Upphovsrättsdirektivet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Upphovsrättsdirektivet,[1] eller copyrightdirektivet,[2] fullständigt namn Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2016/0280(COD)), är ett förslag till europeiskt direktiv.[3][4] Dess syfte är att harmonisera och modernisera bestämmelser om upphovsrätt för den digitala eran inom Europeiska unionen,[5] att minska intäktsgapet mellan monopolliknande internetföretag och europeiska innehållsproducenter samt att främja en digital inre marknad inom EU. Förslaget till direktiv antogs av Europaparlamentets utskott i juni 2018, men avslogs den 5 juli samma år av parlamentet i plenum. Ett omarbetat lagförslag godtogs av parlamentet den 12 september 2018. EU:s trilogmöten resulterade i en preliminär uppgörelse mellan EU:s olika lagstiftare i februari 2019.[6] Efter ytterligare några tillägg godkändes förslaget den 26 mars 2019 av EU-parlamentet.[7] Om det också godkänns av Europeiska rådet den 9 April 2019 måste varje EU-medlemsland anta lagar inom 24 månader för att implementera direktivet.

Förslaget utökar kraven på webbplattformar (exempelvis sökmotorer, sociala medier, video- och fotodelningssajter och nyhetsaggregatorer såsom Facebook och Google) som länkar till och förhandsvisar webbplatsers innehåll (med så kallade rika länkar eller HTML snippets), eller som kan användas för att sprida upphovsrättsskyddat material. Enligt två kontroversiella artiklar innebär förslaget att webbplattformarna:

  • antingen (främst enligt f.d. artikel 11, som bytte namn[8] till artikel 15 i mars 2019) måste dela med sig av sina reklamintäkter genom att köpa licenser av dem som innehar upphovsrätten till förhandsvisat material (främst nyhetsmedier) och som inte avstår från licensavgifter,[9][10]
  • eller (främst enligt f.d. artikel 13, numera[8] artikel 17) måste använda uppladdningsfilter som automatiskt upptäcker och blockerar upphovsrättsligt skyddat material.[9][11]

Om webbplattformen inte köper licens av rättighetsinnehavaren får endast mycket korta citat visas i anslutning till en webblänk till en nyhetssajt, så att användaren måste gå in på nyhetssajten för att kunna se bilder, filmer och längre texter, och att nyhetssajten därmed kan få egna reklam- eller abonnemangsintäkter. Kravet på uppladdningsfilter innebär att ansvaret för att söka efter upphovsrättsintrång bland användargenererat innehåll förs över från rättighetsinnehavaren till de stora kommersiella webbplattformarna.[9] Såväl små och nystartade som privata och ickekommersiella webbplattformar, exempelvis Wikipedia, undantas från kraven i artikel 17,[12] men inte i artikel 15.[källa behövs]

Kritiker av förslaget beskriver licensavgifterna i artikel 15 som en "länkskatt", som inte webbplattformarna alltid kommer att vara beredda att betala, och menar att tidigare erfarenheter visar att licenser inte kan vända mediebranschens negativa utveckling men minska antalet läsare. De menar att den automatiserade blockeringen i artikel 17 kan bli inexakt och därmed i praktiken fungera som censur som hindrar spridande av internetfenomen (memer), även lagliga parodier på upphovsrättsskyddat material. Filtren kan i praktiken upphäva undantaget för panoramafrihet genom att automatiskt blockera bilder där permanent placerad offentlig konst och upphovsrättsligt skyddad arkitektur finns i bakgrunden.[13] Webbplattformarna kan välja att filtrera bort längre citat ur media istället för att betala licenser, vilket kan hindra fri debatt och fritt informationsflöde på Internet.[14] Direktivet förespråkas av jurister som företräder europeisk mediebransch och av EU-kommissionen, som avvisar dessa argument som desinformation. Förespråkarna menar att ett parodiundantag är reglerat i EU:s tidigare upphovsrättsdirektiv, och att internetmemer och gif-bilder explicit är skyddade i versionen från mars 2019.[7] Skyddet ska i praktiken upprätthållas genom att användare anonymt ska kunna begära att webbplattformarna manuellt omprövar felaktig automatblockering, och genom att blockeringsbeslut ska kunna överklagas till annan instans. Förespråkarna tror att webbplattformarna kan komma överens med upphovsrättsinnehavarnas företrädare så att blockering i många fall kan undvikas.[15]

Direktivets innehåll[redigera | redigera wikitext]

Direktivet är en utökning EU:s Infosoc copyrigh-direktivet från 2001. Direktivet innehåller förslag till hur licensiering kan underlättas när skyddat material används inom utbildning och forskning och av kulturarvsinstitutioner, och inkluderar åtgärder för att underlätta onlinelicensiering av publikationer för pressutgivare samt för att förbättra transparensen och åstadkomma bättre balanserade avtalsmässiga förhållanden mellan upphovsmän och utövande konstnärer och dem till vilka de överlåter sina rättigheter.[3]

Avdelning I[redigera | redigera wikitext]

Den inledande avdelningen innehåller övergripande material. Artikel 1 handlar om "Syfte och tillämpningsområde", medan artikel 2 handlar om "Definitioner".

