Uppsala universitet

Från Wikipedia
Version från den 8 januari 2018 kl. 11.27 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Uppsala universitet
Engelska: Uppsala University
Latin: Universitas regia upsaliensis
(äldre: Academia regia upsaliensis)
MottoGratiae veritas naturae
Motto på svenskaNådens och naturens sanning
Grundat1477
ÄgandeformStatligt
Budget5,9 miljarder kronor[1]
Rectrix magnificaEva Åkesson
Lärarkår1 841 (2013)[1]
Studerande41470 motsvarande 24623 helårsstudenter (2016)[1]
Studerande på grundnivå18 733[2]
Studerande på avancerad nivå5 153[2]
Doktorander2 427 (2016)[1]
SäteUppsala, Sverige
CampusTätort
Färger          vinröd, vit
MedlemskapCoimbra-gruppen, EUA, SUHF
Webbplatswww.uu.se
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigd år 1887.

Uppsala universitet är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477, vilket gör det till Nordens äldsta universitet,[3] av ärkebiskop Jakob Ulfsson.[4] Uppsala universitet har alltsedan stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta lärosäten[5] och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta, samt bland världens 100 främsta inom samtliga discipliner.[6]

Universitetet har omkring 24 000 helårsstudenter fördelade över nio fakulteter. Av de cirka 6 500 anställda är omkring 2 400 doktorander och 1 800 lärare, varav nära 700 professorer. Universitetet omsatte cirka 5,9 miljarder kronor år 2013, varav en tredjedel gick till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt två tredjedelar till forskning.[1]

Bland universitetets alumner återfinns 15 nobelpristagare, åtta regenter, 14 statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien.[7][8][9]

Universitetet har en rik internationell prägel, inklusive samarbets- och utbytesavtal med flera av världens främsta institutioner för högre utbildning. Det är bland annat anslutet till Coimbragruppen och European University Association.

Därutöver kännetecknas det av ett traditionsrikt studentliv, omfattande bland annat 13 studentnationer, sex studentkårer och ett stort antal anknutna organisationer, föreningar och sällskap. Många akademiska traditioner i Norden, såsom den svenska studentmössan, har sitt ursprung vid Uppsala universitet.

Arkitektoniskt präglar universitetet starkt Uppsalas bebyggelse, i nutid vida utöver det ursprungliga kärnområdet omkring Uppsala domkyrka. Bland kulturminnesmärkta byggnader märks bland annat Gustavianum, Universitetshuset och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.[10]

Historia

Academia Carolina, universitetets ursprungliga byggnad, uppförd på 1400-talet. Gravyr av Fredrik Akrel ur Utkast till beskrifning om Upsala av Johan Busser (1769). Byggnaden revs 1778.
Entréhallen i universitetshuset.
Se även: Uppsala universitets privilegier och Studentliv i Uppsala

Medeltiden

Uppsala universitet grundades 1477 genom att ärkebiskop Jakob Ulfsson 27 februari emottog en påvlig bulla av påve Sixtus IV för katolska kyrkans räkning att inrätta en utbildningsinstitution för präster i form av ett studium generale, orienterat mot Bologna universitet som förebild. Det svenska riksrådet godkände planerna 2 juli och utbildningen inleddes 7 oktober samma år.

Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2015-12)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Ända fram till 1700-talet var det dock endast det högre prästerskapet som utbildades vid universitet. De flesta fick istället sin utbildning vid katedralskolorna i stiftsstäderna.[11] Universitetet utgör Sveriges första och var då världens nordligaste. Studenterna studerade teologi, latin och skolastisk filosofi inspirerad av den antika filosofen Aristoteles, som brukligt var vid dåtidens universitet. Universitetet fungerade som en stat i staten med egen jurisdiktion, och studenterna och de anställda lydde under egen akademisk domstol. Ärkebiskopen var högste chef. Initiationsriterna, eller nollningen med modernt språkbruk, var våldsamma och de blivande studenterna skändades med låtsasvapen av trä.[12]

