén[redigera | redigera wikitext]

Samtliga planscher visar regementets officersuniform till vänster, och manskapsuniform till höger.

Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper[redigera | redigera wikitext]
Övriga[redigera | redigera wikitext]

Arméns flotta[redigera | redigera wikitext]

Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

Artilleriet[redigera | redigera wikitext]

Det svenska artilleriet var organiserat på ett regemente, Artilleriregementet, regementet bestod år 1792 av 3 200 man fördelat på 40 kompanier. Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

Fortifikationen[redigera | redigera wikitext]

Fortifikationen hade ansvar för dels rikets fasta försvarsinstallationer såsom fästningar, men även att verka såsom ingenjörstrupper i fält. Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

Källor[redigera | redigera wikitext]