Avdelning II[redigera | redigera wikitext]

I avdelning II finns artiklarna 3-6. För artikel 3, se nedan. Artikel 4 handlar om "användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet", artikel 5 om "bevarande av kulturarvet" och artikel 6 om "gemensamma bestämmelser".

Artikel 3[redigera | redigera wikitext]

Artikel 3 föreslår ett undantag i upphovsrättslagen för text och data mining (TDM), vilket skulle kunna skapa en ny standard i hela EU.[16]

Beroende på om det placerar fakta och information i public domain eller inte, kan artikel 3 öka eller minska begränsningar jämfört med situationen innan ändringen.[17]

Avdelning III[redigera | redigera wikitext]

I avdelning III återfinns artiklarna 7-10, med "åtgärder för att förbättra licensieringspraxis och säkerställa bredare tillgång till innehåll". Artikel 7 handlar om "kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk", artikel 8 handlar om "gränsöverskridande användning", artikel 9 handlar om "dialog mellan berörda parter", och artikel 10 om "förhandlingsmekanismer".

Avdelning IV[redigera | redigera wikitext]

Avdelning IV omfattar artiklar med "åtgärder för att uppnå en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt":

  • Artikel 12 handlar om "krav på skälig ersättning".
  • Artikel 14 handlar om "transparenskrav".
  • Artikel 15 (f.d. 11) handlar om krav på licenser vid rika länkar, se nedan.
  • Artikel 16 handlar om "tvistlösningsmekanismer".
  • Artikel 17 (f.d. 13) handlar om krav på moderering och uppladdningsfilter, se nedan.

Artikel 15 (f.d. Artikel 11)[redigera | redigera wikitext]

Artikel 15 föreslår att webbplattformar som återger mer än "enstaka ord eller mycket korta utdrag" ur nyhetsberättelser måste köpa licenser av pressutgivarna. Det är ännu oklart hur domstolar kommer att tolka innebörden av "mycket kort", men formuleringen tros innefatta flertalet fall av den typ av förhandsvisning (i form av HTML-snippets bestående av nyhetsartikelns rubrik och ingress) som automatiskt har visats av sociala nätverk och nyhetsaggregatorer i anslutning till hyperlänkar.[12] Artikel 15 kallas därför i debatten för en länklicens, en länkskatt eller en Googleskatt.

I senare versioner av förslaget till artikel 15 görs undantag för akademiska och vetenskapliga periodiska publikationer, vilka även i fortsättningen kunna citeras online i enlighet med citaträtten.[10] I versionen från mars 2019 regleras att journalister i sin tur måste få del av eventuella licensintäkter som erhållits av deras nyhetsutgivare.[7] I förslaget från februari 2019 görs dock inga undantag för tjänster som drivs av individer, småföretag eller icke vinstdrivande företag, vilket förmodligen innefattar ett antal vinstdrivande bloggar eller webbplatser.[källa behövs][12]

Lagstiftning som liknar artikel 15 har existerat i Tyskland och Spanien, i syfte att försöka ta betalt av nyhetsaggragatorer för den trafik de sänder till pressutgivarna. Försöket ledde till att Google news avbröt sin tjänst i Spanien, och lagen avskaffades därefter där. Den tyska lag för utökad upphovsrätt för pressförlag (ty. Leistungsschutzrecht für Presseverleger) som infördes 2013 ledde inte till någon varaktig och tydlig ökning av omsättningen för mediakonsortiet VG Media, en marknadsledande förvaltningsorganisation för upphovsrätt i Tyskland. VG Media organiserar 97 % av tyska utgivare, men förmedlade endast belopp motsvarande mindre än 0.02 % av utgivarnas omsättning under 2017.[18][19]. Lagen har inte löst problemen med minskande tidningsintäkter i Tyskland.[20][21][22][23][24].[25]

Artikel 17 (f.d. Artikel 13)[redigera | redigera wikitext]