Reformationen

I och med den protestantiska reformationen kom universitetets verksamhet att starkt begränsas. Universitetets katolskt präglade inledande verksamhetstid uppskattades inte av den dåvarande förste protestantiskt sinnade kung Gustav Vasa.[12] Efter reformationen dog undervisningen i praktiken ut efter mitten av 1500-talet, även om universitetstjänster fortfarande tillsattes. Under Johan III:s understöddes i stället katolska Collegium regium Stockholmense. Vid Uppsala kyrkomöte 1593 beslöts att återöppna universitetet, men nu i enlighet med den nyorganiserade lutherska Svenska kyrkans inriktning. Det tog dock i realiteten ett tiotal år innan en helt fungerande verksamhet åter var på plats.

Stormaktstiden

Gustavianum

Den som återupprättade universitetet var den likaså lutherske kungen Gustav II Adolf. Han insåg fördelarna av att även bygga stormakten Sverige med intellektuella medel. Viktiga ämnen var statsvetenskap, historia, men även teologi - nu i luthersk tappning.[12] 1622 började ett nytt universitetshus, Gustavianum, byggas. Det färdigställdes under 1620-talet.[13] 1622 donerade Johan Skytte medel till Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, viktiga ämnen för en stormakt. Tjänstebostaden Skytteanum finns än idag kvar som tjänstebostad. 1624 donerade Gustav II Adolf de Gustavianska arvegodsen - bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland till universitetet. Deras värde uppskattas idag (2007) till ett värde av 2 miljarder kronor och har en yta av knappt halva Öland. Olof Rudbeck d.ä. försökte bidra till Sveriges ära genom att i sin Atlantican härleda världens historiska ursprung till Sverige och Uppsala.[12] Kanske är det också han som ändrat i Silverbibeln, för att få det att framstå som att Jesus besökt templet i Gamla Uppsala.[14] Gustav II Adolf grundade också Sveriges andra universitet i Dorpat 1632 (nuv. estniska Tartu Ülikool). Sveriges mest värdefulla bok, den gotiska Silverbibeln från början av 500-talet, kom till Sverige 1648 som krigsbyte från Prag och skänktes till Uppsala universitet 1669. 1663 inrättades exercitierna, de praktiska ämnena ridning, fäktning, dans och musik. De finns ännu kvar vid universitetet.[15] Dessa breda nysatsningar på universitetet ledde till ett tydligt uppsving för det akademiska livet i Sverige.

Naturvetenskapens framväxt

Gustavianum med Anatomiska teatern.
Linnéträdgården, tillika Östgöta nations första nationshus.

Från 1600-talet och framåt började naturvetenskapen på allvar göra sitt intåg vid universitetet. Olof Rudbeck d.ä. är viktig även här. Han upptäckte lymfsystemet, uppförde 1662-1663 anatomiska teatern i Gustavianum, grundade botaniska trädgården (sedermera Linnéträdgården) och sammanställde en flora över samtliga då kända växter. Denna förstördes dock i den stora stadsbranden 1702, då 3/4 av Uppsala lades i ruiner. Universitetshuset klarade sig dock.[12] När domkyrkan återuppbyggdes efter branden, hjälpte studenterna till att hissa upp storklockan, "Storan", Sveriges största klocka på 7 ton. Som tack för hjälpen utlovades fri begravningsringning med klockan.[16] Under 1700-talet hyllades förnuft och vetenskap. Carl von Linné fortsatte kartläggningen och systematiseringen av växtvärlden. Det botaniska intresset dominerade universitetet vid denna tid. Linné övertog den botaniska trädgården och den var också utgångspunkt för de mycket populära botaniska excursionerna till Uppsalas omgivningar. Linné sände också lärjungar över hela världen.[17] Anders Celsius skapade Sveriges första egentliga observatorium 1741, där astronomiska och meteorologiska observationer regelbundet utfördes.

Romantikens era

Under första halvan av 1800-talet fick förnuftstron ge plats för den tyska romantiken. Det var under denna tid bilden av studenten som en sjungande, idealistisk hjälte växte fram. Adelns privilegier avtog, och genom studier fanns nu möjlighet för en något bredare allmänhet att få inflytande och framgång i samhället. Linné upphöjdes till blomsterkung och nationalhjälte. Erik Gustav Geijer blev 1817 professor i historia, men är även betydelsefull som kompositör och skald. Hans offentliga föreläsningar var mycket populära.

