Vägtullar i Norge

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vägtullar i norska städer)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Norsk vägskylt för betalväg

Vägtullar förekommer i flera platser i Norge. En väg som har en betalstation längs någon del av vägen, en betalväg, kallas på norska bomvei eller bomveg ("bomväg"). Den norska benämningen på de trafikantfinansierade betalningssystem som finns runt flera städer i Norge är bomring. Bomringen är en ring av vägtullar runt en ort som ofta ligger längs infartsvägar. Benämningen på själva avgiften som tas ut på bomveier och i bomringer är bompenger ("bompengar"). Beteckningarna bomvei och bomring kan komma av att ägare av privatvägar sedan länge har haft rätt att ta betalt av bilister, varvid en bom sattes upp och bilister fick stanna vid och be om att få betala.

Det första systemet med vägtullar i norska tätorter etablerades kring infartslederna i Bergen 1986.[1] Vägtullar runt städer finns numer bland annat i Oslo, Bergen, Bodø, Stavanger, Kristiansand, Trondheim och Haugesund. Många vägbyggen såsom motorvägar och vägtunnlar under vattnet har också avgift som är direkt kopplade till den nybyggde väg(sträckan), och tas vanligen ut av vägens trafikanter i 15 år från dess öppning, eller tills tillräckligt mycket pengar kommit in. Ibland placeras extra stationer längs den äldre vägen för att fordon på genomfart inte ska ta den vägen för att undvika avgift. Detta till skillnad från avgifter i bomringar, där pengarna bland annat används till väg- och järnvägsbyggen i respektive stad med omnejd, så att avgift kan tas ut på vägar som inte förbättras. Bomringen i Oslo skall till exempel bidra till att: "Finansiera utbyggnad av väg- och kollektivtrafik, minska personbilstrafiken, öka tillgängligheten för alla trafikantgrupper, minska utsläppen av växthusgaser och förbättra stadsmiljön",[2] och 89% av pengarna i Oslopakke 3 går till bus, bana och cykel.[3] Vägtullarna i bland annat Trondheim, Kristiansand, Bergen och Oslo har trängselskatt (högre vid rusningstid). Avgiften i Oslo och Bergen är dessutom miljödifferentierad (olika beroende på motortyp). Nollutsläppsfordon betalar avgift som motsvarar högst 50 procent av ordinarie avgift efter rabatt (se Avgiftsklasser och rabatter).

Regeringen Solberg har föreslagit en vägtullsreform med fyra delar: minskning av antal vägtullsoperatörer, att skilja utställar-/betalningsförmedlingsrollen från vägtullsoperatörerna, ett räntekompensationssystem för lån till vägtullsprojekt och en förenkling av avgiftsklass och rabattsystemet.[4]

AutoPASS[redigera | redigera wikitext]

Vägskylt 792.30 automatisk betalstation

Alla betalstationer i Norge förutom enstaka färjor är numer anpassade för automatisk betalning, och man använder ett system som går under namnet AutoPASS där man har en transponder i bilen. Innehavare av giltig AutoPASS eller annan Easygo-transponder (till exempel Brobizz) kan använda den för automatisk betalning i Autopass betalstationer genom Easygo-samarbetet.[5] Betalning med transponder ger förmåner som rabatt på avgiften.

För bilar utan transponder fotograferas registreringsskylten och faktura sänds till bilens ägare. Detta gäller även bilar som är registrerade i andra länder än Norge.[6] Utländska fordon utan transponder faktureras av Euro Parking Collection plc (EPC).[7] För att undvika att betala högsta avgift i vägtullar som är miljödifferantierade måste ett utländskt fordon registreras på EPC. Lösningen där utländska fordon registreras på EPC kallas "Visitor's payment", och är inte obligatorisk. Det är dock förmånligt eftersom man, utöver att man undviker högsta avgift i miljödifferantierade tullar, snabbare får hemskickat faktura och tillgång till fakturor på nätet. Hyrbilskunder bör registrera sig eftersom de då faktureras av EPC direkt - hyrbilsföretaget måste annars efterfakturera kunden (ofta lägger de till extra avgifter för detta).[8] Rabatt erhålls dock endast med giltigt avtal/transponder, att registrera fordonet på EPC/"Visitor's Payment" ger inte samma förmåner.

