Väjningspliktsmärken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Väjningspliktsmärken är en typ av vägmärken som upplyser om villkoren för så kallad väjningsplikt och stopplikt. Väjningspliktsmärken talar, i vissa länder men inte i Sverige, även om vilka trafikanter som har förkörsrätt.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Vägmärken i Europa följer en viss enhetlig standard (FN:s konvention om vägmärken och signaler). Vissa skillnader kan dock förekomma mellan olika länder. Märkena i artikeln visar de svenska märkena, men skillnaden mot andra europeiska länder är ganska liten. De som finns i konventionen finns i alla eller de flesta länder i Europa.

Väjningsplikt[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B1.svg
Korsning med väjningsplikt i Århus, Danmark.

Detta är en s.k. väjningspliktsskylt. Där denna skylt finns uppsatt råder väjningsplikt vilket betyder att man måste sänka hastigheten i god tid och stanna vid den s.k. väjningslinjen, eller omedelbart före den korsande vägen om väjningslinje saknas, om man behöver lämna företräde till korsande trafik; om det inte förekommer korsande trafik, får man dock köra vidare. Att köra vidare utan att iaktta väjningsplikt är ett brott mot Trafikförordningen. Skylten finns i FN-konventionen och i alla länder i Europa, och i många andra länder också. Den räknas som ett varningsmärke eller förbudsmärke i vissa länder, till exempel i Sverige. I de flesta länder är det ingen text i skylten, men Storbritannien har texten "GIVE WAY". Irland har också en text: "YIELD" eller "GÉILL SLÍ" (det sistnämnda är iriska). I USA har man en liknande skylt med texten "YIELD". Se vidare i artikeln Väjningspliktsskylt.

Utöver där väjningspliktsskylten finns uppsatt, har man också alltid väjningsplikt i följande trafiksituationer:

  • I en vägkorsning där det saknas väjningspliktsmärken/trafiksignaler har man väjningsplikt mot fordon som kommer från höger enligt högerregeln. Högerregeln gäller även i terräng och på andra öppna platser där två fordons kurs korsar varandra. Högerregeln gäller inte på huvudled, i cirkulationsplats och där utfartsregeln gäller.
  • Man har alltid väjningsplikt mot mötande trafik när man korsar deras sida av vägen vid t.ex. vänstersväng samt vid möte vid ett hinder man har på sin sida av vägen.
  • Vid infart på huvudled har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan kör på huvudleden.
  • Vid infart på cirkulationsplats har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan är inne i cirkulationen.
  • Man har väjningsplikt enligt bussregeln mot en buss som startar från en hållplats på en väg vars hastighetsbegränsning är högst 50 km/tim. Om den är högre än 50 km/tim, är det bussföraren som har väjningsplikt.
  • Man har alltid väjningsplikt mot gående vid obevakade övergångsställen, när man svänger i en bevakad korsning och är på väg förbi ett övergångsställe där gångsignalen visar grönt ljus samt vid ett bevakat övergångsställe där gående korsat vägen vid grönt ljus men inte hunnit över.
  • Cyklister och mopedister (klass II) har väjningsplikt mot andra fordon när de korsar en körbana, även om det finns en cykelöverfart. Andra fordonsförare skall dock anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister och mopedister (klass II) som är ute på cykelöverfarten. Andra fordonsförare skall även lämna företräde när de svängt i en korsning/kört ut ur en cirkulationsplats och är på väg förbi en cykelöverfart samt när cyklister och mopedister (klass II) kört ut på en bevakad cykelöverfart vid grönt ljus men inte hunnit över.
  • Man har alltid väjningsplikt mot trafiken på körbanan enligt utfartsregeln när man kör ut på en körbana från vägrenen, en parkeringsplats, tankstation, korsande gång- eller cykelbana, en gågata/ett gångfartsområde, terräng, en stig, ägoväg, fastighet och liknande.[1]