1877 firades universitetets 400-årsjubileum under stor pompa och ståt. Vid detta tillfälle donerade Oscar II en halskedja till Rector Magnificus, vilken än idag bärs vid högtidliga tillfällen.[18] Tidigast[19] 1887 invigdes det nya universitetshuset av kung Oscar II. Året därpå placerades Geijer som staty framför detsamma, i tät konkurrens med Olof Rudbeck d.ä. och Carl von Linné. Uppsalas akademiska värld var främst präglad av konservatism och rojalism och modet föreskrev mustasch, cigarr och punsch. Men även liberala strömningar fanns, till exempel företrädda av studentföreningen Verdandi, som bland annat diskuterar preventivmedel, prostitution och fria förbindelser. Uppsala sedlighetsförening gick till motangrepp och sedlighetsdebatten 1887 var ett faktum. Universitetet ingrep, och satte bland annat upp Thomas Thorilds tänkespråk "TÄNKA FRITT ÄR STORT, MEN TÄNKA RÄTT ÄR STÖRRE." över den nya universitetsaulans ingång.[18]

Naturvetenskapens återkomst

Under andra halvan av 1800-talet gjordes åter stora satsningar på naturvetenskap. Ett observatorium, ett kemiskt och ett fysiskt laboratorium inrättades och Akademiska sjukhuset byggdes ut kraftigt.[18] The Svedberg fick nobelpris 1926 för sitt molekylärforskning i sin ultracentrifug. Han medverkade även till partikelacceleratorn i The Svedberglaboratoriet vid universitetet. Svedberg var mycket populär och hans verksamhet innebar en ny naturvetenskaplig höjdpunkt vid universitetet.[20]

Under 1900-talets senare hälft har stora politiska satsningar gjort på att bredda rekryteringen till akademin. Universitetet och antalet studenter har därmed vuxit avsevärt. Många nya universitetsbyggnader och studentbostäder har uppförts över hela Uppsala. Samtidigt har breda satsningar på universitet och högskolor gjorts över hela landet, varför Uppsalas betydelse relativt sett minskat.

Idag finns cirka 24 000 helårsstudenter och 2 400 doktorander inskrivna vid Uppsala universitet.[1] Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet.

Sommaren 2013 införlivades Högskolan på Gotland i Uppsala universitet som Campus Gotland.[21]

Forskning och utbildning

På central nivå finns konsistoriet (universitetets styrelse), akademiska senaten och biblioteksorganisationen samt rektors ledningsråd. Det senare består av rektor, prorektor, vicerektorerna, universitetsdirektören och tre studentrepresentanter.

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden, som leds av varsin vicerektor. Fakulteterna är i sin tur indelade i institutioner. Antalet institutioner per fakultet varierar. De teologiska, juridiska och utbildningsvetenskapliga fakulteterna består av en institution var medan teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har så många institutioner att man infört en mellannivå, sektion.

Humaniora och samhällsvetenskap

Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet:

Medicin och farmaci

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet:

Teknik och naturvetenskap

Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet:

Andra avdelningar

Byggnader och anläggningar

Academia Carolina (till vänster).
Aulan i universitetshuset.
Gamla Kemikum, numera en del av Engelska parkens campus.

Uppsala universitet har byggnader på många platser i Uppsala, främst på västra sidan av Fyrisån.

De Gustavianska arvegodsen

  • De Gustavianska arvegodsen - Bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland donerade 1624 av Gustav II Adolf. Deras värde uppskattas idag (2007) till 2 miljarder kronor och de har en yta av knappt halva Öland.[12]

Huvudbyggnader

Bibliotek

Carolina Rediviva

Linnéminnen

Andra historiska byggnader

Moderna Campusområden[37]

Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Blåsenhus

Nationshus, kårhus och studentbostäder

Se Studentliv i Uppsala.

Rankningar

Uppsala universitet brukar rankas som ett av de främsta i Sverige och på en framträdande plats i Europa och världen.