Artikel 17 kräver att leverantörer av kommersiella webbplatser och appar där användarna kan ladda upp eget material måste göra sitt bästa för att blockera upphovsrättsskyddat innehåll som man inte har köpt licenser för att visa. Leverantörerna skall dessutom i samarbete med europeiska rättsinnehavare vidta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av avtal som ingåtts med rättsinnehavare för att använda deras verk. I praktiken innebär detta att webbplattformerna måste införa automatiska innehållsfilter för att upptäcka sådant innehåll som rättsinnehavarna har registrerat som upphovsrättsskyddat.[12]

Kravet gäller inte små webbplattformar (med omsättning under 10 miljoner euro per år eller med mindre än 5 miljoner unika besökare per månad), och inte heller nya (som har varit tillgängliga i unionen i mindre än tre år), inte plattformar som ägs av privatpersoner och inte icke-kommersiella plattformar.[11]

Webbplattformarnas användare kan även i fortsättningen bli stämda om de laddar upp upphovsrättsskyddat material. Om en domstol finner att en webbplattform inte har ansträngt sig tillräckligt i licens- eller filtreringsarbetet, blir även webbplatsens leverantör ansvarig för användarnas överträdelser.[12] Tjänsteleverantörerna skall informera rättsinnehavare om åtgärderna och hur de tillämpas.[3]

Artikel 13 kallas av kritiker för memförbud (meme ban) och censur. I den version som antogs den 26 mars exkluderades emellertid internetmemer och gif-bilder explicit från direktivet.[7] Artikeln innehåller också formuleringar om rapportering och införandet av mekanismer för klagomål och överprövning av blockeringsbeslut, och om medlemsstaternas roll för att underlätta samarbetet mellan tjänsteleverantörer och rättsinnehavare.[3]

Avdelning V[redigera | redigera wikitext]

Avdelning V utgör slutbestämmelserna, artiklarna 17-24. Artikel 17 handlar om "ändringar av andra direktiv", artikel 18 om "tillämpningsperiod", artikel 19 om "övergångsbestämmelser", artikel 20 om "skydd av personuppgifter", artikel 21 om "införlivande", artikel 22 om "översyn", artikel 23 om "ikraftträdande" och artikel 24 om "adressater".

Argument för och emot direktivet[redigera | redigera wikitext]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Cory Doctorow, är en författare och aktivist för uppluckring av upphovsrätten som yttrat sig mot förslaget.

Några av direktivets förslag, framför allt Artiklarna 15 och 17, har mött skarp kritik från aktivister men också från författare, förläggare[26][27] och nyhetsbyråer,[28] jurister[29][30][31] och internetexperter,[32][33][34] kulturinstitutioner,[35] användare och medborgarrättsorganisationer,[36][37] OHCHR,[38] lagstiftare[39], politiker[40] och EU-studier.[41]

Artikel 15 har beskrivits som en "länkskatt" (jämförbar med den svenska "kassettskatten") som ska betalas till förlag, och Artikel 17 har tolkats som ett krav på filtrering av upphovsrättsskyddat material som användare laddar upp.[42][43] Medieföretag förespråkar denna artikel, men enligt EU:s studier motsatte sig journalister, publicister och forskare[44] denna artikel, åtminstone i versionen från 2017.

Kritiker av Artikel 17 menar att förslaget skulle expandera det juridiska ansvaret för webbplatser och tvinga dem att installera automatiska uppladdningsfilter[45][46] för att upptäcka eventuella brott mot upphovsrätten, i likhet med Googles ContentID. Webbplatsers ansvar/fristad reglerades tidigare genom direktiv 2000/31/EG. Sådana automatiska filtersystem är dock långt ifrån säkra och orsakar problem.[46][43][47] Dessutom finns det stora risker för att systemet missbrukas, genom okynnesanmälningar. Cory Doctorow har tagit exemplet att någon skulle kunna ladda in hela Wikipedias innehåll och anmäla alla som citerar dess innehåll på Twitter, Facebook och Wordpress,[43] trots att Wikipedia ligger under en fri licens. Wikimedia Foundation har argumenterat för att webbplattformar inte ska ersätta mänsklig granskning med automatiska system.[48]

Artikel 17 föreslogs efter en studie gjord av EU-kommissionen som "inte visa[de] robusta statistiska bevis för att försäljningen av intrång i upphovsrätten på internet skulle förändras".[49] Automatiska system kan inte identifiera när material används enligt undantag i upphovsrättslagen eller efter att skyddstiden passerats, vilket sannolikt betyder att public domain skulle påverkas av artikel 17. Artikel 17 är den mest kontroversiella av alla artiklar bland aktivister och kritiker som hävdar att det skulle inskränka friheten på internet.[50][51] Bland annat menar kritiker att direktivet innebär slutet för många internetfenomen[52], att innovation minskar för mindre företag som inte har råd att utveckla storskaliga filtreringssystem för uppladdat material,[53] vilket i sin tur ökar risken för monopol för företag som Google,[46] och censur, bland annat av lagliga parodier på upphovsrättsligt skyddade bilder, eftersom automatiska matchningsalgoritmer kan ha svårigheter att skilja på parodi och original.[54]