Obligatorisk transponder för tunga fordon[redigera | redigera wikitext]

Sedan 10 oktober 2014 måste alla fordon över 3,5 ton som är registrerade på företag, staten, länsmyndigheter eller kommunen, eller som på annat sätt främst används i näringsverksamhet i Norge använda transponder. Detta gäller för både norska och utländska fordon på hela det norska offentliga vägnätet. Norska polisen, norska tullverket (Tolletaten) och Statens vegvesen har kontrollmyndighet och kontrollerar längs vägen. Om transponder saknas tillkommer en avgift på 8 000 NOK. Avgiften ökar till 12 000 NOK om den inte betalas inom tre veckor. Om detta upprepas flera gånger inom två år tas det ut avgift på 16 000 NOK.[9]

Vägtullsoperatörer[redigera | redigera wikitext]

Alla vägtullar i Norge har en vägtullsoperatör som ansvarar för finansieringen av vägprojektet. Rätten att kräva betalning av vägtullar beviljas när ett vägtullsavtal ingås med Statens vegvesen.[10]

Som ett resultat av vägtullsreformen har fem regionala vägtullsoperatörer, som ägs av fylkena (länen) gemensamt, bildats (vanligen genom sammanslående av äldre bolag):

Avgiftsklasser och rabatter[redigera | redigera wikitext]

Avgiftsklass 1 Avgiftsklass 2
  • Lätta fordon (upp till 3,5 ton)
  • Fordon som faller inom kategori M1 (personbil) i fordonsregistret (oavsett viktklass)
  • Tunga fordon (över 3,5 ton), förutom fordon som anges som M1 hos fordonsregistret.
Personbilar (M1) över 3,5 ton måste ha en giltig transponder för att kunna inkluderas i avgiftsklass 1 Obligatorisk transponder: För kommersiella fordon över 3 500 kg är det obligatoriskt att ha en giltig transponder.
Avgiftsklasser vid miljödifferentiering Avgiftsklass 1 är uppdelad i: Avgiftsklass 2 är uppdelad i:
  • nollutsläpp (elbilar och vätgas/bränslecellsbilar)
  • laddhybrid
  • Euro VI
  • Pre-Euro VI
Generell transponder rabatt 20% 0%

Genom behandlingen av Proposition till Stortinget om statsbudgetens utgifter, Prop. 1 S Bilaga 2 / Innst. 13 S (2015-2016) har Stortinget godkänt regeringens förslag att införa ett nytt avgiftsklass och rabattsystem för vägtullprojekt. Det nya systemet innebär en standardisering av rabatter och borttagning av lokala specialordningar. Alla fordon i avgiftsklass 1 med giltig transponder får 20% rabatt, och ingen rabatt ges till fordon i avgiftsklass 2.[11] Rabatt erhålls endast med giltig transponder, att registrera fordonet på EPC/"Visitor's Payment" ger inte samma förmåner.

Det införs i ett ökande antal vägtullar avgift för nollutsläppsfordon (elbilar och vätgas/bränslecellsbilar) i avgiftsklass 1, som motsvarar 50 procent av ordinarie avgift efter rabatt (till exempel, om avgiften är 10 kr kostar det 8 kr med giltig transponder/avtal. Avgiften för nollutsläppsfordon får då högst vara 4 kr). Nollutsläppsfordon i avgiftsklass 2 är fortfarande befriade från att betala avgift. Införande av betalning för nollutsläppsfordon är i linje med riktlinjerna från Prop. 87 S (2017-2018) och lokala beslut. Betalning av vägtullar som nollutsläppsfordon kräver transponder och ett giltigt avtal. Utan detta debiteras nollutsläppsfordon till ordinarie avgift på samma sätt som andra fordon.[12]

Bomringer - vägtullar runt städer[redigera | redigera wikitext]

En automatisk betalstation i Oslo
Stad/Landskap Paket Fylke Vägtullsoperatör
Oslo och Akershus Oslopakke 3 Vägtullsavgiften i Oslo tas ut genom att bilister som kör mot Oslo får betala en summa till Fjellinjen. Summan är 45 norska kronor för bensinbilar och 50 för dieselbilar, dock 10 kr mer i rusningstid (2019). För trafik ut från Oslo betalas ingen avgift. Vägtullssystemet i Oslo kan anses kontroversiellt och är mycket omdiskuterat, även om två tredjedelar av Osloborna (enligt tidningen Aftenposten) är positiva till det. När systemet kom till i slutet på 80-talet var det bara tänkt att det skulle vara i bruk till 1997. Dock har det varit en kontinuerlig utvidgning av de planer på väg- och järnvägsprojekt som bomringen skall vara med och finansiera, och detta - i kombination med avgifternas hämmande effekt på vägtrafiken in till centrum - är en möjlig förklaring till systemets framgång.