Organisation År Rankning i världen Rankning i Europa Rankning i Sverige
Academic Ranking of World Universities (Shanghai-rankningen)[41] 2014 # 60 # ? # 2
Professional Ranking of World Universities[42] 2008 # 212 - # 4
QS World University Rankings[43] 2014 # 81 - # 2
Top 100 Global Universities 2007 # 88 ca # 25 # 2
Web Ranking of European Universities[44] 2008 # 88 # 14 # 2
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[45] 2014 - - # 7
Urap - University Ranking by Academic Performance [46] 2014 # 98 - # 3

Akademiska traditioner

Titeln på universitetets rektor är Rector magnificus. Han eller hon för vid högtidliga tillfällen universitetets insignier - sigill, spiror, stav och kedja.[47] Akademiska högtider såsom promotion, professors- och rektorsinstallation äger som regel rum i universitetsaulan under högtidliga former med beledsagande klassisk musik. Vid promotion rings i "Storan", Sveriges största klocka i domkyrkan, klockan 8 på morgonen. I samband med promotionen skjuts kanonsalut utanför huvudbyggnaden.[48]

Studietraditioner

En nybörjare vid universitetet kallas recentior. Undervisningen börjar som regel kvart över hel timma. Detta kallas akademisk kvart (AK). Exercitier är vissa äldre praktiska ämnen såsom fäktning, ridning, dans och musik.

Nationer och studentliv

Norrlands nations stora festsal
Huvudartikel: Studentliv vid Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet finns det sex godkända studentkårer: för farmaceutiska fakultetens studenter gäller medlemskap i Farmacevtiska studentkåren (eller mer informellt Farmis), studenter inom Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (utom Gotland) omsluts av Uppsala teknolog- och naturvetarkår[49], studerande inom det geografiska området Gotland företräds av Gotlands Studentkår Rindi[49]. Studenter vid den Juridiska fakulteten tillhör den Juridiska föreningen som fick kårstatus 2016. Studenter vid den Företagsekonomiska institutionen samt den Nationalekonomiska institutionen tillhör Föreningen Uppsalaekonomerna som också erhöll kårstatus 2016. Övriga studenter tillfaller Uppsala studentkår.

Studenterna organiserar sina sociala aktiviteter i nationerna. Studenterna kan äta mat och dricka öl till en låg kostnad på nationerna. De kan också engagera sig i de mångtaliga intresseföreningarna: orkestrar, körer, teatergrupper, kulturföreningar och annat som finns vid varje studentnation och den Farmacevtiska studentkåren.

Vid sidan om nationerna och studentkårerna finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

Personer

Rudbeck d.ä.
Celsius
von Linné
Geijer
Branting
Karlfeldt
Söderblom
Larsson
Undén
Blix
Lindh
Svanberg
Zennström

Ett urval av personer med anknytning till Uppsala universitet. Mottagare av Nobelpriset markerade. Se också professorslängd för Uppsala universitet till 1700.

Professorer och forskare (urval)

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet

Alumner (urval)

Se även: Kategori:Alumner från Uppsala universitet

Regenter

Statsministrar

Industrimän

Hedersdoktorer (urval)

Se även: Kategori:Hedersdoktorer vid Uppsala universitet

Fullständig förteckning i: Torgny Nevéus, Honoris causa. Hedersdoktorer och hedersmedlemmar. Uppsala universitet 1800-2000. Förteckningar uppgjorda och kommenterade, (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 67.) Uppsala 2000.

Hedersmedlemmar

Uppsala universitets högsta utmärkelse är hedersmedlemskap. Universitetet har 2017 tre hedersmedlemmar[50].

