Vägtrafikregistret

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Vägtrafikregistret är ett svenskt statligt, datoriserat register som innehåller information om alla civila, svenskregistrerade fordon, körkortshavare, tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik, felparkeringsavgifter och trängselskatt. Vägtrafikregistret drivs av Transportstyrelsen, Transportregisteravdelningen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Svenska fordon har varit registrerade sedan början av 1900-talet. När den svenska bilregistreringen inleddes den 1 juli 1905 fanns 115 bilar registrerade. Från början sköttes registreringen av fordon av länsstyrelserna.

Vägtrafikregistret skapades i början av 1970-talet under namnet bilregistret. Det var Sveriges första heldatoriserade register. Det övertog registreringen av alla fordon i Sverige och länsbokstäverna försvann under en övergångstid 1972-74. Bilregistret reglerades i bilregisterkungörelsen (1972:599).

Den 1 oktober 2001 trädde ny lagstiftning i kraft och bilregisterkungörelsen upphörde att gälla. Registret fick då namnet vägtrafikregistret.

Lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Vägtrafikregistret innehåller personuppgifter. I vissa delar styrs verksamheten kring registret därför av personuppgiftslagen (1998:204) (PuL). Den huvudsakliga regleringen av vägtrafikregistret finns dock i speciella regler: lagen (2001:558) om vägtrafikregister (LVTR) och den av regeringen genom bemyndigande i lagen utfärdade förordningen (2001:650) om vägtrafikregister (FVTR).

Normalt överklagas en rikstäckande myndighets förvaltningsbeslut till den förvaltningsrätt inom vars domkrets myndighetens huvudkontor ligger. Transportstyrelsens huvudkontor ligger i Norrköping i Östergötlands län. Transportstyrelsens beslut enligt lagen eller förordningen om vägtrafikregister överklagas emellertid enligt särskilt förordnande i 34 § LVTR till Förvaltningsrätten i Karlstad.

Eftersom LVTR och FVTR är speciallagstiftning gäller reglerna i dessa författningar i många delar före PuL. Det står också uttryckligen i 2 § LVTR att det i personuppgiftslagen finns bestämmelser som tillämpas på personuppgifter i vägtrafikregistret i den mån det inte finns några avvikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning som har beslutats med stöd av den. Samtidigt står det i 11 § LVTR att bestämmelserna i PuL om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt LVTR eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt beslut av tillsynsmyndigheten Datainspektionen skall bland annat dessa regler i PuL tillämpas på ärenden om rättelse av personuppgifter i vägtrafikregistret, även när det finns avvikande bestämmelser i LVTR eller FVTR.

Vägverket, som innan den 1 januari 2009 var den myndighet som ansvarade för vägtrafikregsitret, har infört kompletterande bestämmelser i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2001:118) om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret. Dessa föreskrifter ersattes 2010 av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:112) om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret.

Uppgifter i registret[redigera | redigera wikitext]

  • civila svenskregistrerade fordon
  • körkortshavare
  • tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik
  • felparkeringsavgifter
  • trängselskatt
  • "LOB-anmälningar", oavsett om personen har körkort eller inte.[1] Uppgiften sparas i två år.[2] Efter två LOB:ar skickas personen till sociala myndigheter för en utredning om nykterhetsopålitlighet som kan innebära att körkortet återkallas, aven om personen inte körde bil vid tillfället för omhändertagandet.[3] År 2008 blev 513 personer av med körkortet i ett år efter en personutredning.[3] Två eller fler LOB:ar innebär avslag på ansökan om körkortstillstånd[förtydliga] och en spärrtid på tolv månader från senaste LOB:en.[2]

Internationella motsvarigheter[redigera | redigera wikitext]

Motsvarigheter till vägtrafikregistret finns i de flesta länder. I Finland motsvaras det av fordonstrafikregistret.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Lagen (2001:558) om vägtrafikregistret och förordningen (2001:650) om vägtrafikregistret Arkiverad 4 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Transportstyrelsens webbplats. Åtkomst den 7 november 2016.
  2. ^ [a b] Swälas, Moniqa (1 februari 2009). ”Inte kriminellt att vara full”. Gefle Dagblad. http://gd.se/nyheter/reportage/1.496312-inte-kriminellt-att-vara-full. Läst 26 januari 2011. 
  3. ^ [a b] "Femhundra körkort dras in efter fyllecellen", SVT Nyheter Örebro, Sveriges Television, 5 juni 2009. Åtkomst den 5 november 2016.