Oslo stad har sett en klar förbättring av utbyggnaden av stadens väg- och kollektivtrafiknät tack vare dess bomring. Det så kallade Oslopaketet 1 (no. Oslo-pakke 1), som bland annat omfattade en utbyggnad av tunnlar på E18 och Ring 1, blev helfinansierat genom intäkter från vägatullsystemet. Oslopaketet 2 blev delfinansierat via vägtullar, med projekt som Tåsentunnelen (på Ring 3/Riksvei 150) och T-baneringen. 2008–2032 byggs Oslopaket 3 till en kostnad på 75 miljarder norska kronor och som innehåller både väg och järnvägsbyggen.

Oslo, Viken Fjellinjen AS
Kristiansand Samferdselspakke for Kristiansandsregionen Kristiansand fick ursprungligen ett avgiftssystem för att finansiera en ny Varoddbro. Sedan dess har flera andra projekt finansierats via intäkter från avgifterna. Den 1 juli 2010 sattes priset för att köra in till Kristiansand till 21 norska kronor, senare minskad till 14 kronor utanför rusningstid. Agder Ferde AS
Nord-Jæren Bymiljøpakken Stavanger och vissa kringliggande kommuner på norra Jæren har ett avgiftssystem. Rogaland Ferde AS
Haugalandet Haugalandspakken Haugesund och kringliggande kommuner på Haugalandet har ett avgiftssystem sedan 1 juli 2008. Rogaland, Vestland Ferde AS
Bergen Miljøløftet Bergen fick som första europeiska stad vägavgifter för centrumtrafik den 2 januari 1986. Vestland Ferde AS
Askøy Askøypakken Askøypakken sedan 1 november 2014. Vestland Ferde AS
Bodø Bypakke Bodø Bodø har en avgiftsring för att finansiera vägförbättringar i staden. Nordland BPS Nord - Veipakke Salten AS
Fredrikstad Bypakke Nedre Glomma Vägtullarna i Fredrikstad inkluderar tullarna i Kråkerøyforbindelsen (Værstebrua och Kråkerøybrua)[13] Viken Vegfinans Bypakke Nedre Glomma AS
Førde Førdepakken Førdepakken, paket som ska främja god centrumsutveckling i Førde.[14] Vestland Ferde AS
Grenland Bypakke Grenland Bypakke Grenland, bestående av 49 olika projekt. Vestfold og Telemark Vegfinans Bypakke Grenland AS
Harstad Harstadpakken Vägtullarna infördes i juni 2016 och finansierar Harstadpakken, som bland annat innehåller en förbifart i tunnel för riksvägen. Troms og Finnmark BPS Nord - Troms Bompengeselskap AS
Nordhordland Nordhordlandspakken Från 1 december 2019 Vestland Ferde AS
Trondheim Miljøpakke Trondheim Trondheim har sedan 1991 ett avgiftssystem i form av en ring runt staden. Den avskaffades 2005 men återinfördes 2010. Det är också avgift på flera ställen på E6 utanför staden, för att bekosta dess utbyggnad. E6 kommer att bli motorväg hela sträckan mellan Støren och Stjørdal (80 km). Trøndelag Vegamot AS

Avgiftsbelagda vägar[redigera | redigera wikitext]

Allmänna vägar[redigera | redigera wikitext]