Stöd för direktivet[redigera | redigera wikitext]

Direktivet välkomnas bland annat av organisationer som företräder upphovsrättsinnehavare som till exempel konstnärer, fotografer och musiker. Organisationerna anser att det finns ett stort ”värde-gap” mellan storleken på de intäkter som användningen av skyddat material genererar till leverantörer av innehållsdrivna tjänster på internet och intäkterna till upphovsrättsinnehavarna och att det saknas adekvata mekanismer för att säkerställa att rättigheterna efterföljs. De ser direktivet som ett sätt att råda bot på denna obalans och ge förutsättningar för en mer rättvis och hållbar marknad för kulturskapare och andra aktörer i den digitala miljön.[55][56]

Argumentet får stöd av den statliga utredningen Konstnärspolitiska utredningen som överlämnade sitt betänkande ”Konstnär – oavsett villkor?” (SOU 2018:23)[57] till Kulturdepartementet den 28 mars 2018.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Julia Reda, som skrev den rapport som startade processen.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan sedan tidigare är leverantörer av elektroniska anslagstavlor och nätcommunitities, exempelvis sociala medier, skyldiga att ta bort upphovsrättsskyddat material om någon uppmärksammar dem om upphovsrättsintrång, bland annat enligt den svenska BBS-lagen, men har inte själva varit skyldiga att söka efter upphovsrättsskyddat material.

År 2007 började Youtube att införa innehålls-ID, som är ett digitalt fingeravtryckssystem som har utvecklats av Google. Det söker automatiskt efter upphovsrättsskyddat material efter att användare har laddat upp videoklipp till Youtube. Systemet jämför innehållet med ljud- och videofiler som har registrerats med innehålls-ID av innehållsägare. Om systemet identifierar en matchning kan innehållsägaren begära rätten till det (content claim), och välja mellan om videoklippet ska blockeras, om ljudet ska tas bort eller om de ska få reklamintäkter för det. En användare blockeras efter att vid upprepade tillfällen ha laddat upp upphovsrättskyddat innehåll. Emellertid förekommer att systemet gör falska positiva matchningar. Åtminstone vid audiofiler har systemet 99,7 procent noggrannhet, enligt Google. Den som laddade upp innehållet kan bestrida automatblockeringen, vilket sker i under 1 procent av fallen enligt Google.[58][59]

Ursprung 2016[redigera | redigera wikitext]

Förslaget till nytt upphovsrättsdirekt framtogs ursprungligen den 14 september 2016[60] av Europeiska kommissionen, som tar alla lagstiftande initiativ i EU. Detta skedde när Europaparlamentet bad om ett sådant förslag med en rapport på eget initiativ (den så kallade Reda-rapporten).[61]

Behandling 2018[redigera | redigera wikitext]

Ständiga representanternas kommitté (Coreper) inom Europeiska unionens råd godkände den 25 maj 2018 en text som togs till trepartsmötesförhandlingarna med Europaparlamentet[62] för att nå en slutlig version, efter det att Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor och parlamentet godkänt sina egna texter.

Den 20 juni 2018 röstade utskottet för rättsliga frågor för att anta direktivet. Efter att mer än tio procent av ledamöterna motsatt sig förslaget skickades det dock till omröstning i plenum,[63][64] där det med knapp marginal (318 röster mot och 278 för[65]) avslogs den 5 juli i sin dåvarande utformning. Omröstningen i parlamentet föregicks av stor uppmärksamhet, bland annat efter att fyra språkversioner av uppslagsverket Wikipedia släckte ner åtkomsten under 36 timmar som en protest mot det lagförslag som enligt dem hotade deras verksamhet.[66]

Direktivet behövde följaktligen omarbetas, för att i en ny version tas upp till omröstning i Europaparlamentet i september.[67]

Version antagen i september 2018[redigera | redigera wikitext]

Det omarbetade förslag som antogs av Europaparlamentet i september 2018 medger undantag från licensavgifter vid enskilda användares privata och icke-kommersiella användning och länkning av presspublikationer.[68]

Ett tillägg som gjordes i det förslaget ger arrangörer av sportevenemang ett särskilt starkt skydd i förslaget och måste ge internetplattformarna sitt godkännande för att inte fotografier av händelserna ska blockeras.[15][69]

Version antagen i februari 2019[redigera | redigera wikitext]

