Uppspår och nedspår
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Bra, men källor behövs (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Upp och ned betecknar riktningar för ett järnvägsspår. Vid dubbelspår med vänstertrafik, som i Sverige, är uppspåret det vänstra spåret i riktning upp och nedspåret det vänstra spåret i riktning ned.
Vad som är upp och ner framgår av den grafiska tidtabellen. För järnvägar som går i nord-sydlig riktning brukar upp vara norrut, men det finns undantag (exempelvis Sala-Västerås N som är uppåt trots att det är söderut).
Vid 4-spår finns normalt två uppspår och två nedspår. Den långsamma trafiken går då vanligen i de två mittspåren.
Varje spår har sin egen uppsättning optiska signaler. Dessa har normalt bokstaven U eller N framför sina nummerbeteckningar på dubbelspår, respektive L på enkelspår.
Signaler och växlar i riktning upp har jämna nummer och udda nummer i riktning ned. På samma vis har tåg ett jämnt eller udda tågnummer beroende på riktning.
Vid ATC användes baliser i spåret för att meddela föraren och tågdatorn de hastigheter och signaler som gäller framöver. Eftersom olika meddelanden gäller för de två riktningarna så finns det alltid minst två baliser som med sin inbördes ordning gör att tågdatorn kan veta om meddelandet gäller riktningen som tåget framförs i.
Säkerhetssystemet garanterar att körriktningen för ett spår inte kan växlas förrän spåret är hinderfritt och infart är spärrad.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||