Upplands runinskrifter 875

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Upplands runinskrifter 875
R-runan.svg
Upplands runinskrifter 875
SignumU 875
RAÄ-nrHagby 61:2[1]
OmrådeUppland
PlaceringFocksta, Hagby socken
Tillkomsttid1000-talet
Ristad avÅsmund Kåresson

Upplands runinskrifter 875 står på östra sidan vägen mellan Hagby kyrka och Säva, bara ca 200 m söder om Focksta kvarn.

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Inskriften i runor[redigera | redigera wikitext]

Upplands runinskrifter 875 runes.png

Inskriften i translitterering[redigera | redigera wikitext]

Detaljbild av bönesformeln på U 875. Runan l (ᛚ) står mellan sa (ᛋᛆ) och u (ᚢ) ovanför runraden och runan R (ᛦ) står efter muþi (ᛘᚢᚦᛁ) även den ovanför runraden.

Translitterering av runraden:

' þurui ' auk ' inkikirþ ' auk ' þialfi ' þaun litu rita stin þino ' aftiʀ kalf ' buanta þuruiaʀ ' kuþ hialbi hons at uk| |kuþs muþiʀ[2]

Normalisering till runsvenska:

Þyrvi ok Ingigærð ok Þialfi þaun letu retta stæin þenna æftiʀ Kalf, boanda Þyrviaʀ. Guð hialpi hans and ok Guðs moðiʀ.[2]

Översättning till nusvenska:

Tyrvi och Ingegärd och Tjälve de lät uppresa denna sten efter Kalv, Tyrvis man. Gud och Guds moder hjälpe hans ande.[3]

Wessen anger text som hons atukuþs och kommenterar, att det går ej att bestämma, om det är hons atukuþs (hans and(n) 'hans ande') eller hons alukuþs (hans sal(u) 'hans själ').[3]

Runtexten på stenen avviker i bönesformeln från det som står i den Samnordiska runtextdatabasen (2009):

kuþ hialbi hons| |salu| |uk| |kuþs muþiʀ[4]

och överensstämmer därmed med bönesformeln som Åsmund Kåresson har använt på ett flertal runstenar. Två av runorna, l i salu och ʀ i muþiʀ står ovanför den egentliga runslingan: Runan l (ᛚ) står mellan sa (ᛋᛆ) och u (ᚢ) och runan R (ᛦ) står efter muþi (ᛘᚢᚦᛁ).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detaljbild av skålgropar på U 875.

En del av runslingan längs den vänstra och övre kanten av runstenen är ristade över äldre skålgropar i den för övrigt plana ytan av stenen. Stenen har alltså tidigare används som offersten innan runmästaren Åsmund Kåresson valde ut stenen för sina ristningar. Under sin undersökning av runstenen år 1727 beskrev Olof Celsius d.ä. att skalgroparna fortfarande var smorda med fett som alltså har använts fortfarande i offerceremonier.

Runristaren Åsmund Kåresson som var mycket produktiv i Uppland under första halvan av 1000-talet, har inte signerat U 875. Ornamentiken och den ihopskrivna, avslutande bönen är dock typiska för hans verk.

Stenen står på sin ursprungliga plats på sidan av en gammal landsväg. I närheten, ca 50 m längre söderut längs samma väg finns U 876.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksantikvarieämbetet - Fornsök Hagby 61:2
  2. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, U 875, 2014
  3. ^ [a b] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1949-1951). Sveriges runinskrifter. Bd 8, Upplands runinskrifter, del 3. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b08_text_8.pdf 
  4. ^ Thompson, Claiborne W. (1975). Studies in Upplandic runography. ISBN 978-0292775114