En betalstation på E18 på Skinmo norr om Larvik
Väg Sträcka Fylke Vägtullsoperatör
E6 AB-Brücke.svg Svinesundsbron[15] Viken Svinesundsforbindelsen AS
Moss,Raukerud, Østfoldpakka[16] Viken Vegfinans Østfold Bompengeselskap AS
Gardermoen–Biri[17] Viken Vegfinans E6 Gardermoen-Moelv AS
Øyer - Tretten[18]
  • Tingberg
Innlandet Vegfinans E6 Oppland
Frya-Sjoa[19] Innlandet Vegfinans Ringebu-Otta AS
TrondheimStjørdal[20]
  • Ranheim
  • Leistad
  • Hommelvik
Trøndelag Vegamot AS
Helgeland norr[21]
  • E6 Skamdal
  • E6 Reinforshei
  • Bolna (Saltfjället)[22]
Nordland BPS Nord - Nordland Bompengeselskap AS
Helgeland syd[21]
  • E6 Svenningvatn
  • E6 Kommungränsen Grane- Vefsn
  • E6 Forsmo
Nordland BPS Nord - Nordland Bompengeselskap AS
AB-Brücke.svg Hålogalandsbron[23] Nordland BPS Nord - Hålogalandsbrua AS
E6/E10 Trældal - Leirvik[23] Nordland BPS Nord - Hålogalandsbrua AS
E16 Bolstad, Vossapakko[24] Vestland Ferde AS
Kongsvinger-Slomarka, väster om Kongsvinger[25] Innlandet Vegfinans E16 Kongsvingervegen AS
Bagn-Bjørgo[26] Innlandet Vegfinans E16 Oppland AS
E18 Riksgränsen - Vinterbro, Østfoldpakka[16] Viken Vegfinans Østfold Bompengeselskap AS
Gulli-Langangen[27] Vestfold og Telemark Vegfinans E18 Vestfold AS
Rugtvedt-Dørdal[28] Vestfold og Telemark Vegfinans E18 Telemark AS
Tvedestrand - Arendal[29] Agder Ferde AS
E134 Damåsen - Saggrenda[30] Viken Vegfinans E134 Buskerud AS
Tunnel.png Stordalstunneln[31] Vestland Ferde AS
E136 AB-Brücke.svg Tresfjordsbron, Vestnes[32] Møre og Romsdal Vegamot AS
Riksväg 3/Riksväg 25 Løten - Elverum[33] Innlandet Vegfinans Rv3 og Rv25 Hamar-Elverum AS
Riksväg 4 Dynna, Lunner gräns[34] Innlandet Vegfinans Rv4 Oppland
Riksväg 7 Sokna-Ørgenvika, väster om Sokna[35] Viken Vegfinans Hallingporten AS
Riksväg 13 AB-Brücke.svg Hardangerbron[36] Vestland Ferde AS
Svelgane, Vossapakko[24] Vestland Ferde AS
Ryfylketunneln, Ryfast (från 2020-03-30)[37] Rogaland Ferde AS
Hundvågstunneln, Ryfast (från 2020-03-30)[37] Rogaland Ferde AS
Riksväg 36 Slåttekås–Årnes, Ullevik[38] Vestfold og Telemark Vegfinans Rv36 Telemark
Fylkesväg 17 Dyrstad - Sprova Trøndelag Vegamot AS
Fylkesväg 34 Grime - Vesleelva[39] Innlandet Vegfinans Fv34 Oppland
Fylkesväg 49 Kvammapakken[40]
  • Steinsdalen
Vestland Ferde AS
Fylkesväg 78 Tunnel.png Toventunneln, Vefsn, Vegpakke Helgeland[41] Nordland BPS Nord - Helgeland Veiutvikling AS
Fylkesväg 79 Kvammapakken[40]
  • Kjepsohøgda
Vestland Ferde AS
Fylkesväg 118 AB-Brücke.svg Gamla Svinesundsbron[15] Viken Svinesundsforbindelsen AS
Fylkesväg 128 Gamle E18, Østfoldpakka[16] Viken Vegfinans Østfold Bompengeselskap AS
Fylkesväg 175 Åsum, Kongsvinger-Slomarka[25] Innlandet Vegfinans E16 Kongsvingervegen AS
Fylkesväg 184 Kolomoen - Moelv Innlandet Vegfinans E6 Gardermoen-Moelv AS
Fylkesväg 198 Fulu, Kongsvinger-Slomarka[25] Innlandet Vegfinans E16 Kongsvingervegen AS
Fylkesväg 255 Fåberg, Gausdalsvegen[42] Innlandet Vegfinans Gausdalsvegen AS
Fylkesväg 286 Damåsen–Saggrenda Viken Vegfinans E134 Buskerud
Fylkesväg 316 Kambo, Østfoldpakka[16] Viken Vegfinans Østfold Bompengeselskap AS
Fylkesväg 450 Øvstabø, Gjesdal[43] Rogaland Ferde AS
Fylkesväg 519 Tunnel.png Finnøytunnelen, Rennesøy[44] Rogaland Ferde AS
Fylkesväg 542 AB-Brücke.svg Bømlabron, Bømlopakken, Stord[45] Vestland Ferde AS
Fylkesväg 553 Tunnel.png T-förbindelsen[46] Rogaland Ferde AS
Fylkesväg 714 Laksevegen[47] Trøndelag Vegamot AS
Fylkesväg 715 Fosenpakken, Krinsvatn, Indre Fosen kommun[48] Trøndelag Fosenvegene AS
Fylkesväg 720 Strømnes - Malm Trøndelag Vegamot AS
Fylkesväg 858 Tunnel.png Ryatunneln, Tromsø[49] Troms og Finnmark Ryaforbindelsen AS
Fylkesväg 2300 Dynna, Lunner gräns[34] Innlandet Vegfinans Rv4 Oppland AS
Fylkesväg 2450 Bagn - Bjørgo Innlandet Vegfinans E16 Oppland AS
Fylkesväg 2522 Frya-Sjoa[50] Innlandet Vegfinans Ringebu-Otta AS
Skarsmoen[18] Innlandet Vegfinans E6 Oppland
Fylkesväg 2528 Jørstadmoen, Lundgård, Gausdalsvegen[42] Innlandet Vegfinans Gausdalsvegen AS
Fylkesväg 5981 Runt Tresfjorden, Eksportvegen[51] Møre og Romsdal Vegamot AS