I mitten av februari 2019 nåddes en överenskommelse mellan företrädare för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om den slutgiltiga versionen av upphovsrättsdirektivet. Rådet godkände förslaget formellt den 20 februari 2019. Av 28 länder röstade alla för utom fem: Finland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Polen. Innan förslaget kan träda i kraft måste även Europaparlamentet godkänna förslaget.[70]

Version antagen i mars 2019[redigera | redigera wikitext]

EU-parlamentet accepterade direktivet med 348 parlamentsledamöter för och 278 mot[71]. Parlamentet avböjde att votera om ändringsförslag, med bara 5 rösters marginal. I samma votering uppgav 13 ledamöter att de tryckte på fel knapp, varav tre svenska ledamöter[72].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Upphovsrättsdirektivet | IDG:s ordlista” (på sv-SE). IT-ord. https://it-ord.idg.se/ord/upphovsrattsdirektivet/. Läst 12 september 2018. 
  2. ^ Stims syn på några av de mest omdiskuterade delarna i Copyrightdirektivet” (på sv). Stim. https://www.stim.se/sv/stims-syn-pa-nagra-av-de-mest-omdiskuterade-delarna-i-copyrightdirektivet. Läst 12 september 2018. 
  3. ^ [a b c d] ”Copyright in the Digital Single Market; European Parliament legislative resolution of 26 March 2019 on the proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on copyright in the Digital Single Market; provisional edition P8_TA-PROV(2019)0231” (på en). Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+TA+P8-TA-2019-0231+0+DOC+PDF+V0//EN. Läst 27 mars 2019. 
  4. ^ ”Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, 2016/0280(COD), https://eur-lex.europa.eu” (på sv). eur-lex.europa.eu. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52016PC0593. Läst 5 juli 2018. 
  5. ^ Illegal memes? Weak Safe Harbor? Unpacking the proposed EU copyright overhaul” (på en-us). Ars Technica. https://arstechnica.com/tech-policy/2018/06/illegal-memes-weak-safe-harbor-unpacking-the-proposed-eu-copyright-overhaul/. Läst 20 juni 2018. 
  6. ^ ”EU reaches provisional deal on online copyright reform” (på sv). afp.omni.se. 13 februari 2019. http://afp.omni.se/eu-reaches-provisional-deal-on-online-copyright-reform/a/Eo11J3. Läst 14 februari 2019. 
  7. ^ [a b c d] ”European Parliament approves new copyright rules for the internet | News | European Parliament” (på en). EU-parlamentet. 26 mars 2019. http://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20190321IPR32110/european-parliament-approves-new-copyright-rules-for-the-internet. Läst 27 mars 2019. 
  8. ^ [a b] ”Your memes are safe, but these are the other fiercely opposed changes Europe is making to the internet”. nordic.businessinsider.com. 26 mars 2019. https://nordic.businessinsider.com/explained-article-15-and-article-17-2019-3/. Läst 27 mars 2019. 
  9. ^ [a b c] Sanna Wolk (18 september 2018). ”EU dödar inte de fria Internet” (på sv-SE). Fokus. https://www.fokus.se/2018/09/eu-dodar-inte-det-fria-internet/. 
  10. ^ [a b] ”Article 11 unofficial version after the trilogue”. 1 februari 2019. https://juliareda.eu/wp-content/uploads/2019/02/Art_11_unofficial.pdf. 
  11. ^ [a b] ”Article 13 unofficial version after the trilogue”. 1 februari 2019. https://juliareda.eu/wp-content/uploads/2019/02/Art_13_unofficial.pdf. 
  12. ^ [a b c d e] Reda, Julia (13 februari 2019). ”The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalised” (på en-GB). Julia Reda. https://juliareda.eu/2019/02/eu-copyright-final-text/. 
  13. ^ Reddit and Wikipedia criticize EU’s controversial copyright law” (på en-US). Digital Trends. 12 september 2018. https://www.digitaltrends.com/computing/reddit-wikipedia-criticize-eus-controversial-copyright-directive-law/. Läst 20 september 2018. 
  14. ^ ”EU-uppgörelse nådd om upphovsrätten” (på sv). tt.omni.se. 13 februari 2019. http://tt.omni.se/eu-uppgorelse-nadd-om-upphovsratten/a/6nOJOz. Läst 14 februari 2019. 
  15. ^ [a b] ”| Sverige” (på sv). Sverige - European Commission. https://ec.europa.eu/sweden/node_sv. Läst 20 september 2018. 