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Uppsala universitet i korthet. Uppsala universitet. Läst 2014-02-24.
  2. ^ [a b] Årsredovisning 2013 Arkiverad 1 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., Uppsala universitet. Läst 2014-02-25.
  3. ^ Ridder-Symoens, Hilde de. (2003) (på engelska). A History of the University in Europe. Cambridge University Press. sid. 84 
  4. ^ ”Kort historik - Uppsala universitet”. http://www.uu.se/om-uu/historia/kort-historik/. Läst 27 september 2014. 
  5. ^ Se källor under Uppsala universitet#Rankningar
  6. ^ TopUniversities.com Arkiverad 19 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ CatScan, 2008-09-13
  8. ^ CatScan, 2008-09-13
  9. ^ CatScan, 2008-09-23; Dock troligen fler, se Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien
  10. ^ Uppsala universitets byggda miljö
  11. ^ Samzelius, Jonas L:son, "Studentliv och nationer under 1600- och 1700-tal", i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 9-72. s. 11, 22.
  12. ^ [a b c d e f] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del 1: 1477-1700.
  13. ^ [a b] Statens fastighetsverk: Gustavianum
  14. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 4: Geniet The Svedberg.
  15. ^ Uppsala universitet, Exercitierna
  16. ^ Uppsala universitet: Akademiska traditioner: Klockringning och salutskott[död länk]
  17. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 2: 1700-talet.
  18. ^ [a b c] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del3.
  19. ^ Källan är något oklar.
  20. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del4.
  21. ^ Uppsala Universitet Arkiverad 11 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. läst 10 april 2013
  22. ^ Statens fastighetsverk: Carolina Rediviva
  23. ^ Uppsala universitet: Gustavianum Arkiverad 27 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Statens fastighetsverk: Universitetshuset
  25. ^ Uppsala universitet: Universitetshuset Arkiverad 7 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ Uppsala universitet: Universitetsparken Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ Uppsala Akademiförvaltning: Våra fastigheter: S:t Olofsg.10 A-B Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Statens Fastighetsverk: Carolina Rediviva
  29. ^ [a b c] Uppsala universitet: Botaniska trädgården: Historia Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ Bergman, Mats; Montelius, Jan-Olof (1977). Nationshusen i Upsala: En beskrivning tillägnad Upsala universitet vid dess 500-årsjubileum. Uppsala: Upsala studenters jubileumskommitterade. Libris 7628863. ISBN 91-7260-132-9 (inb.) [sidnummer behövs]
  31. ^ Upplandsmuseet: Orangeriet Linnéanum Botaniska trädgården Uppsala Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Uppsala universitet: Linnés Hammarby
  33. ^ Uppsala universitet: Skytteanum
  34. ^ Astro: Celsiushuset
  35. ^ Astor: Astronomins historia vid Uppsala universitet
  36. ^ Akademiska sjukhuset: Historia i korthet: 1800-talet Arkiverad 2 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  37. ^ Uppsala universitet: Campusområden
  38. ^ Uppsala universitet: BMC: BMC:s historia.
  39. ^ Uppsala universitet: Blåsenhus Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  40. ^ Uppsala Universitet Arkiverad 11 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. läst 10 april 2013.
  41. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150119210953/http://www.shanghairanking.com/ARWU2014.html. Läst 2 oktober 2014. - Academic Ranking of World Universities 2014
  42. ^ Mines Paristech - Professional Ranking Of World Universities Arkiverad 22 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  43. ^ QQS World University Rankings® 2014/15
  44. ^ European Universities' ranking on the Web: Top 500 European Universities Arkiverad 13 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ Urank.se Arkiverad 6 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  46. ^ University Ranking by Academic Performance
  47. ^ Akademiska symboler[död länk] Uppsala universitet
  48. ^ Akademiska traditioner: Klockringning och salutskott[död länk], Uppsala universitet: Promotion[död länk]
  49. ^ [a b] Studentkårer har utsetts av konsistoriet Arkiverad 24 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., publicerad 2013-02-20
  50. ^ Uppsala universitet Hämtdatum 28 mars 2017

Källor

Externa länkar

v • r
Uppsala
IndelningUppsalas kommunvapen
Underartiklar
Byggnader och
anläggningar
Historia
Övrigt
v • r
Statliga högskolor och universitet i Sverige
Universitet
Högskolor
v • r
Coimbragruppens forskningsuniversitet
Coimbras universitet, Portugal
v • r
Högre utbildning i Uppsala
UniversitetUppsalas kommunvapen
Teologiska seminarier/högskolor
Studentliv

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Uppsala_universitet&oldid=42314324”