Stopplikt[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B2.svg

Detta är en s.k. stoppskylt. Där denna skylt finns uppsatt råder stopplikt vilket är detsamma som väjningsplikt utom att man alltid måste stanna vid den s.k. stopplinjen, eller omedelbart före den korsande vägen om stopplinje saknas, även om det inte skulle förekomma korsande trafik, det för att säkerställa att man tar sig tid att observera eventuell korsande trafik. Oftast förekommer skylten vid vägkorsningar där sikten är något skymd eller vid stora/hårt trafikerade vägar där hastigheten är hög och en sidokrock skulle vara mycket farlig. Den kan också förekomma på platser där vägen korsar en järnväg och det helt och hållet saknas signaler, och talar då om att man måste stanna och observera om något tåg närmar sig innan man kör vidare. Att köra vidare utan att iaktta stopplikt är ett brott mot Trafikförordningen och kan leda till återkallat körkort.

Flervägsstopp
Tilläggstavla för flervägsstopp

I vissa korsningar förekommer s.k. flervägsstopp vilket innebär att samtliga förare som närmar sig korsningen, oavsett från vilken väg, måste stanna för att ta ögonkontakt med varandra och därigenom komma överens om vem som ska köra först.

Skylten härstammar från USA, finns med i FN-konventionen (trots att USA inte deltar i den) och används i många länder i och utanför Europa. Det är ett av få vägmärken som USA och Europa har gemensamt. Texten är "STOP" i (huvudsakligen) hela Europa, i till exempel Frankrike, Grekland, Ryssland, Serbien, Spanien och Sverige. Den räknas som ett förbudsmärke i vissa länder till exempel i Sverige.

I vissa länder utanför Europa finns egna ord istället för texten "STOP". I Israel har skylten en hand som visar stopptecken istället för text. Se vidare i artikeln Stoppskylt.

Huvudled[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B4.svg

Denna skylt talar om att vägen är en huvudled (i Finland väg med förkörsrätt), d.v.s. en väg där all trafik som färdas alltid ska ges företräde; trafik som är på väg in på en huvudled har alltså alltid väjningsplikt (även om väjningspliktsmärke saknas) mot trafik som redan färdas på huvudleden.[2][3] Vägmärket upprepas alltid efter varje vägkorsning. Den vanligaste anledningen till att vägen är en huvudled är att den oftast är hårt trafikerad väg varför det anses otillräckligt med högerregeln.

Parkeringsförbud råder generellt på en huvudled.

Huvudled upphör[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B5.svg

Denna skylt upplyser om att huvudleden upphör. Vid de vägkorsningar som finns efter huvudleden gäller högerregeln om inget annat anges. Skylten finns i FN-konventionen och den används i nästan alla länder i Europa.

Skyldighet att lämna företräde[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B6.svg

Denna skylt talar om att man måste lämna företräde vid möte. Skylten sätts upp på platser där det är trångt. Den finns i FN-konventionen och i nästan alla länder i Europa. Storbritannien och Cypern har skylten spegelvänd på grund av deras vänstertrafik. Irland verkar inte ha den. Den räknas som ett förbudsmärke i vissa länder, till exempel i Sverige.

Mötande trafik har skyldighet att lämna företräde[redigera | redigera wikitext]

Sweden road sign B7.svg

Denna skylt talar om att mötande fordon ska lämna företräde vid möte men om det finns plats så behöver du inte stanna för att släppa förbi. Den sätts upp på platser där det är trångt. Skylten betyder, åtminstone i Sverige, inte att trafik som passerar den har förkörsrätt. Skylten finns i FN-konventionen och används i nästan alla länder i Europa. Storbritannien och Cypern har skylten spegelvänd, på grund av deras vänstertrafik. Irland verkar inte ha den. Den räknas som ett upplysningsmärke i vissa länder, till exempel i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Du och jag i trafiken: Lärobok i trafikkunskap, utgiven av Sveriges trafikskolors riksförbund.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021041947/http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Vagmarken/Vajningspliktsmarken/Huvudled/. Läst 11 mars 2017. 
  3. ^ Körkortsboken, 18 upplagan av Sveriges Trafikskolors Riksförbund