  16. ^ . https://libereurope.eu/blog/2017/09/25/copyright-reform-help-us-ensure-an-effective-tdm-exception/. 
  17. ^ . http://eare.eu/24-organisations-urge-rapporteur-voss-reach-ambitious-deal-tdm/. 
  18. ^ ”VG Media” (på en-gb). VG Media. https://www.vg-media.de/en/facts-figures.html. Läst 25 mars 2019. 
  19. ^ Moody, Glyn (22 maj 2018). ”Article 11: Driven by Rhetoric, not by Arithmetic” (på en-US). Copybuzz. https://copybuzz.com/copyright/eu-reform/article-11-driven-by-rhetoric-not-by-arithmetic/. Läst 25 mars 2019. 
  20. ^ . http://copyrightblog.kluweriplaw.com/2018/03/13/copyright-reform-new-right-press-publishers-not/. 
  21. ^ Rosati, Eleonora. ”Coreper agrees common position on text of draft DSM Directive”. http://ipkitten.blogspot.com/2018/05/coreper-agrees-common-position-on-text.html. Läst 9 juni 2018. 
  22. ^ ”Synopsis report on the ancillary copyright”. http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?action=display&doc_id=17049. 
  23. ^ ”Leading European copyright scholars fundamentally criticise the ancillary copyright”. http://ancillarycopyright.eu/news/2017-02-23/leading-european-copyright-scholars-fundamentally-criticise-ancillary-copyright. Läst 5 juni 2018. 
  24. ^ ”Digital Rights Groups Demand Deletion of Unlawful Filtering Mandate From Proposed EU Copyright Law”. https://www.eff.org/deeplinks/2017/10/digital-rights-groups-demand-deletion-unlawful-filtering-mandate-proposed-eu. Läst 5 juni 2018. 
  25. ^ Ja till förslag på kritiserad upphovsrättslag” (på sv-SE). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-06-20/ja-till-forslag-pa-kritiserad-upphovsrattslag?utm_content=bufferf06c2&utm_medium=sydsvenskan&utm_source=tw&utm_campaign=bfr. Läst 20 juni 2018. 
  26. ^ ”Our Op-ed as published in EurActiv: Small publishers: Take ‘neighbouring right’ out of EU copyright reform”. http://mediapublishers.eu/2017/12/27/small-publishers-take-neighbouring-right-out-of-eu-copyright-reform/. Läst 14 juni 2018. 
  27. ^ ”The Link Tax: An Editor’s story – Copybuzz” (på en-US). http://copybuzz.com/copyright/link-tax-editors-story/. Läst 9 juni 2018. 
  28. ^ ”Letter by 9 news agencies”. https://images.derstandard.at/2017/12/14/brief.pdf. 
  29. ^ . https://www.create.ac.uk/policy-responses/eu-copyright-reform/. 
  30. ^ ”Open letter by 40 scholars to the European Commission”. 30 oktober 2016. https://peepbeep.files.wordpress.com/2016/10/30-september-2016-openlettercommission-w-s1.pdf. 
  31. ^ ”Letter by 169 academics”. https://www.ivir.nl/academics-against-press-publishers-right/. 
  32. ^ Malcolm, Danny O'Brien and Jeremy (12 juni 2018). ”70+ Internet Luminaries Ring the Alarm on EU Copyright Filtering Proposal” (på en). Electronic Frontier Foundation. https://www.eff.org/deeplinks/2018/06/internet-luminaries-ring-alarm-eu-copyright-filtering-proposal. Läst 20 juni 2018. 
  33. ^ Artikel 11 och 13 – är ni slutet på vår internetsaga? – Bredband2” (på sv-SE). Bredband2. https://www.bredband2.com/blogg/artikel-11-och-13-ar-ni-slutet-pa-var-internetsaga/?utm_source=facebook&utm_campaign=copyright_direktiv. Läst 20 juni 2018. 
  34. ^ ”Klartecken för Artikel 13 - ett steg närmare domedagen”. www.bahnhof.se. https://www.bahnhof.se/press/press-releases/2018/06/20/klartecken-for-artikel-13-ett-steg-narmare-domedagen. Läst 20 juni 2018. 
  35. ^ ”Copyright Reform: Open Letter from European Research Centres”. 22 februari 2017. http://www.create.ac.uk/wp-content/uploads/2017/02/OpenLetter_EU_Copyright_Reform_22_02_2017.pdf. 
  36. ^ ”Letter by 145 civil society organisations”. http://leistungsschutzrecht.info/sites/default/files/assets/dokumente/aktuelles/openletter-axelvoss-deletearticle11-english.pdf. 
  37. ^ Platform, European Liberties. ”Article 13 Open letter – Monitoring and Filtering of Internet Content is Unacceptable”. https://www.liberties.eu/en/news/delete-article-thirteen-open-letter/13194. Läst 14 juni 2018.  (An open letter by Liberties, EDRi, 57 human rights and digital rights organisations).