Övriga[redigera | redigera wikitext]

  • En del privata småvägar kan ha avgift, ofta 100 NOK

Generell källa med karta över alla stationer:[52]

Framtida[redigera | redigera wikitext]

Det finns beslut på att med lånade pengar och med vägtullar snabbt bygga ut motorvägsnätet. År 2015 bildades det statliga företaget Nye Veier AS som ska leda detta. Flera sträckor är under byggnad (2020). Innan 2035 planeras det finnas motorväg Oslo–Stavanger, Svinesund–Lillehammer, Gardermoen–Kongsvinger, 12 mil i Trøndelag och eventuellt Stavanger–Bergen. Alla nybyggda sträckor får vägtullar i 15-20 år.

Färjor med vägtullsavgift[redigera | redigera wikitext]

Följande färjerutter tar in vägtullsavgift som tillägg till färjebiljetten.[53]

Väg länk=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Norwegian-road-sign-775 - Ferry.pngFärjelinje Fylke Rederi Vägtullsoperatör
E39 Mortavika–Arsvågen Rogaland Fjord1
Fylkesväg 541 Langevåg–Buavåg Vestland Nordled Ferde AS
Fylkesväg 546 Husavik–Sandvikvåg Vestland Fjord1 Ferde AS
Krokeide–Hufthamar Vestland Fjord1 Ferde AS
Fylkesväg 710 Brekstad–Valset Trøndelag Fjord1 Fosenvegene AS
Fylkesväg 715 Flakk–Rørvik Trøndelag ATB Fosenvegene AS

Många färjerutter utan vägtullsavgift använder också AutoPass som betalningssystem (alla bilfärjor har avgift). Detta konseptet heter AutoPASS for ferje. ("AutoPASS för färja"). Med ett giltigt Autopass (eller annat Easygo)-avtal erhålls 10% rabatt när man betalar färjebiljetten med sin transponder. Genom att teckna ett eget avtal och tanka på ett särskilt Autopass färjekonto erhålls 50% (40% för företag) rabatt för fordon.[54]

Avvecklade bomringer och betalvägar[redigera | redigera wikitext]

Bomringer[redigera | redigera wikitext]

Automatisk betalstation i Tønsberg.
  • Tønsberg
    • Tønsberg hade trots stort lokalt motstånd en bomring sedan 1 februari 2004. Den lades ned 2016 då vägbygget blivit betalt. En fortsättning med ett vägbygge till stoppades i en kommunal folkomröstning.
  • Namsos
    • Namdalsprosjektet - Namsos hade 2003–2019 ett avgiftssystem för att finansiera förbättringar av infartsvägarna till staden, särskilt den 360 meter långa Namsosbron.

