Uppsala slott

Version från den 8 juli 2016 kl. 09.20 av Hesekiel (Diskussion | Bidrag) (Vidare läsning.)

Uppsala slott
Byggnad
Slottet med Svandammen i förgrunden.
Slottet med Svandammen i förgrunden.
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Kommun Uppsala
Skapare Henrik von Cöllen,
Påvel Schütz,
Franciscus Pahr,
Antonius Watz,
Carl Hårleman
Stil Renässans/Klassicism
Material sten, tegel
Grundad 1500-talet
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Drottning Christinas väg
Geonames 6951560
Webbplats: Uppsalaslott.com
Uppsala slott sett från botaniska trädgården.

Uppsala slott är en slottsbyggnad i Uppsala, Uppland. Slottet har ett dominerande läge högt uppe på Kasåsen och syns på långt håll för den som närmar sig staden. Slottet är idag byggnadsminne.[1] På slottet inträffade bland annat Sturemorden, beslutet om att Sverige skulle delta i 30-åriga kriget, och drottning Kristinas abdikering år 1654.

Historia

Slottet började byggas 1549 som en befästning och ingick i den serie borgar som Gustav Vasa och hans söner uppförde som skydd mot utländska och inhemska fiender. År 1567 var de första boningsdelarna på slottet klara, och man kunde utrymma den gamla "Uppsala gård", och i maj samma år inträffade de berömda Sturemorden i slottets fängelsehåla. Efter en brand den 23 april 1572 omformades borgen och byggdes ut till ett representativt renässanspalats av Johan III och arbetet var inte avslutat förrän i 1600-talets början.[2] En av dess viktigaste uppgifter blev att fungera vid kröningsfestligheter efter ceremonin i domkyrkan.[3]

År 1702 drabbades Uppsala av en stor stadsbrand där även slottet skadades. Trots att skadorna sannolikt var relativt måttliga dömdes hela slottet ut. Delar av huvudbyggnaden, det så kallade tvärslottet, revs för att få material till andra byggen. Vid återuppbyggnaden 1744 kortades tvärslottet och hela slottet byggdes om i franskklassisk stil. Ombyggnaden skedde efter Carl Hårlemans ritningar. Arbetena avbröts 1762 i brist på pengar. Den planerade norra flygeln blev aldrig uppförd och det är så vi ser slottet än idag. Arkitekter har även varit Henrik von Cöllen, Påvel Schütz, Franciscus Pahr, Antonius Watz med flera. När slottets fasader renoverades 2002–2003 återtogs Carl Hårlemans färgsättning från 1740-talet.

Efter 1700-talets arbeten flyttade såväl Länsstyrelsen som landshövdingen in i slottet, vilka efter branden 1702 varit inkvarterade i olika delar av staden. Stora delar av de färdigställda, men ej färdiginredda, rummen där nuvarande konstmuséet och Rikssalen ligger användes i perioder som fängelse (tills Cellfängelset söder om slottet stod klart 1862), torkvind, magasin och annan förvaring för Upplands regemente. Även landstinget i Uppsala län kom att ha slottet som säte efter 1862 års kommunalreform och ett eget rum för landstingets sessioner, Landstingssalen, färdigställdes under 1900-talets början. Landstingssalen inreddes som tack till landstingets bidrag till slottets upprustande under tidigt 1900-tal och har därefter haft rätt att använda salen "för evinnerliga tider"[källa behövs], numer utgör detta rum främst representationsutrymme. Rikssalen i dess nuvarande form utformades av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Östberg 1932-1935. Därefter har salen används för uthyrning, främst till jubilerande organisationer och till akademiska högtider enligt Rikssalsstiftelsens stadgar.[4]

Byggnader och nuvarande bruk

Byst av Dag Hammarskjöld

Slottet är idag bostad för landshövdingen. Här finns även tre museer: Uppsala konstmuseum, Fredsmuseum och Vasaborgen. Utställningen Vasaborgen, som finns i ruindelen av slottet, drivs av föreningen "Vasaborgen kultur och upplevelser" och kan besökas under sommarhalvåret. Den gamla Vasaborgen vid Uppsala slott erbjuder förbokade historiska visningar och spökvandringar för företag och skolor, samt vigslar i tornrummet.[5] I slottet finns också flera företag, bland annat reklambyrå, finansbolag, skeppsmäklare och datakonsulter. En av de som bott på slottet under senare tid var FN:s förre generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Hans far Hjalmar Hammarskjöld var landshövding i början av 1900-talet och slottet har således varit Dag Hammarskjölds barndomshem.

Utanför slottet står Gunillaklockan, Bengt Fogelbergs stora byst av Gustav Vasa, samt en byst av Dag Hammarskjöld.

Södra tornet är Uppsalas högst belägna byggnad och har totalt elva våningar inräknat källare och vind. Tornet rymmer idag ett flertal företag, samt hyser ingångar till Vasasalen och Rikssalen. Här har bland annat varit fängelse och var fram till 1994 sjukhusets vattentorn. Tornet har skadats ett flertal gånger i bränder sen det uppfördes i 1500-talets slut och det fick sin nuvarande form först 1820. Idag är det främst kontorslokaler i tornet.

Referenser

Noter

  1. ^ Byggnadsminnen enligt Länsstyrelsen i Uppsala län
  2. ^ Uppland, Ulf Bergqvist och Rolf Jacobson, Bilda Förlag, 2007, ISBN 978-91-574-7798-9
  3. ^ Henrik von Cöllen, Anders Larsson Målare och Påvel Schütz i Uppsala, Nils Sundquist
  4. ^ Rikssalsstiftelsens stadgar för uthyrning av Rikssalen
  5. ^ Vasaborgen historiska upplevelser

Vidare läsning

Externa länkar