  38. ^ David Kaye, Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression (13 juni 2018). ”European Union draft directive on copyright in the digital single market”. https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Opinion/Legislation/OL-OTH-41-2018.pdf. 
  39. ^ ”More than a hundred MEPs oppose new publishers right – DAI” (på en-US). https://www.digitalagendaintergroup.eu/more-than-a-hundred-meps-oppose-new-publishers-right/. Läst 9 juni 2018. 
  40. ^ Rankin, Jennifer (20 juni 2018). ”EU votes for copyright law that would make internet a 'tool for control'” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/technology/2018/jun/20/eu-votes-for-copyright-law-that-would-make-internet-a-tool-for-control. Läst 20 juni 2018. 
  41. ^ ”Strengthening the Position of Press Publishers and Authors and Performers in the Copyright Directive - Think Tank” (på en). http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=IPOL_STU(2017)596810. Läst 9 juni 2018. 
  42. ^ Stalla-Bourdillon, Sophie; Rosati, Eleonora; Turk, Karmen; Angelopoulos, Christina; Kuczerawy, Aleksandra; Peguera, Miquel; Husovec, Martin (2016-11-24) (på en). A Brief Exegesis of the Proposed Copyright Directive. Rochester, NY. https://papers.ssrn.com/abstract=2875296. 
  43. ^ [a b c] Doctorow, Cory (7 juni 2018). ”The EU's Copyright Proposal is Extremely Bad News for Everyone, Even (Especially!) Wikipedia” (på en). Electronic Frontier Foundation. https://www.eff.org/deeplinks/2018/06/eus-copyright-proposal-extremely-bad-news-everyone-even-especially-wikipedia. Läst 20 juni 2018. 
  44. ^ European Commission contractor (2017). ”Online News Aggregation and Neighbouring Rights for News Publishers”. https://www.asktheeu.org/en/request/4776/response/15356/attach/6/Doc1.pdf. 
  45. ^ Angelopoulos, Christina (January 2017). ”On Online Platforms and the Commission's New Proposal for a Directive on Copyright in the Digital Single Market”. Centre for Intellectual Property and Information Law (CIPIL) University of Cambridge. https://juliareda.eu/wp-content/uploads/2017/03/angelopoulos_platforms_copyright_study.pdf. 
  46. ^ [a b c] ”EU är på god väg att döda det fria internet”” (på sv). Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/kronikor/eu-ar-pa-god-vag-att-doda-det-fria-internet-6920604. Läst 20 juni 2018. 
  47. ^ Politicians, about to vote in favor of mandatory upload filtering in Europe, get channel deleted by YouTube's upload filtering | Private Internet Access Blog” (på en-US). Private Internet Access Blog. 17 juni 2018. https://www.privateinternetaccess.com/blog/2018/06/politicians-about-to-vote-in-favor-of-mandatory-upload-filtering-in-europe-get-channel-deleted-by-youtubes-upload-filtering/. Läst 20 juni 2018. 
  48. ^ ”Don’t force platforms to replace communities with algorithms – Wikimedia Blog” (på en). blog.wikimedia.org. https://blog.wikimedia.org/2018/06/14/dont-force-platforms-to-replace-communities-with-algorithms/. Läst 20 juni 2018. 
  49. ^ Martin van der Ende; Joost Poort; Robert Haffner; Patrick de Bas; Anastasia Yagafarova; Sophie Rohlfs; Harry van Til (Ecorys) (1 maj 2015). ”Estimating displacement rates of copyrighted content in the EU : final report.”. EUROPEAN COMMISSION Directorate-General for Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs Unit 0.1 — Chief Economist Team. doi:10.2780/26736. https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/59ea4ec1-a19b-11e7-b92d-01aa75ed71a1. Läst 22 september 2017. 
  50. ^ "Applåderna var ett slags farväl till internet som vi känner det"” (på sv). Breakit. https://www.breakit.se/artikel/14046/emanuel-karlsten-appladerna-var-ett-slags-farval-till-internet-som-vi-kanner-det. Läst 20 juni 2018. 
  51. ^ Inlägg på sociala sajter kan stoppas genom ny EU-lag - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 19 juni 2018. https://www.dn.se/ekonomi/inlagg-pa-sociala-sajter-kan-stoppas-genom-ny-eu-lag/. Läst 20 juni 2018. 
  52. ^ Orphanides, K.G. ”The EU's bizarre war on memes is totally unwinnable”. http://www.wired.co.uk/article/eu-meme-war-article-13-regulation. Läst 20 juni 2018. 