Betalvägar[redigera | redigera wikitext]

  • Listerpakken
    • E39 mellan Lyngdal och Kvinesdal
    • Fv 43 mellan Lyngdal och Farsund
    • Fv 465 vid Gjervollstad
  • Fv17 Godøystraumen
  • Fv544 Halsnøysambandet
  • E16 Fønhus-Bagn
  • Rv 80 Fauske - Bodø
  • Fv 33 Skreifjella - Totenvika

Tunnlar[redigera | redigera wikitext]

i urval, mest tunnlar med artikel på svenska

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Otterlei, Simen Sundfjord (31 januari 2016). ”Bompengebyen Bergen: Fra 30 øre til 45 kroner” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/hordaland/xl/bompengebyen-bergen-1.12733618. Läst 29 maj 2019. 
  2. ^ ”Oslopakke 3” (på norska, bokmål). Statens vegvesen. https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/oslopakke3. Läst 12 november 2019. 
  3. ^ Grande, Arne (21 augusti 2019). ”Stadig mindre bompenger går til vei”. www.dn.no. https://www.dn.no/politikk/bompenger/terje-rognlien/staten/stadig-mindre-bompenger-gar-til-vei/2-1-598732. Läst 7 december 2019. 
  4. ^ Publisert 01.08.2017. ”Etterlengtet bompengereform, men svarer den på fremtidens utfordringer?” (på norska). Samferdsel. https://samferdsel.toi.no/teknologi/etterlengtet-bompengereform-men-svarer-den-pa-fremtidens-utfordringer-article33685-801.html. Läst 26 maj 2019. 
  5. ^ ”Klicka på ett land för att se var du kan använda EasyGo | EasyGo”. easygo.com. https://easygo.com/sv/countries/2. Läst 14 april 2019. 
  6. ^ ”Q&A - AutoPASS”. www.autopass.no. https://www.autopass.no/en/q-a. Läst 14 april 2019. 
  7. ^ https://www.epcplc.com/
  8. ^ ”Visitors' Payment - AutoPASS”. www.autopass.no. https://www.autopass.no/visitors-payment. Läst 14 april 2019. 
  9. ^ Obligatorisk brikke for tunge kjøretøy | Statens vegvesen” (på norska). Statens vegvesen. https://www.vegvesen.no/Kjoretoy/Yrkestransport/obligatorisk-bombrikke. Läst 6 mars 2018. 
  10. ^ ”About road tolls in Norway - AutoPASS”. www.autopass.no. https://www.autopass.no/en/about-autopass/organization-of-autopass. Läst 2 maj 2019. 
  11. ^ ”Change of pricing and discount system from 01.012.18 » Ferde” (på brittisk engelska). Ferde. 2018-11-28. https://ferde.no/2018/11/change-of-pricing-and-discount-system-from-01-012-18/?lang=en. 
  12. ^ ”What is a zero-emission vehicle? » Ferde” (på brittisk engelska). Ferde. https://ferde.no/ufaqs/what-is-a-zero-emission-vehicle/?lang=en. 
  13. ^ ”Om Bypakke Nedre Glomma | Bypakke Nedre Glomma AS”. nedreglomma.vegfinans.no. https://nedreglomma.vegfinans.no/Om-oss/Om-Bypakke-Nedre-Glomma. Läst 13 april 2019. 
  14. ^ ”Førdepakken” (på norska, bokmål). Statens vegvesen. https://www.vegvesen.no/vegprosjekter/fordepakken. Läst 14 april 2019. 
  15. ^ [a b] ”Portalen mellan Norge och Sverige” (på engelska). Svinesundsforbindelsen AS. http://svinesundsforbindelsen.no/se/hem_/. Läst 13 april 2019. 
  16. ^ [a b c d] ”Om Østfold Bompengeselskap | Østfold Bompengeselskap AS”. ostfold.vegfinans.no. https://ostfold.vegfinans.no/Om-oss/Om-%C3%98stfold-Bompengeselskap. Läst 13 april 2019. 
