Uppsats

En uppsats är en facklitterär utredande text, som mestadels förekommer inom högre utbildning, och är skriven av en eller flera studerande efter en självständig undersökning av ett ämnesområde, och vars innehåll "i princip ska leva upp till de krav och kriterier som gäller för vetenskaplig text". Uppsatsen ligger både stilmässigt och innehållsligt nära promemorian, rapporten och avhandlingen, Omfångskrav och kvalitetskriterier på uppsatsen varierar efter utbildningsnivå och utbildande institution.

Termen uppsats används ibland även som synonym till essä, och kan då även åsyfta skönlitterärt innehåll. Denna användning är framför allt vanlig inom högstadie- och gymnasieskolan.

Uppsatser i svenska undervisningsväsendet

Grund- och gymnasieskolans uppsatser

På grundskole- och gymnasienivå förekommer uppsatsskrivning som övningsmoment och examinerande moment i diverse kurser. På grundskolan används uppsatsskrivning främst för att utveckla och pröva språkhantering i svenska och engelska, medan man på gymnasiet även prövar argumentationsteknik och/eller sakkunskaper om specifika ämnen. I grund- och gymnasieskolan är en uppsats vanligen ett kortare essä som skrivs på begränsad tid som salsskrivning, men kan också vara en redovisning av grupparbeten bestående av egen forskning som bedrivits under längre tid. Den projektrapport som skrivs under gymnasiets avslutande projektarbete, tidigare benämnt specialarbete, som ingår i de nationella utbildningsprogrammen, har liknande karaktär som högskolevärldens pm, examensrapporter och uppsatser. År 2011 ersattes projektarbetet av ett gymnasiearbete om 100 gymnasiepoäng. Denna gymnasieuppsats eller rapport ska ha en tydlig koppling till elevens hela utbildning.

Akademiska uppsatser

På utbildningar på högskolor och universitet krävs uppsats eller annat större självständigt arbete, i lärosätets examenskrav, i Sverige i enlighet med högskoleförordningens lärandemål. Självständigt arbete utformas som en separat kurs som av vissa lärosäten och inom vissa ämnen kallas Uppsats, andra kallas Examensarbete eller Självständigt arbete. Kursplanernas krav för dessa är i allmänhet likartade, men begreppet examensarbete är vanligare för yrkesexamen och tillämpad forskningstradition, där arbetet görs för en uppdragsgivare, exempelvis näringslivet, en myndighet eller en forskare, och redovisas med en examensrapport av liknande karaktär som en uppsats. Kortare dokument som del i kurs kallas istället pm eller projektrapport.

Tidigare har det varit vanligt att skriva uppsatser på varje avklarad nivå (A-D) medan det numera förekommer framför allt innan examen, exempelvis 7,5 högskolepoäng B-uppsats (numera grundnivå) inför tvåårig högskoleexamen, 15 högskolepoäng kandidatuppsats på C-nivå (numera grundnivå) inför kandidatexamen, och 15 eller 30 högskolepoäng magisteruppsats eller masteruppsats (tidigare D-uppsats) inför examen på avancerad nivå. Uppsatser på Y-nivå^{[källa behövs]} motsvarar uppsatser som ej ligger inom A-E-fördjupningsnivåer och i de flesta fall kommer att motsvara ett arbete för yrkesexamina. För forskarstuderande kallas uppsatsen i stället för avhandling. Denna kan antingen vara en sammanhängande monografi, en sammanläggningsavhandling bestånde på tidigare publicerade forskningsartiklar med inledande kappa (ett antal sammanfattande kapitel), eller (främst i Finland) en essäavhandling bestående av flera tidigare opublicerade essäer eller uppsatser.

En vetenskaplig uppsats, såväl som andra akademiska publikationer, har vanligen IMRaD-disposition: Introduktion, Metod, Resultat och (and) Diskussion. Även om andra rubriker används inom olika discipliner, och avsnitten kan vara uppdelade i flera kapitel, så kan dessa fyra sektioner i allmänhet identifieras i den ordningen.

