Ursula von der Leyen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ursula von der Leyen


Tillträder ämbetet
1 november 2019
Efterträder Jean-Claude Juncker

Ämbetsperiod
17 december 201317 juli 2019
Kansler Angela Merkel
Företrädare Thomas de Maizière
Efterträdare Annegret Kramp-Karrenbauer

Tysklands arbetsmarknads- och socialminister
Ämbetsperiod
30 november 200917 december 2013
Kansler Angela Merkel
Företrädare Franz Josef Jung
Efterträdare Andrea Nahles

Tysklands familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsminister
Ämbetsperiod
22 november 200530 november 2009
Kansler Angela Merkel
Företrädare Renate Schmidt
Efterträdare Kristina Schröder

Född Ursula Gertrud Albrecht
8 oktober 1958 (61 år)
Belgien Ixelles, Belgien
Nationalitet Tysk
Politiskt parti Kristdemokratiska unionen (CDU)
Make Heyko von der Leyen
Barn 7
Alma mater Hannovers medicinska högskola
Göttingens universitet
Hannovers universitet
Yrke Läkare, politiker
Namnteckning Ursula von der Leyens namnteckning

Ursula Gertrud von der Leyen, född Albrecht den 8 oktober 1958 i Ixelles i Belgien, är en tysk konservativ politiker tillhörande CDU. Hon är sedan den 17 december 2013 Tysklands försvarsminister. I juli 2019 föreslog Europeiska rådet henne till ny ordförande i Europeiska kommissionen (EU-kommissionen). Hon valdes till posten den 16 juli detta år. Hon tillträder ämbetet den 1 november 2019.

Liv[redigera | redigera wikitext]

Barndom[redigera | redigera wikitext]

Ursula von der Leyen föddes i Bryssel som dotter till CDU-politikern Ernst Albrecht. Familjen bodde i Bryssel till 1970 då fadern avslutade sin tjänst vid Europeiska kommissionen.[1][2] Hon studerade, precis som sina sex syskon, på Europaskolan i Bryssel.[1] Fadern blev därefter under många år ministerpresident, delstatsregeringschef, i förbundslandet Niedersachsen.

Efter studentexamen[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen läste von der Leyen nationalekonomi på universiteten i Göttingen, London School of Economics och Münster åren 1977–1980, dock utan att ta examen.[3] Efter studierna i nationalekonomi läste hon på den medicinska högskolan Medizinische Hochschule Hannover i Hannover där hon avlade läkarexamen 1987.[4] På medicinska högskolan träffade hon sin blivande make, läkaren Heiko von der Leyen, som hon gifte sig med 1986. Paret har idag sju barn.[5] Mellan 1992 och 1996 bodde familjen i USA.[6] Åren 1996 till 2001 arbetade hon som forskare på Medizinische Hochschule i Hannover.[7]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Utan någon tidigare politisk erfarenhet utnämndes von der Leyen 2003 till socialminister av Niedersachsens ministerpresident Christian Wulff. Hon blev 2005 familjeminister i regeringen Merkel I, där hon senare blev arbetsmarknadsminister och sedan 2013 är försvarsminister.[källa behövs] Hon blev 2004 medlem av CDU:s förbundsstyrelse.[8] Ursula von der Leyens kritiker menar att hennes snabba politiska karriär delvis beror på att hennes far Ernst Albrecht var en tidigare toppolitiker inom CDU och att hon därmed biståtts av faderns sociala nätverk. Dessutom hävdar kritiker att det faktum att Christian Wulff var en personlig vän till familjen Albrecht kan ha bidragit till att hon utnämndes till socialminister i Niedersachsen.[9] Ursula von der Leyens biografer Elisabeth Niejahr och Peter Dausend menar däremot att hennes framgång beror på att hon är både konservativ och modern, både disciplinerad och oberäknelig samt både världsvan och fast förankrad i sin hembygd.[8]

Som familjeminister under Angela Merkel genomförde hon en reform av den tyska föräldraförsäkringen, som från och med 2007 även innefattar två så kallade pappamånader. År 2009 fick hon smeknamnet "Zensursula", en blandning av det tyska ordet för censur (Zensur) och hennes förnamn, efter det att hon förordat att internetleverantörer skall spärra webbplatser med barnpornografiskt innehåll (istället för att radera dem).[10][11]

Som första kvinnliga försvarsminister satte von der Leyen som mål att råda bot på tyska försvarets (Bundeswehr) materialbrist, något som enligt förbundsdagens ombud för försvarsfrågor, Hans-Peter Bartels (SPD), inte har uppnåtts.[källa behövs] Förbundsdagens KU-medlem Alexander Müller (FDP) hävdar att hon gett tunga konsultuppdrag till nära vänner.[2]

Doktorsavhandling[redigera | redigera wikitext]

År 1990 färdigställde von der Leyen sin doktorsavhandling C-reaktives Protein als diagnostischer Parameter zur Erfassung eines Amnioninfektionssyndroms bei vorzeitigem Blasensprung und therapeutischem Entspannungsbad in der Geburtsvorbereitung. Avhandlingen blev långt senare, hösten 2015, måltavla för internetplattformen "VroniPlag" som hittade 27 ställen i avhandlingen vilka hade tagits från andra arbeten, utan att för den skull ha erkänts som citat. Medicinska högskolan i Hannover prövade anklagelserna i ett halvt år och kom slutligen fram till att von der Leyens arbete innehåller "tydliga brister", men att hon samtidigt får behålla sin doktorsgrad eftersom hon inte aktivt har försökt vilseleda någon.[12]