  17. ^ ”Om E6 Gardermoen - Moelv | E6 Gardermoen-Moelv AS”. e6bompenger.vegfinans.no. https://e6bompenger.vegfinans.no/Om-oss/Om-E6-Gardermoen-Moelv. Läst 13 april 2019. 
  18. ^ [a b] ”Om E6 Oppland | E6 Oppland AS”. e6oppland.vegfinans.no. https://e6oppland.vegfinans.no/Om-oss/Om-E6-Oppland. Läst 13 april 2019. 
  19. ^ ”Om E6 Ringebu-Otta | E6 Ringebu-Otta AS”. e6ringebu-otta.vegfinans.no. https://e6ringebu-otta.vegfinans.no/Om-oss/Om-E6-Ringebu-Otta. Läst 13 april 2019. 
  20. ^ ”Om bompengeprosjektene | E6 Trondheim - Stjørdal | Vegamot AS”. www.vegamot.no. https://www.vegamot.no/Om_bompengeprosjektene-1.aspx. Läst 13 april 2019. 
  21. ^ [a b] ”Om prosjektet | BPS Nord – Nordland Bompengeselskap AS”. www.e6helgeland.no. http://www.e6helgeland.no/Om_prosjektet-4.aspx. Läst 13 april 2019. 
  22. ^ ”Oppstart av bompengeinnkreving for Bolna E6 Helgeland nord | BPS Nord – Nordland Bompengeselskap AS”. www.e6helgeland.no. http://www.e6helgeland.no/Om_oss/Nyheter-12.aspx?Action=1&NewsId=306&M=NewsV2&PID=3805. Läst 12 november 2019. 
  23. ^ [a b] ”Om prosjektet | BPS Nord – Hålogalandsbrua AS”. www.haalogalandsbrua.no. http://www.haalogalandsbrua.no/Om_prosjektet-3.aspx. Läst 13 april 2019. 
  24. ^ [a b] ”Bompenger Voss | AutoPass-brikke og avtale Vossapakko” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/vossapakko/. Läst 13 april 2019. 
  25. ^ [a b c] ”Om E16 Kongsvingervegen | E16 Kongsvingervegen AS”. kongsvingervegen.vegfinans.no. https://kongsvingervegen.vegfinans.no/Om-oss/Om-E16-Kongsvingervegen. Läst 13 april 2019. 
  26. ^ ”Om E16 Oppland | E16 Oppland AS”. e16oppland.vegfinans.no. https://e16oppland.vegfinans.no/Om-oss/Om-E16-Oppland. Läst 1 november 2019. 
  27. ^ ”Om E18 Vestfold AS | E18 Vestfold AS”. e18vestfold.vegfinans.no. https://e18vestfold.vegfinans.no/Om-oss/Om-E18-Vestfold-AS. Läst 13 april 2019. 
  28. ^ ”Om E18 Telemark AS | E18 Telemark AS”. e18telemark.vegfinans.no. https://e18telemark.vegfinans.no/Om-oss/Om-E18-Telemark-AS. Läst 5 november 2019. 
  29. ^ ”Oppstart innkreving av bompenger for E18 Tvedestrand-Arendal den 02.07.19 » Ferde” (på nb-NO). Ferde. 4 juni 2019. https://ferde.no/2019/06/oppstart-innkreving-av-bompenger-for-e18-tvedestrand-arendal-02-07-19/. Läst 4 juni 2019. 
  30. ^ ”Om E134 Buskerud | E134 Buskerud AS”. e134buskerud.vegfinans.no. https://e134buskerud.vegfinans.no/Om-oss/Om-E134-Buskerud. Läst 5 augusti 2020. 
  31. ^ ”Bompenger Åkrafjorden | AutoPass-brikke og avtale Hordaland” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/e134akrafjorden/. Läst 13 april 2019. 
  32. ^ ”Eksportvegen AS | Hvordan fungerer det?”. www.eksportvegen.no. Arkiverad från originalet den 10 november 2019. https://web.archive.org/web/20191110095516/https://www.eksportvegen.no/hvordan-fungerer-det/. Läst 10 november 2019. 
  33. ^ ”Nyheter | Vegfinans AS”. www.vegfinans.no. https://www.vegfinans.no/Nyheter/Oppstart-av-bompengeinnkreving-p%C3%A5-strekningen-Rv3-og-Rv25-Ommangsvollen-Grundset/Basthj%C3%B8rnet. Läst 5 augusti 2020. 
