Uthållighet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Uthållighet innebär kroppens förmåga att utföra en motoraktivitet under en viss tidsperiod utan en märkbar minskning av förmågan att arbeta, såväl som kroppens återhämtning efteråt. Uthållighet delas in i anaerob uthållighet och kondition.

Ultramaraton på 84 km som exempel på en aeroben uthållighetsbelastning (Brasilien 2011)

När en person kan utföra eller motstå en större ansträngning än tidigare, innebär det att uthålligheten har ökat. För att förbättra sin uthållighet kan man långsamt öka mängden repetitioner i en övning eller spenderad tid, medan tyngre färre repetitioner ökar muskelstyrkan [1]. Ökad uthållighet har visat sig frigöra endorfiner vilket resulterar i bättre humör. Fysisk aktivitet har visat sig minska ångest, depression, stress, och kroniska sjukdomar generellt[2][3].

Aerob uthållighetsträning[redigera | redigera wikitext]

Aerob uthållighetsträning är träning som håller en låg till måttlig intensitetsnivå och där musklerna har tillräckligt med syretillförsel.

En aerob träning ska pågå från 10 minuter och uppåt, med minst 80-90 hjärtslag per minut och med fokus på den anaeroba tröskeln. Intensiteten bör vara över 60 % för att påverka uthållighetsgraden.

Processerna för frisättning av aerob energi kan beskrivas med formeln

och

Anaerob uthållighetsträning[redigera | redigera wikitext]

Anaerob uthållighetsträning är träning som håller en hög intensitet under relativt korta perioder. Detta är en form av uthållighetsträning som kräver en hög grad av viljestyrka hos idrottaren, eftersom det relativt snabbt kommer att bildas mjölksyra i musklerna. Denna typ av uthållighetsträning ger bättre tolerans för mjölksyra och förbättrad förmåga för anaerob energiutvinning.

Processerna för frisättning av anaerob energi kan beskrivas med formeln

och

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kelley, George A; Kelley, Kristi S; Callahan, Leigh F. ”Community-deliverable exercise and anxiety in adults with arthritis and other rheumatic diseases: a systematic review with meta-analysis of randomised controlled trials”. BMJ Open 8 (2). doi:10.1136/bmjopen-2017-019138. PMID 29455165. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5855450/. Läst 12 april 2021. 
  2. ^ Luan, Xin; Tian, Xiangyang; Zhang, Haixin; Huang, Rui; Li, Na; Chen, Peijie; Wang, Ru. ”Exercise as a prescription for patients with various diseases”. Journal of Sport and Health Science 8 (5). doi:10.1016/j.jshs.2019.04.002. PMID 31534817. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6742679/. Läst 12 april 2021.