• I avsnittet Introduktion formuleras ett avgränsat område och en frågeställning som ska utredas och undersökas, tillsammans med en motivering av frågans betydelse. Vid samarbete med andra, eller återanvändande av tidigare arbete, redovisas studentens eget bidrag till studien här. Om inte studien är en litteraturstudie i sin helhet redovisas bibliografi i eller direkt efter introduktionskapitlet, med bakgrundmaterial, aktuellt forskningsläge och grundläggande begrepp som läsaren behöver för att förstå studien.
• I metodavsnittet redovisas en systematisk vetenskaplig metod som används i studien, på ett tillräckligt detaljerat sätt så att läsaren kan bedöma giltigheten i och generaliserbarheten av resultaten samt upprepa undersökningen. Det kan exempelvis vara utformning av enkät- eller intervjuundersökning, val av försökspersoner, försöksuppställning, verktyg, matematisk modell, antaganden och prestandamått.
• I resultatdelen redovisas insamlade data och objektiva resultat av den systematiska undersökningen, ofta i form av diagram och tabeller, med förtydligande kommentarer. Om studien är en litteraturstudie utgörs resultatdelen av en bibliografi. Vid tekniska rapporter och examensarbeten redovisas vanligen resultat av tekniskt konstruktionsarbete, beräkningsarbete eller problemlösning såväl som utvärdering av den tekniska lösningen här. Omfattande listor och tabeller som är ointressanta för läsaren , exempelvis längre sammanställningar av enkätsvar, placeras med fördel i bilagor men sammanfattas i resultdatdelen.
• I diskussions- och slutsatsdelen redovisas författarens egna tolkningar, kritiska granskning, förklaring och slutsater av resultaten, så att frågeställningen i introduktionsavsnittet besvaras. Ofta föreslås fortsatt forskning vid en eventuell fördjupad studie. Vid examensarbeten för en uppdragsgivare redovisas en rekommendation till beslutsfattare här.

Utöver ovanstående avsnitt har en akademisk uppsats ofta en kort sammanfattning (abstract) som innehåller något hämtat ur varje kapitel, samt en källförteckning, exempelvis utformad enligt Harvard-, Vancouver- eller Oxford-systemet, eller universitets eller tidskriftens mall för uppsatser. Lärare kontrollerar ofta uppsatser med verktyg för plagiatkontroll.

En vanlig missuppfattning är att högt sidantal generellt värderas högre vid betygssättning, men det egna arbetets resultat och slutsatser är långt viktigare. Tvärtom bör studenter eftersträva att uttrycka sig effektivt och hålla sig till en röd tråd, och att endast redovisa sådana källor och resultat som underbygger slutsatserna. Betygssättning och eventuella kompletteringsuppgifter baseras i hög grad på studiens nyhetsvärde, på att slutsatserna är välunderbyggda, på författarens förmåga att försvara sitt arbete i samband med muntlig presentation, på författarens insikt om studiens svagheter, på författarens uppvisade förståelse och förmåga att applicera kunskaper och färdigheter från utbildningen på nya problemställningar, på rapportens begriplighet, med mera. Krav på sidantal och omfattningen av det egna arbetet varierar mellan vetenskapsområdets tradition och förutsättningar.

Till följd av att Högskoleverket numera kvalitetsgranskar utbildningar baserat på uppsatser och examensarbeten, har det blivit allt viktigare att studenten i uppsatsen eller examensrapporten uppvisar att högskoleverkets samtliga lärandemål på kunskaper och färdigheter uppfyllts.

Se även

• Examensarbete
• C-uppsats
• D-uppsats
• Masteruppsats
• Monografi
• Plagiatkontroll
• Sammanläggningsavhandling
• Vetenskaplig uppsats

Externa länkar

• Uppsatsguiden.se
• http://mindfieldsnfo.se/