  34. ^ [a b] ”Om Vegfinans Rv4 Oppland | Rv4 Oppland AS”. rv4oppland.vegfinans.no. https://rv4oppland.vegfinans.no/Om-oss/Om-Vegfinans-Rv4-Oppland. Läst 13 april 2019. 
  35. ^ ”Om Hallingporten | Hallingporten AS”. hallingporten.vegfinans.no. https://hallingporten.vegfinans.no/Om-oss/Om-Hallingporten. Läst 13 april 2019. 
  36. ^ ”Hardangerbrua » Ferde” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/hardangerbrua/. Läst 13 april 2019. 
  37. ^ [a b] ”Kunngjøring: Oppstart av bompengeinnkreving på rv. 13 Ryfast den 30.03.20 » Ferde” (på nb-NO). Ferde. 4 mars 2020. https://ferde.no/2020/03/kunngjoring-oppstart-av-bompengeinnkreving-pa-rv-13-ryfast-den-30-03-20/. Läst 4 mars 2020. 
  38. ^ ”Om Vegfinans Rv36 Telemark | Rv36 Telemark AS”. rv36telemark.vegfinans.no. https://rv36telemark.vegfinans.no/Om-oss/Om-Vegfinans-Rv36-Telemark. Läst 13 april 2019. 
  39. ^ ”Om Fv34 Oppland | Fv34 Oppland AS”. fv34oppland.vegfinans.no. https://fv34oppland.vegfinans.no/Om-oss/Om-Fv34-Oppland. Läst 13 april 2019. 
  40. ^ [a b] ”Bompenger Kvam | AutoPass-brikke og avtale Kvampakken” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/kvammapakken/. Läst 13 april 2019. 
  41. ^ ”Om prosjektet | BPS Nord – Helgeland veiutvikling AS”. www.veipakkehelgeland.no. http://www.veipakkehelgeland.no/Om_prosjektet-6.aspx. Läst 13 april 2019. 
  42. ^ [a b] ”Om Gausdalsvegen | Gausdalsvegen AS”. gausdalsvegen.vegfinans.no. https://gausdalsvegen.vegfinans.no/Om-oss/Om-Gausdalsvegen. Läst 13 april 2019. 
  43. ^ ”Bompenger Gjesdal | AutoPass-brikke og avtale Gjesdal” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/gjesdal/. Läst 13 april 2019. 
  44. ^ ”Bompenger E6 Finnfast | AutoPass-brikke og avtale Finnfast” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/finnfast/. Läst 13 april 2019. 
  45. ^ ”Bømlopakken » Ferde” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/kart/bomlopakken/. Läst 13 april 2019. 
  46. ^ ”Bompenger T-Forbindelsen | Haugaland Bompengeselskap” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/tforbindelsen/. Läst 13 april 2019. 
  47. ^ ”Om prosjektet | Fv 714 Lakseveien | Vegamot AS”. www.vegamot.no. https://www.vegamot.no/Om_prosjektet.aspx. Läst 13 april 2019. 
  48. ^ ”Fosenvegene.no | ei tim´ te´ by´n” (på nb-NO). https://www.fosenvegene.no/. Läst 13 april 2019. 
  49. ^ ”Om oss – Ryaforbindelsen”. www.ryaforbindelsen.no. https://www.ryaforbindelsen.no/om-oss/. Läst 13 april 2019. 
  50. ^ ”Om E6 Ringebu-Otta | E6 Ringebu-Otta AS”. e6ringebu-otta.vegfinans.no. https://e6ringebu-otta.vegfinans.no/Om-oss/Om-E6-Ringebu-Otta. Läst 13 april 2019. 
  51. ^ ”Bompenger Eksportvegen | AutoPass-brikke og avtale” (på nb-NO). Ferde. https://ferde.no/om-oss/eksportvegen/. Läst 13 april 2019. 
  52. ^ AutoPASS Läst 2019-01-06.
  53. ^ ”Ferjer - AutoPASS”. www.autopass.no. https://www.autopass.no/Betaling/ferjer. Läst 6 januari 2019. 
  54. ^ ”Spørsmål og svar” (på nb-NO). AutoPASS-ferje. https://www.autopassferje.no/kundeservice/. Läst 13 april 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]