  53. ^ ”In two days, an EU committee will vote to crown Google and Facebook permanent lords of internet censorship / Boing Boing” (på en-US). boingboing.net. https://boingboing.net/2018/06/18/asymmetric-information-war.html. Läst 20 juni 2018. 
  54. ^ Copyright law could put end to net memes” (på en-GB). BBC News. 8 juni 2018. https://www.bbc.com/news/technology-44412025. Läst 20 juni 2018. 
  55. ^ KLYS uttalande om DSM-direktivet” (på sv-SE). Klys. 26 juni 2018. http://www.klys.se/klys-uttalande-om-dsm-direktivet/. Läst 6 juli 2018. 
  56. ^ ”NEWS | CEPIC, Article 13: the overdue facelift for copyright law online” (på en-US). cepic.org. http://cepic.org/news/article-13-the-overdue-facelift-for-copyright-law-online. Läst 6 juli 2018. 
  57. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 mars 2018). ”Konstnär – oavsett villkor?” (på sv-se). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201823/. Läst 6 juli 2018. 
  58. ^ ”Support for users affected by copyright claims - YouTube Help”. support.google.com. https://support.google.com/youtube/topic/2778545?hl=en&ref_topic=2676339. Läst 29 mars 2019. 
  59. ^ Bailey, Jonathan (10 januari 2019). ”YouTube's Copyright Insanity” (på en-US). Plagiarism Today. https://www.plagiarismtoday.com/2019/01/10/youtubes-copyright-insanity/. Läst 29 mars 2019. 
  60. ^ Malcolm, Jeremy (12 oktober 2016). ”Upload Filtering Mandate Would Shred European Copyright Safe Harbor” (på en). https://www.eff.org/deeplinks/2016/10/upload-filtering-mandate-would-shred-european-copyright-safe-harbor. 
  61. ^ ”European Parliament resolution of 9 July 2015 on the implementation of Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (2014/2256(INI))”. 9 juli 2015. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&reference=P8-TA-2015-0273&language=EN&ring=A8-2015-0209. 
  62. ^ ”Proposal for a directive on copyright in the Digital Single Market”. 25 maj 2018. http://www.consilium.europa.eu/media/35373/st09134-en18.pdf. 
  63. ^ Staff (20 juni 2018). ”'Disastrous' copyright bill vote approved”. BBC News. BBC. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180620124114/https://www.bbc.co.uk/news/technology-44546620. Läst 20 juni 2018. 
  64. ^ Rankin, Jennifer (20 juni 2018). ”EU votes for copyright law that would make internet a 'tool for control'”. The Guardian. Guardian Media Group. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180620124848/https://www.theguardian.com/technology/2018/jun/20/eu-votes-for-copyright-law-that-would-make-internet-a-tool-for-control. Läst 20 juni 2018. 
  65. ^ El Parlament Europeu tomba la polèmica proposta de reforma de la llei del 'copyright'” (på katalanska). El Punt Avui. 5 juli 2018. http://www.elpuntavui.cat/politica/article/17-politica/1426645-el-parlament-europeu-tomba-la-polemica-proposta-de-reforma-de-la-llei-del-copyright.html. Läst 5 juli 2018. 
  66. ^ TT (4 juli 2018). ”Wikipediaprotest mot omstritt EU-direktiv”. SvD.se. https://www.svd.se/wikipediaprotest-mot-omstritt-eu-direktiv. Läst 5 juli 2018. 
  67. ^ Nyheter, SVT (5 juli 2018). ”EU: Nej till omstritt internetförslag”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/eu-nej-till-omstritt-internetforslag. Läst 5 juli 2018. 
  68. ^ Reda, Julia. ”What’s at stake in the July 5 #SaveYourInternet vote: The text, explained” (på en-GB). Julia Reda. https://juliareda.eu/2018/06/article-11-13-vote/. Läst 20 september 2018. 
  69. ^ Reda, Julia. ”EU copyright reform will spell disaster for sports fans” (på en-GB). Julia Reda. https://juliareda.eu/2018/09/copyright-sports-fans/. Läst 20 september 2018. 
  70. ^ [1]
  71. ^ ”M agerar för att stoppa det omstridda direktivet för upphovsrätt” (på sv). DN.SE. 26 mars 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/eu-parlamentet-rostar-ja-till-hardare-regler-kring-upphovsratt/. Läst 29 mars 2019. 
  72. ^ Karlsten, Emanuel (27 mars 2019). ”13 ledamöter tryckte fel i den avgörande röstningen” (på sv-SE). Emanuel Karlsten. https://emanuelkarlsten.se/03/13-ledamoter-tryckte-fel-i-den-avgorande-rostningen/. Läst 29 mars 2019. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]