EU-kommissionsordförande[redigera | redigera wikitext]

I början av juli 2019 nominerades von der Leyen av Europeiska rådet till ordförande i Europeiska kommissionen. Valet föll på henne dels eftersom Merkels toppkandidat Manfred Weber mött hårt motstånd, dels eftersom socialdemokraten Frans Timmermans inte fick tillräckligt stöd. Ursula von der Leyens nominering uppfattades som en stor överraskning.[13] I Tyskland utlöste hennes nominering en debatt mellan regeringspartierna SPD och CDU; medan socialdemokraterna kritiserade det faktum att von der Leyen inte ens varit toppkandidat inför EU-valet 2019 kontrade ledande CDU-politiker med att SPD enbart handlar utifrån egenintresse.[14] Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Forsa från juli 2019 vill bara en tredjedel av tyskarna se von der Leyen som kommissionsordförande. Bara knappt hälften av alla tillfrågade menar att hon har rätt egenskaper för att utöva ämbetet.[15]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ursula von der Leyen, C-reaktives Protein als diagnostischer Parameter zur Erfassung eines Amnioninfektionssyndroms bei vorzeitigem Blasensprung und therapeutischem Entspannungsbad in der Geburtsvorbereitung, doctoral dissertation, Hanover Medical School, 1990[16]
  • Ursula von der Leyen, Maria von Welser, Wir müssen unser Land für die Frauen verändern. Bertelsmann, Munich, 2007, ISBN 978-3-570-00959-8
  • Ursula von der Leyen, Liz Mohn, Familie gewinnt. Bertelsmann Foundation, 2007, ISBN 978-3-89204-927-2

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Maier, Anja (2 juli 2019). ”Porträt Ursula von der Leyen: Merkels Trumpf” (på de). Die Tageszeitung: taz. ISSN 0931-9085. https://taz.de/!5603914/. Läst 10 juli 2019. 
  2. ^ [a b] tagesschau.de. ”Von der Leyen im Porträt: Neue Marschrichtung Brüssel?” (på de). tagesschau.de. https://www.tagesschau.de/inland/von-der-leyen-portraet-103.html. Läst 10 juli 2019. 
  3. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på de). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  4. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på de). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  5. ^ ”Ursula von der Leyen - Starporträt, News, Bilder” (på de). GALA. 15 december 2017. https://www.gala.de/stars/starportraets/ursula-von-der-leyen-20540344.html. Läst 10 juli 2019. 
  6. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på de). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  7. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på de). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  8. ^ [a b] Nordwest-Zeitung (4 juli 2019). ”Porträt Von Ursula Von Der Leyen: Künftige Kommissionschefin ein echtes Kind Europas” (på de). www.nwzonline.de. https://www.nwzonline.de/politik/bruessel-berlin-portraet-von-ursula-von-der-leyen-kuenftige-kommissionschefin-ein-echtes-kind-europas_a_50,5,764950856.html. Läst 10 juli 2019. 
  9. ^ ”Röslein, Röslein, Röslein schwarz – warum von der Leyen eine Katastrophe für Europa wäre” (på de-DE). NachDenkSeiten - Die kritische Website. https://www.nachdenkseiten.de/?p=52955. Läst 10 juli 2019. 
  10. ^ Focus Online: Kinderpornografie: Der Traum von der Internetsperrung (tyska)
  11. ^ Der Spiegel Online: "Zensursula" geht in die Offensive (tyska)
  12. ^ ONLINE, ZEIT (9 mars 2016). ”Plagiatsaffäre: Von der Leyen darf Doktortitel behalten” (på de-DE). Die Zeit. ISSN 0044-2070. https://www.zeit.de/politik/deutschland/2016-03/ursula-von-der-leyen-doktortitel-plagiat. Läst 10 juli 2019. 
  13. ^ WELT (2 juli 2019). ”Ursula von der Leyen: EU-Gipfel nominiert Ministerin als Kommissionschefin”. https://www.welt.de/politik/ausland/article196268009/Ursula-von-der-Leyen-EU-Gipfel-nominiert-Ministerin-als-Kommissionschefin.html. Läst 10 juli 2019. 
  14. ^ Teevs, Christian (3 juli 2019). ”Personalie von der Leyen: Und wieder quält sich die Koalition”. Spiegel Online. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-nominierung-als-eu-kommissionschefin-belastet-grosse-koalition-a-1275574.html. Läst 10 juli 2019. 
  15. ^ WELT (3 juli 2019). ”Umfrage: Ein Drittel der Deutschen will von der Leyen an der Spitze der EU-Kommission”. https://www.welt.de/politik/deutschland/article196304617/Umfrage-Ein-Drittel-der-Deutschen-will-von-der-Leyen-an-der-Spitze-der-EU-Kommission.html. Läst 10 juli 2019. 
  16. ^ ”DNB, Session abgelaufen” (på (tyska)). Portal.d-nb.de. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305174842/https://portal.d-nb.de/opac.htm?method=showPrintViewOfRecord&recordId=http%3A%2F%2Fd-nb.info%2F911005293&currentPosition=30. Läst 1 december 2011.