Upplands runinskrifter 687

	Upplands runinskrifter 687
	Runristning (runhäll)
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Uppsala
Kommun	Håbo
Socken	Skokloster
Plats	Sjusta
Koordinater	59°42′43″N 17°34′26″Ö / 59.71181°N 17.57379°Ö
	Kulturmärkning
Fornlämning
- FMIS beteckn	Skokloster 14:1
Tillkomsttid	V
Signum	U 687
Runristare	Öpir 1 (S)
Stil	Pr4
	Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

U 687 är en vikingatida runhäll av gnejsgranit i Sjusta, inom Skoklosters naturreservat i Skoklosters socken och Håbo kommun i Uppland.^[1] Stenblocket är ca 3,5 gånger två meter och cirka 1,8 meter högt. Ristningen är belägen på blockets nordöstra sida. Runhöjden är 7-8 cm.^[2]

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Translitterering av runraden:

runa ' lit kiara ' mirki at ' sbialbuþa ' uk ' at ' suain ' uk ' at · antuit ' uk at ' raknaR ' suni ' sin ' uk ' ekla ' uk ' siri(þ) ' at ' sbialbuþa ' bonta sin an uaR ' tauþr ' i hulmkarþi ' i olafs · kriki ' ubiR · risti ' ru^[1]

Normalisering till runsvenska:

Runa let gæra mærki at Spiallbuða ok at Svæin ok at Andvett ok at Ragnar, syni sina ok Hælga/Ægla/Ængla, ok Sigrið at Spiallbuða, bonda sinn. Hann vaR dauðr i Holmgarði i Olafs kirkiu. ØpiR risti runaR.^[1]

Översättning till nusvenska:

Runa lät göra minnesvården efter Spjallbude och efter Sven och efter Andvätt och efter Ragnar, hennes och Helges(?) söner, och Sigrid efter Spjallbude, sin man. Han blev död i Holmgård i Olovskyrkan. Öpir ristade runorna.^[3]

Det har diskuterats om vilket namn runföljden uk ekla kan avse och även om det ska tolkas som ett mans- eller kvinnonamn, och i vilket förhållande han/hon i så fall står till de andra som nämns på stenen. Den tolkning som i Sveriges Runinskrifter anses vara mest sannolik är att det är fråga om ett mansman, avseende Runas (avlidne) make.^[3] Motsvarande namn finns på U 1151.^[1]

Också i olafs · kriki har varit föremål för olika tolkningsförslag, såsom "Olovs grek[landsfärd]", "Olovs hird", eller "Olovs [å]krök" Det förslag som enligt Sveriges runinskrifter är mest sannolikt är den tolkning som Otto von Friesen publicerade 1907, nämligen "Olovs kyrka", syftande på en kyrka helgad åt Sankt Olof i Holmgård, alltså Novgorod, som bör ha fungerat som samlingsplats för ett handelsgille. En sådan kyrka är känd från 1100-talet, men denna runsten vittnar om att den bör ha funnits redan under 1000-talets senare hälft.^[3]